...now you dont...
musiken har hittat hem..lr nästan ivf. saknat så mkt men inte haft ngn energi. fast det där var väl inte riktigt sant än då.. energin har funnits där men vild och otämjd..så svår att fånga och hålla nära. idag dyk musik upp, nästan ända fram. vet att det kommer tillbaka.
ikväll en av mina absoluta favoriter med en av sina absoluta låtar som jag ser det. ber om ursäkt om det känns som musikvalet fastnat men ibland när the blues is visiting så funkar bara en viss sorts musik
everlast everyone
Please, please, please don't
Leave me now, girl
After all I've done for you
On my knees here
Let's work it out, woman
After all that we've been through
I told you that everyone cheats, everyone lies
Everyone suffers and everyone cries
Old people laugh, young people try
Lovers, they know when they look in your eyes
Everyone cheats, everyone lies
Everyone hustles and everyone strives
Bad people win, good people die
Lovers, they know when they look in your eyes
Hush your mouth, girl
And settle down, woman
'Cause you don't make no sense
Make up your mind, girl
And come around now
Come down from off that fence
Don't you know everyone cheats, everyone lies
Everyone suffers and everyone cries
Old people laugh, young people try
Lovers, they know when they look in your eyes
Everyone cheats, everyone lies
Everyone hustles and everyone strives
Bad people win, good people die
Lovers, they know when they look in your eyes
Watch your temper, girl
And calm your nerves down
Better watch how you react
Put your hands down
And back up off me, woman
'Cause you might get touched back
I told you that everyone cheats, everyone lies
Everyone suffers and everyone cries
Old people laugh and young people try
Lovers, they know when they look in your eyes
Everyone cheats, everyone lies
Everyone hustles and everyone strives
Bad people win, good people die
Lovers, they know when they look in your eyes
Everyone cheats, everyone lies
Everyone suffers and everyone cries
Old people laugh and young people try
Lovers, they know when they look in your eyes
Everyone cheats, everyone lies
Everyone hustles and everyone strives
Bad people win, good people die
Lovers, they know when they look in your eyes
When they look in your eyes
When they look in your eyes
Lovers, they know when they look in your eyes
vardag med värk, vanvett och musik. att få lov att ta saker i morgon trots protest. en krympande kropp om gör revolt i klädkammaren och ställer till det bland hyllorna.
Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg
tisdag 1 december 2009
onsdag 16 september 2009
good morning sunshine...
....the earth says hallo....
ja nog fasiken gör den det.. twinkle above us and we below.. läppen är lika svullen och öm som igår. läppbiopsi är ett intressant sätt att se misshandlad ut utan att fått ett käftslag. vilket säkert många skulle vilja utdela till mig..men.. hahaha.. tand.hög hann före.
gårdagen och morgonens näring var svår att inta. det var lite som att tugga på sidan utan att komma i närheten av de två pyttesmå "hålen" som fått snören. hål som känns som jätteöppning med ENORMA trådar för att hålla ihop kanterna med. munnen har en förmåga att förvrida den korrekta uppfattning av hur stort lr litet ngt är. denna brydda situation har medfört att jag är LITE hungrig. i princip på allt.. ja nästan. helt klart skulle en kåldolme kunna slinka ner. om jag säger att jag känner viss likhet med rocky, fast utan adriane, så ljuger jag inte.
nåväl, kompenserades LITE med en dokumentär om musik, naturligtvis. metal: a headbanger's journey. musik, intervjuer och mer musik. bra distraktion.
så då tänker jag.. vad bättre sätt att börja dagen med än lite black sabbath...paranoid. som vi alla är lite till mans.. btw... den här konsertet njöt jag också av.. ja inte just den här men från den touren..
ja nog fasiken gör den det.. twinkle above us and we below.. läppen är lika svullen och öm som igår. läppbiopsi är ett intressant sätt att se misshandlad ut utan att fått ett käftslag. vilket säkert många skulle vilja utdela till mig..men.. hahaha.. tand.hög hann före.
