stilla natt..heliga natt...

....allt är frid.

julvaka är ngt som inte varit förunnat mig många ggr genom mitt vuxna liv. att sitta framför tv:n och se ngn tvsänd julvaka. med musik, artister, roligheter och annat dylikt. nope.. inte för min del. jag har för det mesta kokt skinka (på den tid det bara fanns okokt), griljerat, svängt ihop legym-, mimosa- och sillsallad. för att inte tala om julklappsinslagningen.

de sista jularna så har det lättat ngt. (tack gode gud för förkokt julskinka). inslagning av klappar har flyttats över till dottern och numera görs sallader mer på förmiddag än natt. med andra ord, jag har möjlighet att vaka jag med. fast kanske inte då med diverse semikändisar på tv. jag föredrar faktiskt att se ron howards version av "the grinch who stole xmas" med j carrey. rolig, klämmig och ja... med ett budskap som jag tror stenhårt på. julen är mer än bara klappar. lr rättare sagt julen är ngt annat än klappar. lr som grinchen själv säger..

"And the Grinch, with his Grinch-feet ice cold in the snow, stood puzzling and puzzling, how could it be so? It came without ribbons. It came without tags. It came without packages, boxes or bags. And he puzzled and puzzled 'till his puzzler was sore. Then the Grinch thought of something he hadn't before. What if Christmas, he thought, doesn't come from a store? What if Christmas, perhaps, means a little bit more?"


med dom orden.

have yourself a merry little christmas....

to be is to be seen????

......som det verkar på vissa ivf..

hade en lärare i religion en gång i tiden. när jag räknar efter, så märker jag hur längesen en gång i tiden var/är. ivf, min lärare på högstadiet sa redan i vår sjunde klass, att tidningar som aftonbladet och expressen inte kunde anses vara nyhetstidningar. vi protesterade naturligtvis, vi visste inte bättre. men bara ngr år senare så gav jag honom rätt. och sedan dess har varken expressen lr aftonbladet bevisat motsatsen.

tidningar med mer bilder och reklam än actuall text anser jag vara skvallertidningar. tidningar som hellre visar upp ngn kändis/semikändis än att rapportera om vad som händer i världen. för ärligt...hur intressant kan det verkligen vara att köpa en kvällstidning för att läsa vad som händer i världen och får veta hur sveriges statsminiser uppfattar julpyntningen???? jag kan verkligen inte dra mig till minnes att andra statsmän runt om i världen, varit så generös att delta i informationen kring deras liv och privata hem. är mannen i fråga så trist och grå så han försvinner i sin egen administration och verksamhet? är det därför nödvändigt att "fläka" ut sig i kvällspress likt "big brother"deltagare? och vem fasen är intresserad?

fortsätter den här utvecklingen dröjer det nog inte länge förrän vi alla kan delta i president/statsministerpar, som välkomnar oss in i deras mest privata värld. där de dejtar, kommer i form till bröllop, bygger om hus och bjuder in oss i förlossningsrum. ok ok.. jag behöver inte läsa det. men kom igen, nog finns det väl en distinkt skillnad mellan kändisar och statsmän? lr? har jag så fel lr är jag en sån moraltant? och jag förstår att vissa anser det intressant. det som är beklämmande är att statsmännen och politikerna i denna fråga, verkar vara mer intresserad att hamna i en skvallertidning som aftonbladet än att tona in sig som en intressant politiker.

när det kommer till politiker och statsmän så är jag mest intresserad av den politik de försöker främja och jobba med, än hur deras vardagsrum och privatliv ser ut. förresten.. kan inte påstå att jag är så intresserad av gynnings vardagsrum/privatliv heller. så det kanske är jag det är fel på ändå.

over and out..

nu är det dax för lucka nr....

.......19.

just den frasen tyckte jag var så spännande när jag var barn. att få öppna den där luckan och se vad som dolde sig bakom. ett år (lr flera år kanske?) så var det inte lucköppning som gällde. utan man fick stickers som man skulle klistra upp på kalendern. ärligt kan jag inte säga vilken det var men kan ha varit mumindalen.

med julkalender kommer den givna frågan vilken man har som favorit och sen.. kommer du ihåg frågan. då gäller det både de man ansåg vara bra och de kalendrar man avskydde och inte alls hade med julen att göra. kommer du ihåg?!

min favorit all time är teskedsgumman. alltid always. tätt följt av Albert och Herbert. trolltider var väl ok.. kommer mest ihåg den för frasen "hallå i örat" än vad som skedde där. jul i mumindalen var också en av mina favoriter, vilket antagligen beror på att jag verkligen tycker om mumintrollet och har så lite förståelse för lilla my. hon var ju så elak. eller var hon?

sen finns det en del julkalendrar som jag kom ihåg även fastän jag inte tyckte om dom. broster broster tex eller mysteriet på grevfeholm. barnen i höjden kommer jag också ihåg. julkalendern var nämligen ett höghus. gissa om jag gjorde egna kalendrar.

julkalendrar ser man oftast när man är barn eller när man har barn. som är i den åldern visserligen. numera är jag inte barn längre och inte har jag barn i den åldern heller. kan man tycka. vilket då inte hindrar min dotter för att tvinga oss igenom morgonsändningen av skägget i brevlådan. otroligt ojulig och.. dålig. hennes ålder? fyller sjutton 3 månader. hon har definitivt barnasinnet kvar. just denna stund 7.15 till 7.30 tycker jag hon skulle lägga den i malpåse. för årets julkalender kan inte tävla med många tidigare. fasen.. grevfeholm är ju kanon i jämförelse.

nej.. när det kommer till julkalenderar så VAR det VERKLIGEN bättre FÖRR....

nåväl.. nu är det dax för lucka 20 som det verkar.

when shit hits the fan...

...så hittar den av rejält.

jag är så arg. så arg. så där riktigt jäkla förbannad så det kokar i kroppen. på vem? på alla och allt känns det.

på vintern som behagar att INTE vara vit
på julen som SKONINGSLÖST närmar sig
på fingrar som VÄGRAR skriva julkort
på händer som inte VILL slå in julklappar
på ork som inte INFINNER sig vid julklappshandling
på svårigheten att hitta bra bh som INTE trycker och gör ont
på kuddar som känns nerlegade och knöliga
på blåsten som KNAKAR kring huset
på tidningar som är svåra att BLÄDDRA
på mat och dryck som inget SMAKAR
på remoten som har slut på batterier
på kasst tv-utbud
på västerbottens landsting och kliniker som INTE sköter sitt jobb
på väntan
på värk
på feber
på trötthet
på svullna händer och fingrar
på värkande muskler
på kalla fingrar och tår
på risigt hår
på torr hes hals
på trötta luftrör

jag är trött på att vara sjuk och jag är såååå jäkla trött på att känna mig gnällig. mao.. jag är mest förbannad på mig själv och så outsägligt trött på min egen person. inte underligt att jag är arg. jag tänker på när jag hade en längre kanonperiod och inser att det var i somras. äldsta sonen säger: det perfekta landet för dig att bo i morsan är ju fxn cuba. bra sjukvård, värme, god mat, god mörk rom, cigarrer och dom är fortfarande kommunister.. han har rätt.. cuba är just i dag.. paradiset på jorden.

ok.. fingrar vägrar fortsätta och kroppen ska inta horisontellt läge. mao.. over and out.

tänd ett ljus..

.... för att låta mörkret lätta lr flykta. just nu önskar jag mig ett badkar. för varma bad. det skulle nog kunna lindra. lr ALLA engelska deckare sen 70-talet. LR alla filmer som jag älskar och tycker är kanonbra. LR alla böcker jag ngnsin läst och velat läsa. listan kan göras lång en sån här dag. fast som ngn klok man/kvinna sagt:

den friske har många önskningar
den sjuke bara en.

just så.
bara en.


over and out

bah humbug....

