måndag 7 juni 2010

sometimes i really hate time and pressure...

....to little of the first and to heavy of the other.. shit happens and when it does... ride it..

kanondag nooot.. less på stress i magen som börjat bråka fastän med. ska fixa den biten. tredje läkarbesöket på mindre än en vecka samt en provtagning. redigt less och spyfärdig. tack gode gud för musik. vad fan skulle jag göra utan den. som är arg med mig, ledsen och gråter med mig, hoppar och skriker med mig, sjunger och skrattar med mig, fyller mig med styrka, energi, glädje, jävlar-anamma, en tillflykt från allt annat som flaxar omkring som olyckskorpar. stora, svarta, dystra. musik som en kanal att visa hur glad jag är, lycklig, tillfreds, nöjd och belåten. jag är kluven i livet, i musiken. men musiken gör mig mer hel än ngt annat in the real world. i musiken finns ingen oro, ingen press, ingen stress. bara frigörelse, lättnad och källan till energi.

i walk a lonely road... the only one i ever known.. yup.. green day.. time for.. boulevard of broken dreams..

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.