lördag 30 januari 2010

music makes the people,,,,,

.....come together ( mao detta är ett btw-tillägg)

lyssnas på nu är Lady Gaga samt Three days grace.. inte dumt at all.. me like alot..loving music..lover music.. love music..


Three days grace... Pain



Three days grace... Pain


Lady Gaga...Paparazzi...fast jag ville Bad romance..

you left me speechless...

.....so speechless....

en passande fras med tanke på hur en del människor kan förvåna en och andra dom är precis lika förutsägbara som dom alltid varit. där är man inte speechless snarare så känner man skrattet ligga på lur. återigen visar sig att dom är precis som man alltid ansett dom vara. men alltid tråkigt där personer man tror bättre om visar sig vara konflikträdda, fega och allmänt underåriga oavsett vad födelsebevis säger. egentligen skulle man väl inte häpna för det är ju inte en helt ny företeelse. well whatever... what comes around goes around.. det är ngt som verkligen visat sig vara sant. svinhugg går alltid igen. raskt över till ngt annat.

man kan bli speechless av andra orsaker. en otroligt vacker utsikt. en solnedgång som tar tag i en ordentligt lämnar en andlös. musik som speglar den känsla man är i, närheten av den man älskar. i veckan, som i övrigt var soso, blev jag andlös över just ngt sånt. en liten prinsessa kom äntligen. min sisterfriends lilla dotter behagade äntligen att anlända. bilden jag fick på mobilen visar en liten docka söt som hallon och helt klart sessaämne. haga hade sina sessor, nu har teg fått sin. det är vid såna här stunder man inser att mirakel sker...varje gång ett barn föds.

nåväl.. vad är passande för en prinsessa då...but of course.. temptations med my girl..

fredag 29 januari 2010

tonights the night....

...it's gonna be alright......

...var det tänkt då men så ovanligt att timmen blir sen. sova är ett fanskap då allt känns fel. fel på kudde, madrass osv. jag skyller allt på regeringen men får lite gehör för det ska erkännas så jag antar att det är skov.

nåväl... blir nästan ff här hemma. dotter hos fader och mannen i spettekakornas land, lr stad då malmö. det blir mao yngsta sonen, äldsta sonen samt moi hemma. yngsta sonen lär försvinna in i sin värld. äldsta sonen verkar ha ett liv. så jag funderar vad jag ska göra med mitt liv i morron kväll. om det är NÅGON som har ngt typ av förslag här gärna av er. lämna i förslagslådan till höger. ser mig själv, faktiskt, sitta vid ett bord. tittandes på folk och bara njuta av en kall öl. helst då ngnstans mkt varmt och utan snö. men man kan ju inte få allt så jag nöjer mig med en öl hemma..

dax nu för.. partylåt.. sort of..

torsdag 28 januari 2010

take a look at my girlfriend...

...she's the only one i got.....

breakfast in america...vore ju inte så dumt. eller rättare sagt frukost överhuvudtaget oavsett var. man säger ju att hunger är det bästa kryddan. kan vara sant men jag vill nog säga aptiten. lusten att äta är oumbärlig för att överhuvud kunna få i sig allt det goda. min aptit på mat är lite underaktiv. känner att jag är hungrig, en stund, men svårt att äta ngt när det mesta smakar .. ja som det mesta. inte ngt intressant. men ivf så petade jag i mig en rostad fralla, kaffe och ngt drickbart till meducinerna.. gick det med om än mkt långsamt.

nåväl.. raskt lämnar vi det ämnet till ja.. vad?.. snö? väder? storm? snöskottning? nej inte så jättesugen. kvällspressen sköter det så bra utan min hjälp. kvällspressen är så duktig på att sköta många saker märker man. ekonomi, politik, information om katastrofer (jag bara menar hur är det ställt mellan pitt och jolie?). slutade köpa aftonbladet när räddningen av koalabjörnar i australien (lr björn borg/loredana) var mer intressant att slänga upp på mitt uppslaget än att skriva om den enorma översvämningen i kina som skedde samtidigt. fantastiskt hur folk uppfattar nyheter olika.

däremot så uppfattar jag den här låten som kanon... here goes.. lalala... take a look at my girlfriend.. därmed over and out....and hey.. be careful out there..

onsdag 27 januari 2010

lights out guerilla radio....turn that shit up...