....lr inte..?....

i hela mitt liv har jag älskat julen. och nej det har inte mkt med klappar att göra. och inte ens de röda och glittrande julsakerna. julgranar, knäck och julkorv kan jag nog vara utan. det som jag älskar med julen är den varma känslan av värme, kärlek och förväntan att få ngra dagar lediga tillsammans. familjen. vännerna. barnen. föräldrar och syskon. gamla mostrar och fastrar. pigga farbröder och morbröder. alla de som finns hos en och som bildar FAMILJ.

så med spänd förväntar går jag och väntar på de magiska orden. from all of us to all of you... we wish you a merry christmas..

men de ord som slår ännu högre är..

och det hände sig vid den tiden. att när quirinius var ståthållare i syrien utgick ett påbud från kejsar augustus att alla skulle skattskrivas.. och då josef var av davids hus så reste han och hans trolovande, maria, som var havande till bethelhem för att låta skattskriva sig.

10 down and 14 to go.. ;-)

barn gör inte som man säger..

utan gör som du gör. hört den förut? ngt du kanske själv sagt till ngn? lr sett i skrift, reklam. för du kommer väl ihåg den där gässflocken som går över vägen. reklamenfilmen för sisådär 20 år sen. nej barn gör väldigt sällan som vi vuxna säger när det kommer till uppförande och uppträdande. och med de i orden i bakhuvudet så är det kanske inte så förunderligt att vuxna är så där jäkligt obehagligt omoraliska och låt-gå-aktiga.

du vet såna där människor som anser att "ja men herregud, om dina känslor blir sårade spelar väl mindre roll. jag törs ju typ inte säga ifrån så du får väl du lida istället". lr.. " ja men jag bara tvärlånade din dator/telefon/bil/lr dylikt och oops blev väl inte så lyckat"-kind of thing.. ja ni vet. såna människor. hur fan kan vi vänta oss att barn ungdomar och nyligen vuxna ska veta hur dom ska uppföra sig när andra människor i alla samhällskikt tydligen har svårt att uppföra sig med vett, etikett, moral och etik. jag bara undrar. om du som fullvuxen har svårt att skilja mellan ditt och mitt hur ska 20-åringar kunna det?????

och.. vad mera är... sen den där.. ja men.. vem bryr sig egentligen-mentaliteten. vad är det för ngt? även om jag avskyr och ja tom hatar vissa människor så försöker jag respektera deras gränser oavsett. för om jag inte gör det vad fan gör det mig till då. än värre än dom. för jag vet skillnaden men låter inte det hindra mig. jaja.. nymoralism och dylikt .. lr icket. brukar tänka på dalai lama och hans ord. av typen: "lev ditt liv hedersvärt så att du vid slutet av ditt liv kan njuta av det ytterligare en gång".

ok.. kräkts färdigt. for now anyway.

tjing tjing.. so long .. well you know.. ;-)

where ever i lay my hat...

...that's home.

lite så har det nog varit för mig genom livet. aldrig riktigt satt ner bopålar. alltid på väg. om inte rent fysiskt så själsligt, mentalt. för orolig för att riktigt kalla ngt för hem. kan bero på min barndom. mkt troligt att det beror på det. inte för att den var dålig lr jag inte var älskad och välbehandlad. jag var nog mer det än många andra skilsmässobarn på den tiden. men jag flyttade en del inom släkt och vänkrets när jag var lite. inte så jag själv misstyckte egentligen. jag älskade ju alla inblandade och jag tvivlade aldrig på att dom älskade mig. men saker var att det var tvunget. pga av andra tider, pga sjukdom och pga de som älskade mig ansåg sig göra det bästa dom kunde. och det var verkligen det. men.. jag tror att där i min själ formades min nomad. inte så mkt min längtan att flytta utan bara oron om att det nog kommer att bli så. någon gång i framtiden. vilket i sig är väldigt konstigt då jag faktiskt levt långa tider på ett och samma ställe. men... det har nog varit i själen som jag flyttat. lr inte vågat hoppats att det ska vara för "evigt".

vi flyttade hit ut för ngr år sen. även då fanns tanken att vi skulle flytta vidare. till ngt annat.. ngt annorlunda.. ngt nytt. fram till ngr veckor sen då ett lugn sänkte sig över mig och en insikt gjorde sig tillkänna. nej, sa insikten, vi flytt int´. det här är vårt hem och här ska våra barn känna att dom bor oavsett dom flyttat hemifrån. här ska deras barn kunna känna att deras föräldrar levt. för det har dom hört. genom berättelser. här ska jag och min man bli gamla tillsammans. ändra och pyssla tillsammans. nej, nu är det flyttat klart. fysiskt, mentalt och själsligt. min nomad får bli en bosatt. aint no more movin' i say...


my sweet home...

take me to bed...

...or lose me forever.

det finns passion och skratt i vår säng. oja lugna ner er nu. det har faktiskt INTE ngt med sex att göra. ivf inte den här gången..*skratt*. nej vad jag menar är att, min man och jag kommer alltid på vad vi ska prata om när vi landat i sängen. det är precis som det är ett chip lr ngt som klickar till och startar ett behov att prata. ibland är det faktiskt mkt seriöst, ibland inte. som igår...definitivt inte seriöst alls. för jag menar, hur kan följande ämnen överhuvudtaget definieras som seriösa.

• vilken film/tv-favorit djävul skulle du vilja vara? motivera!

min man sa först den i little nicki men ändrade sig mkt snabbt till djävulen i Constantine, (film med keanu reeves bla) spelade av peter stormare. motiveringen var. "jag menar, hur kall är inte stormare i den scenen då han dyker upp. en mkt hängiven och RÄTTVIS djävul. inte dumt". säger han ja...

jag ansåg i nattens mörker att al palcino i Djävulens advokat är en mer trolig och brutalare. han vänder syn på folk men framstår ändå som en välpolerad affärsman. och vet minsann vilka knappar han ska trycka på för att kunna fresta människor. precis som det ska vara lr hur. motivering? men come on. al pacino.. *ler*.. behövs det ngn motivering.

andra ämnet var

• om du skulle få välja mellan två tidsepoker att dyka upp i, vilken skulle du välja. epokerna du får välja mellan är: spanska inkvisitionen dvs senare delen av 1400-talet.. LR.. lr.. 80-talet. ja ni vet.. 1980-talet.
  

för mig var valet mkt enkelt. jag valde spanska ink... för jag tror jag hade haft lättare att klara mig undan dom fanatikerna än den fruktansvärt dåliga musiken, hemska klädstilen med acc.. samt håret.

min man.... han var redan på väg till drömmarnas land. *skratt*... välsigne den karln. han står verkligen ut med mig. han skulle nog både klara av spanska inkvisitionen OCH 80-talet.. eeeeasy...

you say tomato ..

.. and i say something different....

det där med favoritfilm är som smålustigt, har ni tänkt på det. en av mina absoluta är gudfadern tillsammans med sw-trilogin och kanske en lr annan svartvit. min favoritskådis har i många år varit harrison ford. ända sen jag såg honom i första star wars-filmen och american graffiti. sen.. med tiden har mina känslor svalnat och jag har faktiskt bytt favorit, till johnny depp. nåväl, som ni kanske förstår har jag lite svårt för romantiska och komiska filmer. föredrar såna som är av den mer thrilleraktiga stuket lr som med depp och ford lite mer av den där söndagsmatiné-filmen. ni vet..errol flynn och gänget. oja, visst finns det bra romantiska filmer och även komiska. men om jag får välja.. att hyra en lördagskväll??? definitivt ngt man får klura på och som är spännande.

min man gillar också filmer, men han föredrar nog mer av de komiska slaget och gärna med lite inslag av romantik. bland det första han sa om gudfadern var att det minsann inte var en sån fantastisk film. och det visste han utan att han hade sett den.. tänka sig.. *ler lite*. men skämt åsido.. min mans favoritskådespelare är sandra bullock. och jag är böjd att hålla med. jag tycker hon är bra också. fina ögon, fint leende.. verkar ha "glimten" och allt. dessutom vidhåller min man fortfarande att hon och jag är lika, och jag tänker inte svara emot honom i det avseendet. där låter jag honom vara experten. *skratt*

en av min mans favoritfilmer är faktiskt Lake house med sandra, naturligtvis, och keanu reeves, som är en av mina småfavoriter. och filmen är mkt charmig, en riktig goding om man ska säga det. för det har en känsla av att kärlek övervinner allt, även tid. och ibland, vissa dagar är det en trygg och skön känsla att veta det, även om det är en amerikansk film som förmedlar budskapet. som för att citera min man "ibland behöver man faktiskt naiva filmer med positiva och må-bra-känsla vibrationer" så.. hipp hurra för filmer som får en att må gott. världen kan inte få för mkt av dom.

