torsdag 3 september 2009

smoke on the water ...(lr asch vi tar en till)..

...and fire in the sky.

alla vet väl vad fantomkänsla är?! ni vet.. känslan av att man har ngn lem lr känseln ngnstans som inte längre existerar. ok.. frågan är nu.. har ni en sån känsla? jag har nyss upptäckt (därav ytterligare ett inlägg) att jag har en sån.. fantom.. känsla. jag är fantomskänslan att jag röker. knäppt huh?!

jag har varit en periodare av rökning...började i tidig tonår.. slutade i tidig 20årsålder. ingen rökning under barnafödande men så, singel och fågelfri (amningsfri ska sägas också) så började jag igen.. men herregud vad nice.. så gott.. så..hostigt.. och jävlar vad dyrt. *host* ansträngningar gjorde att sluta. både halvhjärtat som helhjärtat, och resten av rapplet. lyckades ...noot so good. men vad gör väl det. lukta gammal surfimp och stinka ur kläderna det är ju semi-nice. komma hem efter en fest ute med fellow sisters och känna hur håret stinker av askkopp. det är sexigt.. lr inte då. jag rökte nog ganska mkt i perioder. uppe i nästan två paket om dan. lite för mkt .. ivf för den ensamstående börsen. men jezus.. sitta på balkongen på kvällen, röka kaffe.. och vilken gemenskap på fester. jag och ngr fler kompisar fick stå sammanlagt ett par timmar på festerna och umgås. men varandra. det var ju nice...lr typ inte då. tog inte nikotinet ihjäl en fanns visst risk att vinterkyla och kall blåst skulle lyckas med det.

long story short nu då.. en vinter bestämde jag mig ivf för att lägga ner projektet tobaksproduktsinvesterare. sagt och gjort. fimpade en måndag, rökte en tisdag och på onsdagen så var det fini. inget mer röka och så har det varit sen dess. men ändå..vissa stunder.. som tex nu. speciellt väder, lukter och ljud som triggar bilder. bilder av mig.. sittandes på torget, drickandes kaffe och med kompisen prince i väskan. fantomkänsla.

nej jag kommer inte att börja röka igen. vet att det inte är fullt så gott som fantomkänslan vill att jag ska tro. men ett ska sägas... ciggen har varit mkt användbar många gånger då man velat slippa folk. ute på servering/lokal, ute på fester, mitt i stora julfirandet med "hundra" gäster. en cigg, en rökpaus, är en fullt legitim ursäkt att avvika. so it might seem.. hade man varit mer modig kanske man kunde tagit till en sundare ursäkt än rökpaus. men alla är inte kloka hela tiden..





yippie ki yo... yihaaa

ängeln....

...i mitt rum.....





Och här är jag med allt det andra
Som gör en människa hel
Och jag hoppas
Jag hopppas att du orkar
Och att ängeln i rummet
Det är henne du ser



thnx

have i told you lately...

...that i love you.

hur lätt är det inte att glömma bort vem man älskar. hur mkt man älskar den personen och vad den personen betyder. vardagen har en förmåga att som slipa ner känslor. inte att dom försvinner men att dom blir som gråa bland allt annat och dom är svåra att känna igen. för min egen del ställer naturligtvis sjukdom till väldigt mkt. suddar ut saker för att många dagar så är det bara smärtan som tar upp hela känsloregistret. oavsett om man gråter, är arg, frustrerad, så gråter man smärta, skriker smärta och låter smärtan driva frustrationen. många gånger då glömmer jag bort hur jag älskar, vilka jag älskar och varför.

för mig är musiken en stor hjälp, lindring och stöd i mitt liv. det lindar in stor del av smärtan, ilskan och min frustration kring sjukdomen så det blir lättare att leva med, stå ut med. musik påminner mig också i mina värsta stunder av skov om kärleken. en musikslinga som påminner mig om saker lr text som beskriver känslan i kärleken.

so loverboy this is for you.... mr van morrison.






Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.

For the morning sun in all it's glory,
Meets the day with hope and comfort too,
You fill my life with laughter, somehow you make it better,
Ease my troubles, that's what you do.

There's a love less defined,
And it's yours and it's mine,
Like the sun.
And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.

Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.

There's a love less defined,
And its yours and its mine,
Like the sun. And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.

Have I Told You Lately That I Love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.

Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.

Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.