gårdagen och morgonens näring var svår att inta. det var lite som att tugga på sidan utan att komma i närheten av de två pyttesmå "hålen" som fått snören. hål som känns som jätteöppning med ENORMA trådar för att hålla ihop kanterna med. munnen har en förmåga att förvrida den korrekta uppfattning av hur stort lr litet ngt är. denna brydda situation har medfört att jag är LITE hungrig. i princip på allt.. ja nästan. helt klart skulle en kåldolme kunna slinka ner. om jag säger att jag känner viss likhet med rocky, fast utan adriane, så ljuger jag inte.
nåväl, kompenserades LITE med en dokumentär om musik, naturligtvis. metal: a headbanger's journey. musik, intervjuer och mer musik. bra distraktion.
så då tänker jag.. vad bättre sätt att börja dagen med än lite black sabbath...paranoid. som vi alla är lite till mans.. btw... den här konsertet njöt jag också av.. ja inte just den här men från den touren..
Etiketter:
biopsi,
black sabbath,
fläskläpp,
musik,
paranoid
tisdag 15 september 2009
Good drums get the dancers out there,.....
....... good songs get them to dance well. Without drum groups there is no music. No music, no dance, no powwow
robert chris, powwow country 1992.
sant.. och riktigt.. idag nytt besök på nus, tand hög. spottskörtelsbiopsi. kan ju också vara roligt när man är livrädd för tandläkare. det får lov att gå och det gick. lämnade byggnaden med svullen läpp, besynnerlig känsla och en svagt, mkt svagt gnista av fighter spirit. detta är inte det som ska knäcka mig. denna känsla av modfälldhet, solitud, frustration och besvikelse. jag ska ta mig genom den här veckan, utan att veta varför jag mår skit, har värk och knappt orkar sitta upp. jag ska ta mig fram till nästan vecka och nästa läkarbesök. efter det ska jag ta mig igenom till den första dopet i familjen på länge. efter det.. ska jag hitta på ett delmål och sen ytterligare ett. jag ska skrika, gråta, hata men jag ska släpa den här kroppen, det här sinnet och denna själ mm för mm till nästa mål. jag vägrar att ge upp, give in, kasta in handduk. jag vägrar för jag har tagit mig så här långt i mitt liv trots allt som dykt upp. ger jag upp förlorar allt det jag kämpat för värde och det jag kämpat mot vinner. alla segrar och landvinningar kommer att försvinna och sköljas bort. ... kom igen nu lena som hellgren sjunger.....
om ni undrar över dagens val av musik ska jag förklara. drum-musik för mig lugn...trots det oljud som vissa människor upplever det som.. så för mig är det mkt lugnande....tryggt.. om man lyssnar mkt nog kan man nästan känna igen sin egen hjärtrytm i drum-sessionen. nåväl står vem som helst att välja att lyssna lr inte..
music should be heard without prejudice....
northern cree grand entry song, thunderbay
robert chris, powwow country 1992.
sant.. och riktigt.. idag nytt besök på nus, tand hög. spottskörtelsbiopsi. kan ju också vara roligt när man är livrädd för tandläkare. det får lov att gå och det gick. lämnade byggnaden med svullen läpp, besynnerlig känsla och en svagt, mkt svagt gnista av fighter spirit. detta är inte det som ska knäcka mig. denna känsla av modfälldhet, solitud, frustration och besvikelse. jag ska ta mig genom den här veckan, utan att veta varför jag mår skit, har värk och knappt orkar sitta upp. jag ska ta mig fram till nästan vecka och nästa läkarbesök. efter det ska jag ta mig igenom till den första dopet i familjen på länge. efter det.. ska jag hitta på ett delmål och sen ytterligare ett. jag ska skrika, gråta, hata men jag ska släpa den här kroppen, det här sinnet och denna själ mm för mm till nästa mål. jag vägrar att ge upp, give in, kasta in handduk. jag vägrar för jag har tagit mig så här långt i mitt liv trots allt som dykt upp. ger jag upp förlorar allt det jag kämpat för värde och det jag kämpat mot vinner. alla segrar och landvinningar kommer att försvinna och sköljas bort. ... kom igen nu lena som hellgren sjunger.....
om ni undrar över dagens val av musik ska jag förklara. drum-musik för mig lugn...trots det oljud som vissa människor upplever det som.. så för mig är det mkt lugnande....tryggt.. om man lyssnar mkt nog kan man nästan känna igen sin egen hjärtrytm i drum-sessionen. nåväl står vem som helst att välja att lyssna lr inte..
music should be heard without prejudice....
northern cree grand entry song, thunderbay
torsdag 3 september 2009
have i told you lately...