....the number....

.....efter ngr dagar med jäkla värk så har inspirationen varit låg mild sagt. och humöret har varit lika kyligt som graderna utanför fönstret. men i denna sena timme... så kan ngt så enkelt som en låt.. en gammal goding.. fortfarande få mig in the mood. life is rather funny.. huh?

Woe to You Oh Earth and Sea
for the Devil sends the beast with wrath
because he knows the time is short
Let him who hath understanding
reckon the number of the beast
for it is a human number
its number is six hundred and sixty six.

I lived alone my mind was blank
I needed time to think to get the memories from my mind

What did I see? Could I believe? That what I saw
that night was real and not just fantasy

Just what I saw in my old dreams were they
reflections of my warped mind staring back at me?

'Cause in my dreams it's always there the evil face that twists my mind
and brings me to despair

Night was black was no use holding back
'Cause I just had to see was someone watching me
In the mist dark figures move and twist
was all this for real or just some kind of hell
6-6-6 the Number of the Beast
Hell and fire was spawned to be released

Torches blazed and sacred chants were phrased
as they start to cry hands held to the sky
In the night the fires are burning bright
the ritual has begun Satan's work is done
6-6-6 the Number of the Beast
Sacrifice is going on tonight

This can't go on I must inform the Lord
Can this still be real or just some crazy dream?
but I feel drawn towards the chanting hordes
seem to mesmerise...can't avoid their eyes
6-6-6 the Number of the Beast
6-6-6 the one for you and me

I'm coming back I will return
And I'll possess your body and I'll make you burn
I'll have the fire I'll have the force
I'll have the power to make my evil take its course

det sa bara klick...

.....och så blev det mörkt. jag har fått en kontroll. en remote. *nice*.. me like.. me like remotes alot. och det vet min man. den här gången har faktiskt remoten ett syfte. pga värk i händer/leder så har jag lite ork att tex dra ur kontakter och sånt. därmed skaffade min man en remote. en remote som jag kan använda när jag tänder fönsterlamporna i köket. och med samma klickande grej så kan jag även släcka ner alla boxrar, tv-apparat, dvd, stereo, på samma gång. fattar ni. jag slipper böja mig ner och grabba tag i kontakten för att stänga av allt. nice.. me like som sagt. kanon. och sen älskar jag ljudet av klickandet. klick här.. klick där. på min julklappslista står numera "fjärrkontroll". jag vill ha fler till ALLA mina grejor hemma.. *ler in slightly madness*....det enda som jag tycker är tråkigt.. finns ingen remote för kids och man lr skällande hund. DET är också ngt att jobba på. tycker jag då.. *skratt*

dont know why...

...there's no sun up in the sky. stormy weather....

ja det kan man verkligen säga. det blåser och stormar så det knakar i huset.. katterna sover gott men äldsta hunden gillar det inte. och jag är böjd att hålla med. fy sjutton säger jag bara. kan inte påstå att jag ser fram emot att krypa till kojs och höra vinden yla kring knutarna tankarna går direkt till ngn gammal charles dickens berättelse lr dylikt. nästan som man hör namnet heathcliff genom stormens vrål.. fy och usch.. inte nog med det.. tankpannor låter också som om dom är på väg att fara ut på en resa. nej tacka vet jag ljumma sommarvindar. men men.. man ska icke klaga.. och allt det där. en värmade brasa. gott sällskap. god mat. doftande glögg har hållet värmen uppe på många sätt.

jag kan gott säga att mer än så har jag inte att skriva lr berätta. min hjärna har varit lite avställd ungefär som en motorcykel lr gammal bil. det har inte funnits mkt funderingar lr snilleblixtar. och jag kan väl ärligt säga att det är vid sån har tillfällen i livet man fick till uppgift att skriva en kort novell, i svenskan lr engelskan. just den stunden då man just precis kunde knåpa ihop ngr rader som beskrev vädret. åjo.. ni vet gott och väl vad jag menar. den där timmen i 8 lr 9 som läraren meddelade att nu ska det skrivas. inget mkt.. inget långt utan bara ngt kort. om typ ja ingenting. och er hjärna är...BLANK.. det finns inga slingor av tankar lr berättelser. ingen story som sprätte igång bara för att du såg en penna falla till marken lr du kom ihåg ngt som hänt en kompis tidigare. nej nope.. inte ett gryn av inspiration.

så precis så är det ikväll.. men med ngt tvångsmässigt drive så fortsätter meningslösa ord att komma... en orgie i ordvomit. hur tokigt kan det inte bli ibland. *suck*

nåväl.. dax att kramma kudde och gubben. en natt som denna så lär han fasen få göra rätt för sig....*ler lite*

gonatt i natten..

maj på malö...

...vackra maj, dig vill alla vågor smeka, när du kommer i din eka och förtöjer den på svaj.

min mamma heter maj. maj eleonora . född den 23 november 1940. under kriget mao. det innebär att min mamma fyller 68 år i morron lr idag. man säger att man märker man blir äldre när man ser på barnen. men jag tycker det gäller för föräldrar med. jag menar.. min mamma har ju alltid varit min mamma. på alla sätt...hennes sätt och personlighet har i stora drag varit de samma. på gott och ont som med allt. mest gott då. och jag älskar henne lika mkt i dag som när jag var barn. och hon luktar fortfarande på samma sätt idag som då. jag ser på henne och jag ser exakt samma mamma som för 35 år sen, lr så kan det tyckas. men ibland.. vid vissa tillfället.. så kan det där magiska skynket som skymmer ens ögon från vad som är och vad man sinnet ser, så upptäcker jag de fina ryckorna, de gråa hårstråna. och även med den insikten så ser jag min mamma. den där vackra kvinnan som jag kommer ihåg från foton från 60-talets glada dagar i umeås nattliv. lika vacker då som nu fast på ett annat sätt. och även om det funnits stunder då jag och min mor inte alla gånger kommit överens, så älskar jag henne ofantligt mkt. känner en tacksamhet över att hon faktiskt lät mig vara den jag är, på både gott och ont.

nåväl...längre bort än 68 år vill jag inte tänka på nu. för i morron...lr rättare sagt idag. fyller min mor år (oavsett hur mkt) och till hennes ära ska vi göra smörgåstårta. ngt av det bästa hon vet. och vi ska äta, skratta och vara glada.

När lillan kom till jorden,
det var i maj, när göken gol,
sa mamma att det lyste
av vårgrönt och av sol.

meaning of life....

.....dont give up. perhaps that's the answer, the larger answer. dont give up!

varm glögg....