It has to start somewhere...it has to start sometime...what better place than here....what better time than now.....all hell cant stop us now.....angry..???.. nope.. bara förbereder..

idag pyser jag runt i sängen i flanellisar och varmt på allt som sticker ut. det är stormvarning ute och hamnen är stängd. ungefär som här då mao. stormvarning och håller på att stänga ner. alla signs är notified och konserver och filtar i min mentala värld är staplade. preppar med lite r.a.t.m. det är lagom fighter musik, arg och full med energi, vilket behövs mellan dom kända varven. skov is on its way... greejt.. har klinikbesök på nus i veckan. ser fram emot att släppa mig genom socknen på bussen när skovet hälsar på.. och well shit happens och så.

så vad nytt under solen? intet har jag lärt mig men säkert finns ngt ngt roligt och positivt ivf. joooooomenvisst gör det det. hälsade på sisterfriend med familj på hennes eminenta födelsedag. kramar, tårta och detta eviga väntande på junior. var först övertygad om att knodden, bullen i ugnen var en grabbhalva men med tanke på de obstinanta vibbar magen sänder ut är jag nu ganska övertygad om att det är en liten tjeja som klöser sig fast. brotherfriend hoppas att knoddens intresse för sport ska vara obefintlig men jag ska tidigt bistå med att föra barnen in på rätt sida av sporttänkandet om inte för att reta brotherfriend. yes i know... evil.. mooowhoaaa.. but im so good at it..

sen då få se. aha.. fått ny älskling. john mayer. det är grabben med choklad. vad är det med mig och röster, rockers och humor? kan man låta bli att älska pojken. honom vill jag ha på pallen bredvid sängen för att sjunga lullybys när shitten hittar av fläkteländet. kännar man sig inte rofylld och fridefull då ja då vet jag inte vad som hjälper. han verkar som en hyvvens grabb och har säkert inget emot det.

btw ang ingenting. min äldsta son sa ngt klokt härom veckan. bland alla dessa välgörenhetsgalor frågade han varför dom inte helt enkelt beräknar kostnaden av en gala. överför pengarna omg samt de som folk med gott samvete skänker direkt till krisområdet. om det finns ngr som skänker pengar då vill säga. men det är det väl lr.... för det är väl inte så att folk skänker för att svenska artister står och howlar på tv? personligen avskyra jag allt vad galor heter. denna oändliga räcka av folk som surrar, artister som lobbar för sin senaste platta osv. självklart tycker jag att heder åt de som hedras bör men behöver det verkligen ta en hel livstid att genomlida. oh well svammel.

funderar på vilken truddelutt som ska läggas ut idag. lämpligaste vore kanske stormy weather med tanke på vädret. lr snowstorm för att dom varnar för det. men är inte taggad riktigt. nej.. tror det får bli.. bloodhound gang lr tlc.. vi ser.. lr hör..


söndag 17 januari 2010

someone call 911....

....tell 'em i just got shot down.. its piearcing throw my heart.. he shot me throw my soul... i feel my body getting cold.....

lång vecka på många sätt.. det gamla vanlig u know samt akut tandläkarbesök. veckans absoluta höjdpunkt skedde fredag fm då min älskade kusin mottog examensbevis. lång färd mot delmål. härligt, gråttrevligt och mäkta stolt över honom.

sen i övrigt mkt lugnt.. varit musik .. vad annars. min försenade julklapp hamnade äntligen hos oss. de sista säsongerna av x-file (vilket jag är fan av). så ngr avsnitt av dom.

nu.. slut för denna vecka.. söndag och nya tag och allt det där. botaniserade igen bland låtar och minnen och huxflux dög ngr upp. ushers u make me wanna, wycleef 911, fugees ready or not. funderar vad jag ska lägga ut.

men det får faktiskt bli den här.. destiny's child bootylicious.. *ler*

måndag 11 januari 2010

mirror mirror upon the wall...