...that i love you.
hur lätt är det inte att glömma bort vem man älskar. hur mkt man älskar den personen och vad den personen betyder. vardagen har en förmåga att som slipa ner känslor. inte att dom försvinner men att dom blir som gråa bland allt annat och dom är svåra att känna igen. för min egen del ställer naturligtvis sjukdom till väldigt mkt. suddar ut saker för att många dagar så är det bara smärtan som tar upp hela känsloregistret. oavsett om man gråter, är arg, frustrerad, så gråter man smärta, skriker smärta och låter smärtan driva frustrationen. många gånger då glömmer jag bort hur jag älskar, vilka jag älskar och varför.
för mig är musiken en stor hjälp, lindring och stöd i mitt liv. det lindar in stor del av smärtan, ilskan och min frustration kring sjukdomen så det blir lättare att leva med, stå ut med. musik påminner mig också i mina värsta stunder av skov om kärleken. en musikslinga som påminner mig om saker lr text som beskriver känslan i kärleken.
so loverboy this is for you.... mr van morrison.
Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.
For the morning sun in all it's glory,
Meets the day with hope and comfort too,
You fill my life with laughter, somehow you make it better,
Ease my troubles, that's what you do.
There's a love less defined,
And it's yours and it's mine,
Like the sun.
And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.
Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.
There's a love less defined,
And its yours and its mine,
Like the sun. And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.
Have I Told You Lately That I Love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.
Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.
Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.
hur lätt är det inte att glömma bort vem man älskar. hur mkt man älskar den personen och vad den personen betyder. vardagen har en förmåga att som slipa ner känslor. inte att dom försvinner men att dom blir som gråa bland allt annat och dom är svåra att känna igen. för min egen del ställer naturligtvis sjukdom till väldigt mkt. suddar ut saker för att många dagar så är det bara smärtan som tar upp hela känsloregistret. oavsett om man gråter, är arg, frustrerad, så gråter man smärta, skriker smärta och låter smärtan driva frustrationen. många gånger då glömmer jag bort hur jag älskar, vilka jag älskar och varför.
för mig är musiken en stor hjälp, lindring och stöd i mitt liv. det lindar in stor del av smärtan, ilskan och min frustration kring sjukdomen så det blir lättare att leva med, stå ut med. musik påminner mig också i mina värsta stunder av skov om kärleken. en musikslinga som påminner mig om saker lr text som beskriver känslan i kärleken.
so loverboy this is for you.... mr van morrison.
Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.
For the morning sun in all it's glory,
Meets the day with hope and comfort too,
You fill my life with laughter, somehow you make it better,
Ease my troubles, that's what you do.
There's a love less defined,
And it's yours and it's mine,
Like the sun.
And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.
Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.
There's a love less defined,
And its yours and its mine,
Like the sun. And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.
Have I Told You Lately That I Love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.
Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.
Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.
Etiketter:
eva dahlgren,
kärlek,
lindring,
musik,
van morrison
tisdag 1 september 2009
groundcontrol...
...to major tom..
mitt ibland all värk och elände, all sorg och saknad, bortom all frustration och utmattning så lyser musiken som en röd tråd genom allt. lr rättare sagt musik är en slinga av ljud, ord, toner, riff, solon, verser och refränger.