....på fredagseftermiddagen. känns varmt och gott samt luktar så fantastiskt. jul och mys. ja jo.. fast jag dricker ju alltid vanlig "vit" glögg då. jag har inte riktigt tyckt om spritsmaken blandad med alla goda kryddor. fasen heller.. jag är ingen fan av spritsmak/lukt alls. groggar, cocktails och longdrinks är inte min grej.. föredrar nog vin av nästan alla sorter. wiskey är inget för mig, snapsar gör jag inte. om mitt liv hängde på det skulle jag nog hellre dö än dricka ngt av de båda. gin går ann.. inte rent då men mkt utspätt.. ett undantag finns faktiskt. rom. mörk rom. mörk lagrad rom. mörk lagrad cubansk rom. den flyger under radarn och får mig faktiskt på fall. ett glas med mörk rom. vällagrad...doftande.. med kanske lite mynta lr/is. en handrullad cuban.. sittandes på en altan.. i en skön stol.. i värme.. med solnedgången i blickfånget.. ja du.. då är en cuban som allra allra bäst.. *skratt*

nej.. jag är inget vidare ämne för alkoholist. det där med att tappa kontrollen och bli galen.. ja.. det är jag ju ändå. galen alltså.. och jag vill inte påstå att fulla personer är så speciellt roliga att prata med ju längre in på kvällen det lider. inte blir de smartare heller.. och inte fan är snygg ngt man heller skulle påstå att dom blir. folk säger saker, gör saker och bär sig åt. dagen efter skyller dom på spriten. när jag gör ngt dumt idiotiskt och mindre minnesvärt.. så får jag stå med skiten.. och erkänna hur dum jag är.

nej.. där tog glöggen slut.. det verkar vara dax att bränna på en panna till. glögg är allt-i-ett. varmt, gott, sött och som godis. slår ta-mig-rackarn nästan thé

if the kids are united...

.....vilken styrka det skulle vara.

jag har en snart 30årig unge, kille, man i mitt liv. en lång 28åring som med jämna mellanrum invarderar vårt hem, vår soffa, vår tv, skafferi, frys. en unge till som bråkar, busar, retas, kramas med de andra barnen. en kille som kidnappar ngn katt att kela upp lr leka med, lr som tar en sväng med hundarna. en ung man som står i köket med diverse sallader, såser osv.

alla förväntningar jag och min familj har haft vad gäller honom har infriats och bekräftats. även de dagar han kanske inte gjort det smartaste draget lr varit i sin bästa dag. men han har aldrig fått ngn av oss tvivla på honom. varken som den människa, individ han är lr hans kapacitet. det viktigaste vi har för våra ögon är att han ska må bra och att han ska känna sig lycklig i sitt liv.

och dom här tankarna, förhoppningarna, förväntningarna och önskningarna är inte ngt som är förbehållet honom. utan alla våra barn. att som vuxen värna om barnen i allt så de ländas det goda även i svåra stunder. jag blir vid såna här stunder fullt medveten om att det inte är en unik känsla. att som förälder och vuxen ha det bästa för våra barn i tanke. oavsett förälder. oavsett barn.

idag, inte speciellt mer medvetet, önskar jag alla mina barn en fin dag, en vacker dag och en säker dag. så att de kan få gå i säng och vakna upp i morgon igen. med nya förhoppningar och drömmar.

richard carlson

"If you had one hour to live and could make just one phone call, who would it be to? What would you say? And why are you waiting?"

richard carlson

mkt mer känns det inte som jag har att skriva. orden lämnar en med eftertanke och det kanske är passande idag likaväl som ngn annan dag. orden får en att tänka, fundera. ja, vem skulle jag ringa och vad skulle jag säga och vad väntar jag på?

så länge skutan kan gå...

...så länge hjärtat kan slå.. *nostalgisk*

hittade en sajt idag. lr rättare sagt min son hittade en sajt han tipsade mig om. det hela började med diskussionen kring färjetrafiken här ute över till vasa. båtarnas vara och icke vara samt fördelen med taxfree. på mitt typiska gamla-morsan-vis så var jag ju tvungen att berätta om när jag var ung och åkte över till vaasa för mindre än 30 kronor. så med en hunka i princip kunde man ta sig över och till tbx SAMT få med sig ngt gott hem. inte illa pinkat med tanke på dessa dagar då man just kan få ut en hundring från automaten än mindre ngt att både äta och resa för. *skratt*

ivfsh. jag surfade in på sajten som så lämpligt heter; vasabåtarna, nostalig på nätet. och gissa om att det var nostalgi. alla dessa båtar.. alla dessa bilder...alla dessa MINNEN.. *skratt*

jag tror att första gången jag reste över ensam var nog ngn gång i sjunde klass. antagligen på ngt vårlov lr ngt sånt tillsammans med en hoper andra småtrevliga ungdomar i lämplig ålder. ryktet brukade gå igång och från att varit ett handfull eventuella resenärer så blev det enorma mängder av kids från olika skoler. grubbe, haga, ålidhem, mimer, teg och bräntis.. *ler*.. vi satt i korridorer och i trappor. hängde över varandra som klasar och antagligen satte skräck i både en och annan gammal tant. *ler lite*.. en av mina vänner köpte med sig godis för nära 300 kronor. har ni ngn aning om hur fantastiskt mkt man fick i godisväg för 300 spänn?????!!!!.. jag menar bio kostade ju typ 15 (och ett skrovmål likaså)

det som var mest förunderligt var att faktiskt vi FICK åka över till vaasa med våra vänner.. i den åldern. resan tog hela fyra timmar.. inte riket som 20 minuter med hh ferries. utan hela 4 timmar. 4 timmar med sprit och annat farligt som ungdomar eventuellt kan vara intresserad av. sprit och dobbel. men de flesta jag kände var faktiskt mest intresserad av godis och då helst tjärtabletter. säg den unge i dessa trakter som inte tuggat, sugit och stank av nytjärad båt. *skratt* och nej, jag vill inte påstå att vi var snällare lr skötsammare då. inte alla ivf och alla var inte bovar heller. men herregud, vet nu hur fantastiskt billigt godiset VAR på båtarna. *skratt*.. vilket jag blev påmind igen. hittade nämligen en taxfree katalog online från de gyllne dagarna. *ler*

som sagt en mkt roligt sajt.. att rekommendera för alla som ev har åkt vaasabåtarna lr som är intresserad av båttrafik. själv.. saknar jag tjärtabletterna mest..


http://www.vasabatarna.se/

words...

...dont come easy to me..

lr kanske inte då.. men däremot finns det ord jag INTE uppskattar. och nej jag menar inte könsord lr ord som är ras/religions diskriminerade utan jag menar helt vanlig ord som låter nog så oskyldiga men verkligen kan rub me the wrong way... vilka.. ??? ok.. here comes



your lost, din förlust.

det ordet innebär för mig att dom känner mig ordentligt bra.. vet vad jag varit med. lr..?.. jag menar.. hur fasen ska han/hon annars veta om jag haft ngt bättre sämre än det dom erbjuder?!


next.



would'nt you like to know, det skulle du bra gärna vilja veta.

ja är det så att vi har en diskussion och ett ämne kommer upp som tydligen vederbörande anser intressant. om jag då frågar så vill jag antagligen veta också. men vid en sån kommentar så.. blir jag såååå not intresserad. då får det faktiskt vara.




jag är det bästa du ngnsin träffat på.

ok.. återigen.. hur kan ngn veta exakt vilka jag har träffat lr inte träffat. tydligen besitter vissa, förutom uppblåst ego en otroligt förmåga att se och känna av saker. som tex vilka jag har stött på i min dar.



lr varför inte den här..


man måste ju testa saker för att veta vad man gillar.

måste man???.. jag kan ärligt säga att vissa saker vet jag redan att jag inte gillar.. och då behöver jag inte ens gå in på det här. men tro mig. och andra saker som jag vet att jag inte gillar har jag testat. återigen.


har verkligen svårt med folk som utgår ifrån saker och ting som dom ingen aning har om. jag menar.. jag utgår ju inte från att alla är idioter. hur gärna jag än vill det..

penny lane...

