.....dold där inne.. fy fan vad less jag är. dagarna läggs till varandra och en jkla räcka av frustration. och jag är så less att känna så, säga det, skriva det och låta musiken spela det.. tror stenhårt att det blir bättre sen, att värmen ska komma med lindrig på så många plan.. att dörrar ska öppnas och allt ska nästan kännas som normalt. fastän jag sen längesen har glömt bort vad normalt och vanligt är. och ingen finns heller som kan påminna mig om hur det var en gång för så längesen. men just nu, trots att jag vet att solen kommer att värme, så funderar jag om ngn kan trösta knyttet och göra allt så mkt bättre. ..
i began to lose control.. i didnt mean to hurt you.. i'm sorry made you cry..
