torsdag 13 november 2008

thank you for the music...

...the songs im singing.

inser, efter att ha läst min blogg, att mkt av mitt liv innehåller musik. det har jag aldrig tänkt på tidigare. att den har funnits där...tillsammans med mina böcker, ja det har den. men inte att jag är så här upptagen av själva världen av rytmer, texter och känslospråk...det hade jag ingen aning om.. ärligt. när jag hör jingles lr introtv-program så hör jag andra gamla kära låtar.. de gömmer sig även i texter jag läser och meningar och ord som folk säger talar berättar. i samband med musiken så känner jag mig nästan mystisk.. magisk.. nästan som en häxa, trollkarl lr magiker. knuten till en värld utan för den vi lever i. ja.. även fast det låter nojjigtfasiken så sant..


man kan:

  • äta
  • sova
  • slappa
  • stressa av
  • dansa
  • jobba
  • träna
  • simma
  • sjunga
  • skapa
  • umgås trots språkhinder
  • skratta
  • gråta
  • trösta
  • föda
  • och älska
till musik. återigen.. vill jag understryka. musik är en stor del av livet..



http://www.youtube.com/watch?v=FP7mjSwqOwc

from dusk to dawn...

...natten över.. finally. inser fördelen som eventuellt vampyrer har. även om de inte kan finna njutning i vanlig mat så har dom säkert inget problem med sömnen. och DET är faktiskt ngt jag kan tänka mig vara befriande. men å andra sidan... tror jag skulle sakna smaken av nygjord äppelpaj, lr hemmagjord citrondryck. nej.. jag föredrar nog ändå att hellre vara sömnlös än livlös. smaken av mat känns mer lockande än behovet att få söva.


lullaby

http://www.youtube.com/watch?v=cVbZmCQT6Ec

i dont want the world to see me...

...ibland gråter jag. ngn gång så andra ser men oftast för mig själv, inombords. det är faktiskt mkt enklare att vara arg än ledsen. både för mig själv och för andra. ilska är så mkt enklare att hantera än sorg lr tårar. hur kommer det sig?

ikväll lr rättare sagt i natt är en natt då jag önskade att jag orkade gråta. oavsett om det var för andra lr inombords vill jag tro att jag skulle må lite bättre av att gråta. men.. som alltid så avstår jag. skriver hellre.. och i natt blir det här skrivit. fast.. allra helst skulle jag faktiskt vilja sova. sova tillsammans med min man. ligga nära i mörkret och höra honom sova, känna hans värme. men som jag sagt tidigare. sömn är inte för alla en lisa, för egen del kan det gott vara. som i natt. för jag tycker just nu.. att det vore ganska gott med tex 5 timmars sömn på raken. och inte dessa lösryckta perioder av sömn som jag låtsas vara tillräcklig. nej 5 timmar vore nice.

men ngt motsägelsefullt är det ändock att jag avskyr att vakna också. först en skitkass natt med halvgod sömn och sen vakna till...ja vad? värk, stelhet, illamående, utmattning. härrom dagen tog det nästan två timmar att komma mig ur sängen. och nej jag låg inte och snoozade .. jag låg och väntade på att kunna stiga upp. att fingrar, händer, fötter, tår samt övriga delar av min kropp skulle signalera klart, grönt ljus, nu kör vi.

ett nytt "fenomen" har inträtt.. dykt upp. jag har kramper/senadrag nätterna igenom.. i vader och tår. trevligt lr hur.. *ler lite*.. ärligt talat så har jag haft väldigt lite av sådant. före jag väntade barn typ aldrig. utan bara under mina graviditeter.... men nu på slutet så är det för jämnan och en gång i dag när jag skulle ta på mig sockar.. utan att sova.. och vara med barn.. fräckt.. lr noooot.

det mest intressanta "fenomenet" är nog ändå det som jag kallar för "som-när-tandläkar-bedövningen-släpper". den sträcker sig från ungefär armbågarna .. på utsidan av armen ner mot de två yttersta fingrarna. ibland även på benen. mkt coolt med den känslan i fingrarna.. känns som jag suttit på händerna i flera år och så sitter domningarna i.. ännu.. mkt besynnerlig känsla.

det jag känner mig mest irriterad över.. ja på en lätt nivå då.. är min röst. fåfängd som jag är så vill man ju låta ljuv.. även om ingen jäkel är där för att lyssna på en. men ok då.. man vill ju att stämman ska låta nice.. inte som bonn scott efter ett lager med jack daniels.. inget ont om scotts röst då.. men.. den är ju inte riktigt min.. vill inte vara hes.. inte sexigt och fan så jäkla jobbigt.

läser ovanstående.. och märker vilken jäkla gnällig kärring jag är. och grinig .. det fick jag höra härom. själv kan jag väl lägga till listan. arg, besviken, ledsen, frustrerad, understimulerad, stressad.

arg för att jag känner inte att jag har förtjänat det här. att rättvisan inte funkar hela vägen.. what goes around stannar ibland också.. och never comes around..

besviken för att människor gör mig besviken. besviken alltså på mig själv trots att jag säger att man inte ska ha förväntningar på folk.

ledsen för att det finns så mkt jag vill göra och inte kan. ledsen att mina barn och man ska behöva leva också med det här.. för det har inte dom förtjänat

frustrerad att inte saker och ting ska komma till skott. att man ska få komma på bana med saker och ting. för att kunna börja leva detta annorlunda liv.

understimulerad för att numera så kan jag inte läsa ngt alls i princip i bokväg. att jag är begränsad att ta mig till ställen i stan utan att behöva hjälp av ngn.

stressad för att på ngt knepigt sätt så fortsätter livet utan att jag riktigt är med. jag är inte bekymrad av att bli gammal. har aldrig varit ett problem. men som det känns nu så är jag inte ens med i alla delar av livet. jag sitter på undantaget.

jag är arg, ledsen, besviken, frustrerad, stressad.. för att jag inte längre kan kontrollera mitt liv och vad jag gör på samma sätt som tidigare. och ledsen och besviken för att mina närmaste inte verkar förstå det. även om dom säger det. vad jag vet.. har ingen av dom läst upp sig på ngt om min sjukdom. vad gör det mig? till ingenting?


nothing will come to nothing...


And I don't want the world to see me
Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am


http://www.youtube.com/watch?v=SsK90GWBVLY

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.