...Allison Road--Gin Blossoms
Joppa Road--Ween
53rd & 3rd--Ramones
Central Park & West--Ian Hunter
Wall Street Shuffle--10cc
Does This Bus Stop at 82nd Street?--Bruce Springsteen
Baker St. Muse- Jethro Tull
22 Acacia Avenue- Iron Maiden
Tin Pan Alley- SR Vaughan

och inte att förglömma route 66.

vi har också en sån där typ av väg som ngn kanske skriver en låt om. kanske inte fullt lika känd och legendarisk men ändå mkt omskriven om här på bygden. i vår del av världen heter vägen ök. lr rättare sagt den heter östra kyrkogatan men kallas för ök. ök, går från stadskyrkan vid älven och ända upp mot e4 norrgående rikting. man passerar mimerskolan, gamla folketshus, hagaborg (var en gång ungdomsgård), ok parkvägen och taormina (en av de äldsta pizzeriorna i umeå) för att vidare ta sig förbi sandbacka och upp mot västra kyrkogården. inte speciellt avancerat menunder många år en prövning och bedrövelse för så många.. både boende och genompasserade.

ök har alltså varit den länk mellan centrala stan och de dela som ligger norr om umeå. tex ersboda, mariedal och marieberg. och även där olika affärer har byggts upp. så.. östra kyrkogatan har varit en naturlig väg att transportera sig via. till bedrövesle för de boende då. så olika sätt att begränsa genomfart, buskörning och utsläpp/bullar har vidtagits. av typ... avstängning.. vägbulor, slalomliknande banor för bilar att köra. osv osv. så har statusen varit på ök i kanske ja.. 20 år lr ngt sånt.. döm om min förvåning då vi härrom kvällen körde vägen upp från centrum ut till ersboda och vägen var RAK. helt fullständigt RAK.. inga bulor ingen slalomsträckning utan rak. jag kan ärligt inte påminna mig om när jag sist åkte den vägen utan att hindras av ngt.

så....ok.. ingen kommer kanske att höja ök till skyarna.. ingen kommer heller att bli nostalgisk över de ingrepp som gjorts på den gatan. men hey.. alla vi umeåbor har sååå många åsikter om den sträckningen så det skulle nog räcka till åtskilliga blogginlägg.. *ler*


själv citerar jag bara monica z

"sakta vi går genom stan"..

thank you for the music...

...the songs im singing.

inser, efter att ha läst min blogg, att mkt av mitt liv innehåller musik. det har jag aldrig tänkt på tidigare. att den har funnits där...tillsammans med mina böcker, ja det har den. men inte att jag är så här upptagen av själva världen av rytmer, texter och känslospråk...det hade jag ingen aning om.. ärligt. när jag hör jingles lr intro på tv-program så hör jag andra gamla kära låtar.. de gömmer sig även i texter jag läser och meningar och ord som folk säger talar berättar. i samband med musiken så känner jag mig nästan mystisk.. magisk.. nästan som en häxa, trollkarl lr magiker. knuten till en värld utan för den vi lever i. ja.. även fast det låter nojjigt så fasiken så sant..


man kan:

• äta
• sova
• slappa
• stressa av
• dansa
  
• jobba
• träna
• simma
• sjunga
• skapa
• umgås trots språkhinder
• skratta
• gråta
  
• trösta
• föda
• dö
• och älska

till musik. återigen.. vill jag understryka. musik är en stor del av livet..



http://www.youtube.com/watch?v=FP7mjSwqOwc

from dusk to dawn...

...natten över.. finally. inser fördelen som eventuellt vampyrer har. även om de inte kan finna njutning i vanlig mat så har dom säkert inget problem med sömnen. och DET är faktiskt ngt jag kan tänka mig vara befriande. men å andra sidan... tror jag skulle sakna smaken av nygjord äppelpaj, lr hemmagjord citrondryck. nej.. jag föredrar nog ändå att hellre vara sömnlös än livlös. smaken av mat känns mer lockande än behovet att få söva.


lullaby

http://www.youtube.com/watch?v=cVbZmCQT6Ec

i dont want the world to see me...

...ibland gråter jag. ngn gång så andra ser men oftast för mig själv, inombords. det är faktiskt mkt enklare att vara arg än ledsen. både för mig själv och för andra. ilska är så mkt enklare att hantera än sorg lr tårar. hur kommer det sig?

ikväll lr rättare sagt i natt är en natt då jag önskade att jag orkade gråta. oavsett om det var för andra lr inombords vill jag tro att jag skulle må lite bättre av att gråta. men.. som alltid så avstår jag. skriver hellre.. och i natt blir det här skrivit. fast.. allra helst skulle jag faktiskt vilja sova. sova tillsammans med min man. ligga nära i mörkret och höra honom sova, känna hans värme. men som jag sagt tidigare. sömn är inte för alla en lisa, för egen del kan det gott vara. som i natt. för jag tycker just nu.. att det vore ganska gott med tex 5 timmars sömn på raken. och inte dessa lösryckta perioder av sömn som jag låtsas vara tillräcklig. nej 5 timmar vore nice.

men ngt motsägelsefullt är det ändock att jag avskyr att vakna också. först en skitkass natt med halvgod sömn och sen vakna till...ja vad? värk, stelhet, illamående, utmattning. härrom dagen tog det nästan två timmar att komma mig ur sängen. och nej jag låg inte och snoozade .. jag låg och väntade på att kunna stiga upp. att fingrar, händer, fötter, tår samt övriga delar av min kropp skulle signalera klart, grönt ljus, nu kör vi.

ett nytt "fenomen" har inträtt.. dykt upp. jag har kramper/senadrag nätterna igenom.. i vader och tår. trevligt lr hur.. *ler lite*.. ärligt talat så har jag haft väldigt lite av sådant. före jag väntade barn typ aldrig. utan bara under mina graviditeter.... men nu på slutet så är det för jämnan och en gång i dag när jag skulle ta på mig sockar.. utan att sova.. och vara med barn.. fräckt.. lr noooot.

det mest intressanta "fenomenet" är nog ändå det som jag kallar för "som-när-tandläkar-bedövningen-släpper". den sträcker sig från ungefär armbågarna .. på utsidan av armen ner mot de två yttersta fingrarna. ibland även på benen. mkt coolt med den känslan i fingrarna.. känns som jag suttit på händerna i flera år och så sitter domningarna i.. ännu.. mkt besynnerlig känsla.

det jag känner mig mest irriterad över.. ja på en lätt nivå då.. är min röst. fåfängd som jag är så vill man ju låta ljuv.. även om ingen jäkel är där för att lyssna på en. men ok då.. man vill ju att stämman ska låta nice.. inte som bonn scott efter ett lager med jack daniels.. inget ont om scotts röst då.. men.. den är ju inte riktigt min.. vill inte vara hes.. inte sexigt och fan så jäkla jobbigt.

läser ovanstående.. och märker vilken jäkla gnällig kärring jag är. och grinig .. det fick jag höra härom. själv kan jag väl lägga till listan. arg, besviken, ledsen, frustrerad, understimulerad, stressad.

arg för att jag känner inte att jag har förtjänat det här. att rättvisan inte funkar hela vägen.. what goes around stannar ibland också.. och never comes around..

besviken för att människor gör mig besviken. besviken alltså på mig själv trots att jag säger att man inte ska ha förväntningar på folk.

ledsen för att det finns så mkt jag vill göra och inte kan. ledsen att mina barn och man ska behöva leva också med det här.. för det har inte dom förtjänat

frustrerad att inte saker och ting ska komma till skott. att man ska få komma på bana med saker och ting. för att kunna börja leva detta annorlunda liv.

understimulerad för att numera så kan jag inte läsa ngt alls i princip i bokväg. att jag är begränsad att ta mig till ställen i stan utan att behöva hjälp av ngn.

stressad för att på ngt knepigt sätt så fortsätter livet utan att jag riktigt är med. jag är inte bekymrad av att bli gammal. har aldrig varit ett problem. men som det känns nu så är jag inte ens med i alla delar av livet. jag sitter på undantaget.

jag är arg, ledsen, besviken, frustrerad, stressad.. för att jag inte längre kan kontrollera mitt liv och vad jag gör på samma sätt som tidigare. och ledsen och besviken för att mina närmaste inte verkar förstå det. även om dom säger det. vad jag vet.. har ingen av dom läst upp sig på ngt om min sjukdom. vad gör det mig? till ingenting?


nothing will come to nothing...