...tell me who's the fairest of us all....


betraktade mig i spegeln just innan sänggående.. (för ca 10 min sen). du vet som man gör ibland när man verkligen försöker se förändringar som pågår lr skett utan att man märkt ngt. gjorde som sagt det ikväll. medan andra kanske räknar fräknar, gråa hårstrån lr rynkor/kråksparkar har jag en alldeles egen fläck/område att betrakta. min fläck, om den kan kallas det vill säga. på toppen av mitt kindben finns en svag förändring av färg i min hud. inte rödare lr så utan bara märkbart annorlunda. den fläcken har jag märkt förändras vid min dagsform. vid skov syns den märkbart mer och när skovet tonar ut lägger sig också fläckens färg till en mer kameleont liknande hudton. märkligt kan tyckas men i min värld fascinerande för det väcker en del frågor och funderingar.

vid den senaste intensiva betraktelsestunden i badrummet, upptäcktes ngt nytt. ja inte på den gamla fläcken utan på motsatta sidan har ngt sakta börja förändras. en ny fläcks födelse? börjar känna mig lite lakonisk inför olika förändringar som numera verka ske lite nu och då i och på min fysiska kropp. inte för att jag gett upp angående det som sker.. men till slut känns det bara som whatever.. shit happens.

nåväl.. lägesrapport. julen är över som säkert har märkts på mer än ett ställe. allt som packats upp i form av girlanger och glitter ska packas undan. jag märkte i dag vid nerpackning att mina julgrejor blir fler efter jul än de var före.. besynnerligt. strax efter jul hann skovet ikapp mig och jag har varit si och så i typ sen dess. veckan som var hoppas jag verkligen var den absoluta toppen och att jag är på väg till normal status. idag har ivf varit grovt shit och har tröstat mig med snurrning på nätet och verkligen uppskattar alla trevlig folks som finns att surra med. tack till familjen ska framföras. för att de ställer upp, försöker förstå och lindra, för att dom plockade bort julen, för att dom står ut med mig och my bag of dirt samt att dom faktiskt verkar älska mig trots allt.

nu dax att knyta ihop dagen. krama kudde och gubbe. samt fundera.. vilken låt ikväll/natt. why not shawn mullins lullaby.

give it to me mr mullins..

söndag 3 januari 2010

mary's boychild jesus christ...

...was born on christmas day.... och i våra trakter så föddes saras och tonys lilla son på årets sista dag. dom fick skåla in det nya året med en liten ny familjemedlem. dom och deras familjer, släktningar och vänner. en liten knodd blev till oss född. man känner sig lika otroligt liten inför detta enormt fascinerande mirakel.

sara är ett av de trollbarn som jag älskar och tycker ofantligt mkt om. jag fick faktiskt hålla henne när hon var nyfödd. när hon bara var en liten sköldpaddunge i sin röda vagn. och idag fick jag hålla hennes lilla son. det blir en kraftig realitycheck när man håller detta knyte och det fortfarande känns som ngr veckor sedan jag höll hans mamma likadant. jag antar att det är ett bevis på hur otroligt fort tiden faktiskt går, till den grad att man själv inte hinner komma ihåg hur gammal man blivit.

med risk att låta nostalgisk och gammal så tycker jag att tiden kan stoppa nu ett tag. jag vill inte att alla våra barn ska bli stora.. vuxna.. föräldrar.. med egna barn.. och vi ska måste inse.. att det inte var bara en kort tid sedan vi höll dom tätt.. satte plåster på deras knän och läste sagor innan sovstunden. när man i samlad grupp försökte få dom att göra som man själv tyckte.. jonas som vägrade smutsa ner sig.. sara som skulle rädda alla djur ..malin som helt klart hade försvunnit lr gömt ngt för oss.. per som bara lyste bus.. patrik och johan som var över hela stället.. drack upp alla drickor.. och johanna men sina eviga maränger, kladdkakor och sånger.... tiden kan verkligen inte gå så fort.. lr kan det det.. ja tydligen. för i dag höll jag en liten knodd som antagligen kommer att behöva plåster på sina knän, som kommer att gömma ngt och lysa av bus, som antingen vägrar vara kladdig lr inget har emot lerpölar. ngn som äter upp det där sista i skafferiet som behövs till senare. och det kommer att ske snart.. så fort att snart är det saras tur att hålla hans barn i sin famn för första gången.

nej.. nog med detta.. *ler*.. vad sjutton ska man spela för ngt till ett barns födelse.. och föräldrars början på den krokiga vägen.. *tänker*

naturligtvis.. vad är inte mer självklart än en av många "sommarplågor" som dom kära små plågade oss med till vanvet..

en elefant balanserade....take it!

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.