alla känslor bara blir omvandlade, ombäddade, utredda och utagerade. oavsett vilken genre som spelar på tallriken. om det pavarotti med ngt från la boheme, mozarts sonett av ngt slag, lr den vackraste svenska visan. när brutala gitarrer och envisa trummor dånar genom huset, genom min kropp. eller när lockande discotoner får både min kropp och tanke att dansa. namn på favoriter trillar förbi som pärlor på ett långt långt band av musik. bowie, iron maiden, pavarotti, lisa nilsson, louise armstrong, bill white, green day, foo fighters, elvis presley, birgit nilsson. bandet tar aldrig slut och varje vecka hittas nya pärlor. för varje pärla undrar jag hur jag ska hinna lyssna, känna på all musik som finns. så mkt musik.. så lite tid. så lite tid
nostalgisk idag, lite låg, tankar går till så många saknade människor. somliga som avvikit från livet andra som bara avviket. som endast har passerade men saknade ändå. för den här känslan.. my feeling blue-feeling.. blir det herrarna i green day.... wake me up when september ends.
mitt ibland all värk och elände, all sorg och saknad, bortom all frustration och utmattning så lyser musiken som en röd tråd genom allt. lr rättare sagt musik är en slinga av ljud, ord, toner, riff, solon, verser och refränger.
alla känslor bara blir omvandlade, ombäddade, utredda och utagerade. oavsett vilken genre som spelar på tallriken. om det pavarotti med ngt från la boheme, mozarts sonett av ngt slag, lr den vackraste svenska visan. när brutala gitarrer och envisa trummor dånar genom huset, genom min kropp. eller när lockande discotoner får både min kropp och tanke att dansa. namn på favoriter trillar förbi som pärlor på ett långt långt band av musik. bowie, iron maiden, pavarotti, lisa nilsson, louise armstrong, bill white, green day, foo fighters, elvis presley, birgit nilsson. bandet tar aldrig slut och varje vecka hittas nya pärlor. för varje pärla undrar jag hur jag ska hinna lyssna, känna på all musik som finns. så mkt musik.. så lite tid. så lite tid
nostalgisk idag, lite låg, tankar går till så många saknade människor. somliga som avvikit från livet andra som bara avviket. som endast har passerade men saknade ändå. för den här känslan.. my feeling blue-feeling.. blir det herrarna i green day.... wake me up when september ends.
torsdag 13 augusti 2009
fly away....
...i wanna get away.. i wanna fly away.... den känslan har ju infunnit sig många ggr i ens liv. och återigen så inser jag hur mkt musiken har bidragit till att kanalisera mina känslor, tankar och behov. hur jag på ngt sätt har kommunicerat med musiken, fört ett resonemang om vad som har pågått hos mig, inom mig. musiken har på så sätt faktiskt varit en mkt bättre kurator/terapeut än många människor. naturligtvis kan jag radda upp en hel lista men låtar, för det kan vi ju alla. men jag avstår. istället ska jag bara nämna/lägga ut en låt som i ett specifikt avseende har varit mitt språkrör till yttervärlden.
goo goo dolls... iris
And you can't fight the tears that ain't coming
Or the moment of truth in your lies
When everything seems like the movies
Yeah you bleed just to know your alive
And I don't want the world to see me
Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am
Chorus
goo goo dolls... iris
And you can't fight the tears that ain't coming
Or the moment of truth in your lies
When everything seems like the movies
Yeah you bleed just to know your alive
And I don't want the world to see me
Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am
Chorus
Etiketter:
goo goo dolls,
känslor,
musik,
språkrör,
terapeut
måndag 27 juli 2009
doktorer i all ära...
.....vita rockar och stetoskop. dom har aldrig riktigt varit min cup of tea. på det planet har faktiskt brandmän mer var i min smak. nåväl, idag har jag träffat MIN doktor idag. om honom lr besöket kommer jag inte att orda.. men.. kom osökt (lr inte då) in på denna låt. en låt jag faktiskt helt hade glömt bort.. tänk så det kan bli.
so my lords, ladies and gentlemen.. här, en bortglömd goding, mr robert palmer. bad case of loving you (doctor doctor)
doctor doctor
give me the news..!!!
so my lords, ladies and gentlemen.. här, en bortglömd goding, mr robert palmer. bad case of loving you (doctor doctor)
doctor doctor
give me the news..!!!
fredag 24 april 2009
god gave rock'n roll .....