And I don't want the world to see me
Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am


http://www.youtube.com/watch?v=SsK90GWBVLY

knowing me knowing you...

....ibland tror man att känner folk så väl. ibland tycker man att man känner sig själv så väl. men vet i håken egentligen om man känner ngn ens sig själv speciellt väl. ibland så kanske den man känner minst är den man förstår sig bäst på. lr ngt sånt. ärligt så vet jag inte..

ikväll känns det bara så knepigt.. trångt med tankar som ilar som hala ålar runt om i huvudet... det känns nästan som i texten till låten "i dont like mondays"..."The silicon chip inside her head
Gets switched to overload"...fast inte fullt så dramatiskt och mordiskt som det ledde till.. utan mer som en hårddisk som svajar och helt plötsligen inte alls är intresserad av att funka. svart skärm.. ceased to exist.. pushing up daisies.. is no more. ungefär..

nåväl.. i morgon är en annan dag.. skam den som ger sig och ni vet alla andra härliga ordspråk och idiom.. *ler lite*... ibland känner jag mig som en boxare.. helst cassius clay då.. anyway.. en boxare.. kanske nere för räkning men aldrig helt utslagen.. en rond till.. mitt herrskap.. det lär nog dröja många år innan ngn handduk kastas in här.

så.. ikväll... something for the lonelyhearted....or rather the strong ones..

http://www.youtube.com/watch?v=fwc5YSAc-7g

paranoid....

....ja det är väl ngt sånt vår familj lider av.. tro mig... det är konspirationsteorier i långa rader. antingen är det en enda personen som är fullständigt övertygad om en sak och försöker på ngt sätt övertyga resten av gänget. lr så är det två fronter som diskuterar om vad som kan vara lr icke vare. lr som.. i en del fall.. så är hela familjen fantastiskt övertygad om att det ÄR en konspiration i det just då diskuterade ämnet. de olika konspirationerna som diskuteras, analyseras och följs i sann paranoid anda är som följer...:

• mordet på jfk
• marily monroes död
• area 51
• mordet på bobby k
• mordet på m l king
• mordet på olof palme
• sanningen bakom dianas död
• månlandningens vara lr icke vara
• hus 7 den 11 september
• terrordåden 11 september
• stalins död
• hitlers självmord
• och inte att förglömma.. elvis död.

jag tänker inte säga hur vissa tänker och vilka som tänker vad.. det låter jag vara osagt. men visst är det förunderligt att så mkt paranoida tankar kan vara samlade på ett och samma ställe..? utan att man lagt manken till.. inte underligt att vissa organisationer runt om i världen är än värre än får familj.. tänka sig..


nåväl.. vi vet ju alla i varje fall, att strax utan för st barth finns en "gömd" paradisö som endast speciellt "utvalda" gäster är inbjudna till. vilka?.. det låter jag vara osagt.

elvis has left the building..

and now.. tonight..

http://www.youtube.com/watch?v=b32Ll7cbIg4

i don't like mondays....

.....och i dag gör jag verkligen inte det. visste att jag slarvat med medicin. för jag var ju såååå mkt piggare och mindre värking så vem behöver medicin?.. dumb ass... jag alltså. nåväl.. som man så för man skörda som det så vackert heter.. och sista dagarna har jag skördat. så till den milda grad så musik idag varken lindrar lr underhåller. funderar om ett skott i foten kanske skulle göra ngn skillnad men tvivlar.

nåväl.. shit happens.. i morron är en annan dag som det sjungs i sången.. och den ser vi framemot.. jag hittar säkert ngn sånglyric som kan användas som "titel" på den bloggen. för..det kanske har märkts att många bloggtitlar är sångtitlar lr rad i ngn låt.. inte..fan så jävla oobservant man kan vara då. ..*ler lite*


well here guys.. one of my favorities..

the boomtown rats...


http://www.youtube.com/watch?v=SaHAvEEbQOE

a whiter shade of pale...

..... kan man verkligen kalla den mjölkvita dimma som svept sig runt "bygden". regnigt, rått och småkallt. en typiskt dag i perioden mellan höst och vinter. här ute vid kusten vill säga. *ler lite*

dagen har varit mysig och trevlig men tyvärr en skitdag värkmässigt. vi hade en brunchsak på finporslin och frukostduk. alla deltog. en sorts annorlunda farsdagsfika kanske då de flesta av barnen skulle bege sig bort under dagen. vi som blev hemmavid spelade kort och gjorde en biltur i dimman. inte för att man såg mkt men.. tur man har åkt vägen tidigare så man vet vad man passerar. i övrigt har nog dagen varit ganska ja... vanlig.. jag tycker om vanliga dagar. äventyr och strapatser är alla mkt trevliga.. men inte i längden. jag är ingen adrenalin junkie. jag får mina kickar på annat vis. jag uppskattar att bara dola hemma med familj och vänner. partytiden hade jag som singel de få år de var. det känns som det räckte med det. och kickar.. ja det får jag numera mkt med musik och man.. *skratt*. och det är inte det värsta vill jag påstå.

apropå just ingenting.. (antagligen slackardagens motsats).. läste på en blogg för ett tag sen om arbetsmoral. vad jag förstod så ansåg bloggaren att arbetsmoral tillhör en viss generation. typ den äldre... men.. jag vet inte.. för jag tillhör ju då .. ja vad.. medelålders (?).. och jag har träffat på hög arbetsmoral både högt och lågt.. samt motsatsen då. enligt min erfarenhet så tror jag arbetsmoral beror på person.. var dom kommer ifrån.. alltså.. vad dom fått lära sig.. snarare än vilken generation dom tillhör. sen är det så tråkigt med generaliseringar.. jag menar.. "du är hårdrockare.. alltså ser du ut så här...."... lr......" du är äldre gift kvinna.. ja då ska du bete dig så här".. och.. du tillhör den yngre generationen...alltså kan du ju inte ha respekt för andras ägodelar lr ha hög arbetsmoral.

nej.. tråkigt med generaliseringar.. bort med dom.. rent generellt sett.. *flin*

ace of spades...

....lördagen ägnades åt att

1. lyssna på musik
2. spela 500 med dottern
3. sjunga till musik jag lyssnade på när jag spelade kort med dottern
4. krypa ihop som ett gammalt nystan för att sova en stund.

däremellan blev det naturligtvis andra saker gjorda. som.. tex.. kaffekokning. lunchätning... kaffedrickande.... middagsmatslagningsstund...porslinsframduktningsoperation.....äta-prata-umgås-tid... och annat trevligt man kan göra.. ja det vill säga jag gjorde det. hade trevligt alltså.. mannen slet i köket med att sätta panel. lr slet var väl att ta i då.. han satt panel. tur man har sig en duktig karl, arbetssam, kunnig, händig, snäll, smart och många fler superlativ. det viktigaste är nog fasen att han älskar mig och står ut med sin fantastiskt påfrestande familj. hår av hin anser han nog att vi är hela bunten periodvis. men å andra sidan anses han vara en riktig surgubbe...lite som gammhunden vi har.. han är också en surgubbe.. och envis.. fasligt söt och kelig ja.. men envis.. och sur.. men vi älskar honom ändå.. ja även mannen då, oxå.

well whatever.. jag är duktig i 500. ja är mer än duktig.. jag är OÖVERVINNERLIG. *skrockar*

top of the list, king of the hill.. a number one..

revelation...

