...känner mig kluven..kluven om så mkt.. det är många funderingar som huserar i huvudet.
hur ska bloggen göras?
ska den vara kvar?
hur ska den se ut och vad ska jag skriva?
vilken väg ska jag ta?
ska jag forsätta på gamla säkra?
lr ska nya väger leda mig bort till andra ställen?
det nya som jag tror på, det nya som jag ser ska jag berätta det?
om jag berättar för tidigt så kanske känslan, tanken försvinner.. idén dör. så inte berätta så mkt för känslan finns fortfarande kvar. den där som dök upp i somras i ett perfekt rum, i en perfekt stund, som en ljusstav som knäcks och lyser upp tomrummet. och natten blev dag.
känns som min blogg har haft en negativt trend.. mörk och arg. vilket inte kanske är så konstigt när man tänker efter. svårt att skriva glatt när tanken är mörk och sinnet likaså. nu kanske finns utrymme för det ljusa som oxå finns emellanåt. nåväl.. we'll see..
ladies and gents... what now.. i'm incomplete
Empty spaces fill me up with holes
Distant faces with no place left to go
Without you, within me I can find no rest
Where I'm going is anybody's guess
Chorus:
I tried to go on like I never knew you
I'm awake but my world is half asleep
I've prayed for this heart to be unbroken
But without you all I'm going to be , incomplete
