måndag 23 april 2012

sometimes goodbye is a second chance...

jag insåg inte hur otroligt olycklig jag verkligen var/är förrän jag stötte på luckor av lycka. förunderligt hur man acceptera saker, dressa upp dom redigt och kalla dom för saker dom inte är. kanske varit men inte är längre. befrielsen kommer i små portioner där solen värmer gott min själ och mitt hjärta. allt för sällan..allt för tveksamt ibland. men trots det lycka.

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.