....lr aha-upplevelser. dom är fantastiska. i mitt fall kommer uppenbarelserna kommer i musikform.. oftast. jag kan nästan årstagga mina musikuppenbarelser. du vet de där som man vet kommer att förändra en för alltid. och jag menar.. FÖR ALLTID.

småskolan, 1974-kiss. en total musikförändring. fram till dess så hade jag varit i ett musikaliskt limbo. svävat mellan olika dimensioner och inte riktigt ngn som var min egen musik. där fanns abba, dansbandsmusik, klassiks musik och inte att förakta elvis. men ingen av de var MIN musik som jag själv hade valt att älska. i de allra flesta fall vill jag nog hellre påstå att jag hatade en del av den musik som serverades. fram till den dagen jag hörde kiss vill jag nog påstå att jag var musikmässigt oskuld. men efter det.. aldrig mer.


högstadiet, 1978-discomusiken. jag har alltid älskat att dansa. röra mig till musiken. inte styrdans, gammeldans lr bugg som mor och far ägnade sig åt på den tiden det begav sig. utan disco. var man för sig själv att röra sig till musiken. total frihet. härligt. många goda låtar har passerat genom den här gamla kroppen.

sommaren, 1981-Iron Maiden. allt i deras musik erövrade mig. den var total, övermäktigande och fullständig. för mig därefter har maiden alltid varit nummer one. och visst det finns mängder av andra grupper som varit speciella, judas, black sabbath. men ingen i den magnitud som maiden gjorde.

"mitt-i-livet", 1991-nirvana. teen spirit fick mig att återkomma till musiklivet. ett åttiotal som bjöd på lite rytmer i min smak. jag fick istället suga på gamla godingar för att kunna överleva årtiondet. men med nirvana så ökade återigen min puls och fick mina öron att bränna. av lust att lyssna. tack curt och gänget.

"börja-på-nytt", 1999-red hot chili peppers. återigen.. takten som väckte mig att röra mig. vad finns det mer att säga... take me to the place i love..


"fortsättningen" 2000- framåt. musikupplevelserna tar aldrig slut. jag har tagit mig till nirvana och upptäcker hela tiden ny musik, nya rytmer, nya röster och musiker.

• foo fighters

• prodigy

• offspring

• zakk wylde

• bls

• rammstein

• dixie chicks

osv osv

i det oändliga.

och i musiken har jag också funnit lindring för värk, trötthet och dåligt humör. så mao

life is music
music is life.

god of thunder...

....and rock'nroll.... sjungen i en ljus psalmröst. dvs.. min röst..

min man brukar säga vid skilda tillfällen att min röst är bäst lämpad till gospel, visor och psalmer. det där med rock'nroll lr hårdrock är inte riktigt ngt för min pipa. jag får god of thunder att låta som en riktig kyrkpsalm....men ändock det finns faktiskt EN kiss-låt som min man anser jag kan sjunga. god gave rock'nroll to us. den är så där ljus och köraktig som gör min röst rättvisa.

nåväl.. så har det tuggas hittills.. fram till snilleblixten han fick ikväll. han anser numera att jag visst kan sjunga rock men sjunga den a'la hellsong. alltid ngt mao. en utveckling har skett..lr typ inte.. men nästan. kul, för själv älskar jag att sjunga om än hellre än bra då. men man kan inte få allt man önskar sig.

numera är min röst för skör pga sjukdomen så när jag sjunger för mkt så blir jag hes så det knastrar i öronen. inte för att det stoppar mig att sjunga men resultatet blir inte riktigt som förr om man säger så. det blir ngr tutteluringar emellanåt för att hålla corden vid hälsa och liv. dom åkte på ordentligt stryk i somras när jag tillsammans med 56000 andra "stackars" människor övade all/körsång på ullive med iron maidon som kompband. det ni...gissa om jag var hes efteråt. det lät som jag hade krypit in i en jack danielflaska och kurat där i årtionden.. både janis och bonn skulle varit avis. *skrockar* men allt har sitt pris och att se brucan rocka tillsammans med gänget är värt alla stämband i världen.


http://www.youtube.com/watch?v=jgqxQmAbTBc&feature=rec-HM-fresh

airhead?????

....så fantastikt tomt det kan vara i skallen ibland. inte en idé, tanke, funderation lr slinga av ngt slag förutom en gnagande reklamjingle som vägrar dö. *suck*

kreativiteten är lamslagen lr snarare ligger den med respirator och andra livupprätthållande instrument. försök med cpr lyckades inte utan det är nära tillhands att dödförklara hela eländet. men jag ger inte upp. låter vänta till morgondagen och har inte kreativitetens musa vaknat till liv är det bara att koppla ur eländet. men så långt ska man ju inte behöva gå lr... mirakel har ju hänt förr. vad jag vet.. lr sägs.. vill säga..

nåväl.. jingeleländet som spökar i huvudet och som jag misstänker bråkar med musan, är som följer. en 70-talsreklam... juicy fruit.. ni vet..

juicy fruit gum is a packet full of sunshine
packet full of sunshine....


eländet måste ha gjort ett fantastiskt intryck en gång i tiden. jag menar, iom att jag fortfarande kan sjunga låten. visst finns det andra låtar jag nynnar och sjunger, till min familjs fasa. men ingen, ärligt som bitit sig fast så ordentligt. och jag som dessutom verkligen INTE gillar reklam. numera ivf.... när man var ung och grön var det ju lite mer.. småklämmigt med reklam. nu är det mer korsade fingrar, spottande över axel och ett antal ave maria för att slippa eländet.

nej.. jag och reklamfilm har ett hat-kärleksförhållande som snart börjat tippa över till rent hat. jag bara menar. mord och reklam. finns det ngt som kan förta stämningen i ett mord så är det reklamavbrott. det är ju som ett toalettbesök mitt i "akten" .. om man säger så. nej reklam kan man väl ta och samla ihop allt i ett och sända i slutet på kvällen.. ungeför som dom gjorde tidigare med nationalsången.. *ler*.. lr.. ? är inte det än bra idé så säg... *ler*

nåväl..

juicy fruit is a packet full of sunshine
packet full of sunshine..*sjunger*

ring ring bara du slog en signal...

.....när ngn slår en signal till vårt hus skulle man kunna tro att folk slogs om luren. men icket.. inte hos oss.. snarare så kastas luren mellan familjemedlemmarna som en het potatis i hopp om att människan som ringer ska ge upp. försäljare brukare ge sig efter typ 3 signaler, kompisen vid kanske 4.. men vissa..dom ger sig aldrig. sagt åt mannen att skaffa kanske en telefonsvarare som tar redan efter ja.. typ en signal. men han är inte riktigt med på det än.. men snart så. ska lämna honom ensam hemma med luren ngr dagar så får han se vad olämpligt det är med ringande lurar.

själv är jag telefonskadad så tillvida att jag redan vid 10-års ålder fick svara artigt i telefon hemma-på-min-gata-i-stan. modern var frissa och hade salongen hemmavid. gissa om det ringde hemma hos oss. *suck*. sen gick jag vidare till att sitta med luren i örat hela mitt yrkesliv. att svara artigt även när man är stressad och skitförbannad är verkligen en talang ska jag säga. tvivla icke om detta. numera så pratar jag så lite som möjligt. korta informativa samtal är bäst. ev längre kan ske med bästa vännen men det är det enda också. nej.. telefoner är ett nödvändigt ont.

men nu.. true blood.. åter igen.. *oooaahaooo*

just another day...

....du vet.. en sån där som man både kan ha och inte ha. idag finns det inte mkt att skriva fast ändå. en hel del skulle kunna skrivas om. usa-valet, historiskt och allt. g-varemannens sinnesundersökning. att nedräkningen börjat för julhandeln osv.. men idag har jag varken lust lr ork att komma på ngt roligt, vitsigt lr klokt att säga. hell no.. jag har bara lust att låta tiden gå fram till mitt nya favoritprogram börjar, true blood. ja jag vet.. vampyrer och annat skit.. men jag kan faktiskt inte rå för det.. jag är fascinerad.. *ler lite*

så.. fram till blodsugarstunden så.. blir det att lyssna på musik, gå bärsärkargång på mannens dator, inse att fan så bra jag är i 500 och att livet är så mkt bättre när jag inte har värk. *ler lite*

over and out ..... dont let the bedbug bite you... *ooaahoohaa*

if you cant stand the heat....

....get the hell out of the kitchen...!

ungefär så var det idag.. igen. ugnar igång, plattor som värmde och kokade. äldsta sonen fyllde år och enligt familjetradition så får födelsedagsbarnet välja middagsrätt och efterrätt/tårta. sonen valde köttfärslimpa med hemmagjord potatismos, glaserade morötter, svampsås, gräddsås och vinbärsgele. som grädde på moset blev det prinsesstårta värdig en prins. alla smorde kråset och togs tabberaset på allt. knappt så dottern fick sig en lunchlåda.

sonen fyllde 19 år. han är lång, så mkt längre än mig. jag tror aldrig jag varit så lång någonsin. *ler* han påminner om min morfar men samtidigt ser jag mkt av släktdrag från min fars sida hos honom. fascinerade tanke att för 19 år sen, ungefär vid den här tiden, blev jag inskriven på bb här i umeå. och strax efter 22 på kvällen så hade jag en nyfödd liten grabb på magen. lukten av nyfödd bebis är.. speciell.. något som binder samman leden av födande kvinnor generationer tillbaka ner till de allra första. och nu.. är det svårt att förstå att denna unga man en gång var en del av mig.

nåväl... middagen avlöpte till allas belåtenhet som sagt och hettan tog verkligen ut sitt pris. utslagen och nedräknad hamnade jag i soffan för att domna bort i paltkoma. tänka sig.. 19 år... *ler*

name that tune...

...ber jag min man om.. och spelar upp ett gäng låtar från youtube. de flesta är ozzy-låtar. de allra flesta av dom tar han på introt. ngr enstaka blir första raden och en, i want you, tar halvtid in genom första versen. blir man irri? inte det minsta. karln är fasen inte som andra när det gäller black sabbath, ozzy, kiss och sweet. *skratt*... ja i princip all musik inom hårdrock, rock och div. 80-tals musik. samt en del till.

ojdå.. blev ett blogginlägg till i dag/kväll/natt. så det kan bli.. *flin*

so.. name that tune!

http://www.youtube.com/watch?v=-49noOAFsG8

"dansar aldrig nykter..."

...nej och inte blir det bättre om en hårdrockare är full och dansar. säg den hårdrockare som har rytm. oja, de kan sjunga och spela oavsett instrument. men kan de dansa? lr klappa takten?.. nope.. never seen one.... never in my life.

sett dom en efter en.. irl, i musikdvd, på tv och hemma.. och mkt få av dom kan verkligen inte få kroppen att gunga i takt till musiken. hur gärna dom än vill. även om brudvalsen är till ngn av ozzy's låtar så är det tveksamt om dom får till flytet över det bonade golvet till den graden att det kan upplevas som graciöst... *skratt*

nej.. insikten är väl att hårdrockare passar bäst till att nyttja stränga, trumskinn och stämband.. bilden av ozzy som rör sig till musik är en.. intressant upplevelse.. *ler*

nej våga att INTE stuffa headbangers, drakdödare lr vad fasen folk har fått för sig att kalla er/oss.




hårdrockare har nitar kring hjärtat
rundgång (becker/lindeblad)

Brazilian waxing...

...fast ja kanske inte då. årets sista race i brasilien började med regn och slutade med regn. nagelbitning var stor och likaså var min empati för massa. först hans glädje över vm-titeln som varade i ca 20-30 sekunder. sedan sorgen när hamilton tog sig över mållinjen som femte man och tog vm-titeln som yngsta genom tiderna, 9:de engelska vm-mästare och den totalt 30:de. bittert, sorgligt men samtidigt...glädje över hamiltons titel.

nej i tävligar finns det stunder av orättvisa och rättvisa. och vad som är vad beror nog till stor del på var i sammanhanget man själv befinner sig. själv har jag litet vinnarskalle lr ja.. jag är fruktansvärt dålig förlorare så jag har omvandlat till att inte tävla alls i princip. för då kan jag inte heller förlora.. smart lr hur?.. men.. det finns faktiskt ett undantag. när jag spelar fia. när jag spelar fia spelar jag, inte för att vinna, utan för att se till att ingen annan vinner. och oftast har jag sett ut ett primärt offer som jag tänker se till att hon/han inte tar sig runt och ut. kan ärligt säga att när det kommer till fia är jag brutalt hänsynslös och känner väldigt mkt lite empati med mina medspelare. lr motspelare som kanske är mer korrekt, för efter ett tag är jag klart den mest avskydda fiaspelare dom träffat på. kul.. *skratt*.. för då finns det en chans att jag själv tar mig ut som vinnare av spelet.

Alea iacta est

btw.. mannen på bilden är varken massa lr hamilton utan en av mina absoluta favoriter tillsammans med stenmark, gretzky och valetino rossi. nämligen schumacher.

sunday morning

....vaknar upp efter en gårdag med mkt kökstid. mat i långa rader och värme i hela nedervåningen vittnade om ugnar och spis som varit igång. och ändå i allt detta mixtrande och matchande bland kastruller och pannor, plåtar och ösningskärl så hanns det med att bege sig till kyrkogården.

även om jag inte är en stadig kyrkobesöker lr att jag sviktar i min tro lr icketro, så finns det en sån härlig frid på kyrkogården. dels för att den ligger så vackert till nere vid älven men även för att där finns ngra av de människor jag älskar mest i världen. min mormor och morfar, min yngsta morbror samt lillmormor. människor som lämnade minnen och spår hos mig även om en del av de bara var i mitt liv en kort tid. saknaden efter dom är lika stor som för alla dessa år sen då de lämnade oss andra. sorgen mindre. minnet kan fyllas av värme, kärlek och glada minnen istället för den outhärdliga rakbladsvassa sorgen. i vissa ögonblick kan jag nästan känna min mormors doft och min höra min morfars röst. även om det är minnen som dallrar i sinnet från en svunnen tid så är dom i just det ögonblicket lika verkliga som ljud och dofter jag hör på kyrkogården.

när jag lämnar kyrkogården tillsammans med min man för hemfärd så tar jag med mig minnena och värmen av de mina. för att låta den mötas av de som finns levande där hemma. mina barn, min mor, min älsklingsvän med sin man och dotter samt en nära vän. sitta tillsammans vid ett dukat bord, god mat och känna hur lyckligt lottad man är ändå, så mkt att tacka för.. trots allt

så överlag, gårdagen var varm, skön och trevlig. och även om värmen i huset till stor del kom av ugnar och spisar så tror jag att en del kom av kärlek också.

remember....kom ihåg

....minnet är ngt som kan vara väldigt.. lurigt.. ena stunden finns det där. precis där man la det för att nästa stund vara fullständigt borta. minnet är bedrägligt och svekfullt. både vad gäller händelser samt saker och ord som folk säger åt en. hur många gånger har man inte i vild frenesi letat som en galning för att hitta just det DÄR som man behöver. för att nästa stund hitta igen det och då har man inte längre ngt behov av det. eller folk behagar berätta saker för en som man tycker är intressant. ngn dag senare så säger man va? vad menar du? och ser lika förvånad ut som en torrlagd fisk. vad var det man skulle komma ihåg och varför gör man inte det.

min man brukar ha åsikter om mitt väldokumenterade dåliga minne. och ibland sprids det i leden så irritationen även finns hos mina barn. *suck*. det hjälper föga att jag upprepar min mantra: "det står i min sjukbeskrivning, det är min diagnos, jag har papper på det. vad är din ursäkt?" nej dom är precis lika fascinerade över hur jag INTE kan komma ihåg mina glasögon eller deras mkt viktiga informationsflöde. men under av alla under.. jag kan med bestämdhet berätta om slaget vid lützen lr Sveriges konvertering till protestantismen. varifrån färgen purpur kommer och vilken som är jungfru Marias färg. fantastiskt lr hur???.. lr bara fullständigt weird enligt nära och kära.

lr som jag sa till min man idag.. "jag har glömt mer än du någonsin kommer att lägga på minnet".

btw.. ja.. frågesport är en av mina favoritprogram.. ;-)