...to us...
just nu.. när jag sitter här...trött som en gnu.. skitkass.. en riktig gnällkärring vill jag i varje fall säga så mkt.. jag är hyfsad nöjd med mina beroenden. facebookandet som.. är en ngt sånär trevligt tidsfördriv .. (just nu då) och den mer tunga avdelningen av droger som innefattar musik. musik i alla sorter, färger, former, kön, åldrar, arga, snälla, glada, ledsna, pigga, trötta, sövande, speedade, upphetsande och nerlugnande..
så jag säger ÅTERIGEN musik är en enormt bra kompis att ha.. *ler*.. thank god for music.....
just nu.. när jag sitter här...trött som en gnu.. skitkass.. en riktig gnällkärring vill jag i varje fall säga så mkt.. jag är hyfsad nöjd med mina beroenden. facebookandet som.. är en ngt sånär trevligt tidsfördriv .. (just nu då) och den mer tunga avdelningen av droger som innefattar musik. musik i alla sorter, färger, former, kön, åldrar, arga, snälla, glada, ledsna, pigga, trötta, sövande, speedade, upphetsande och nerlugnande..
så jag säger ÅTERIGEN musik är en enormt bra kompis att ha.. *ler*.. thank god for music.....
fredag 20 februari 2009
and the song goes on and on...
...ungefär som kylan utanför mitt julkortsfönster. fast ska väl inte klaga så mkt nu då. graderna har stigit till nästan varmgrader...ungefär -15. alltid ngt. hoppades på en mulen dag med ev. snö men det verkar då vara utom reach så att säga.
och medan jag sitter här och pilledattar med en massvis med saker som inte ländar gott varken för familj lr världen så "njuter" jag av radion. medges ska att jag faktiskt var uppe och rotade i banankartongerna (vårt tillfälliga arkiv för familjens musik). jag var på jakt efter ozzy's black rain. det gick ICKE att finna även fastän maken gett mig "vägbeskrivning" (typ i ngn banankartong där uppe bara att leta) så hittade jag inte ozzy. ärligt skall väl sägas att värken gjorde det lite otympligt att leka skivhandlare uppe på vinden.
nåväl.. här sitter jag och lyssnar på wind of changes. needless to say så är det då kanske inte en av mina favoriter.. nånsin.. men men.. jag får antagligen göra ett ordentligt lappkast och styra igång beethoven istället.
(nej retroaktivt wind of changes får inte min värk att lätta) dax att rota fram ludwig b.
tjing tjing
och medan jag sitter här och pilledattar med en massvis med saker som inte ländar gott varken för familj lr världen så "njuter" jag av radion. medges ska att jag faktiskt var uppe och rotade i banankartongerna (vårt tillfälliga arkiv för familjens musik). jag var på jakt efter ozzy's black rain. det gick ICKE att finna även fastän maken gett mig "vägbeskrivning" (typ i ngn banankartong där uppe bara att leta) så hittade jag inte ozzy. ärligt skall väl sägas att värken gjorde det lite otympligt att leka skivhandlare uppe på vinden.
nåväl.. här sitter jag och lyssnar på wind of changes. needless to say så är det då kanske inte en av mina favoriter.. nånsin.. men men.. jag får antagligen göra ett ordentligt lappkast och styra igång beethoven istället.
(nej retroaktivt wind of changes får inte min värk att lätta) dax att rota fram ludwig b.
tjing tjing
söndag 4 januari 2009
safe return from the land ....
....of the living dead.
ja ungefär så känns det efter den här jul/nyårshelgen som varit. smashing.. or not.. vad som bevisar det var nog min inspiration vid spisen samt att musiken återigen flödade igenom huset.
tomten skänkte i musikrelaterade julklappar till vår spacade familj följande:
ac/dc musikdvd anno 2001 från deutchland ngnstans. stiffer upper lip tour
iron maidon musikdvd anno 1985 från usa. live after death tour
iron maidon musikdvd anno 2001. rock in rio.
highway to hell, ac/dc cd-skiva. sista men bon scott.
och slutligen pink fun house.
vi har så det räcker en liten stund.. känns skönt. och känns skönt att man äntligen har lust att lyssna på musik igen. lr orkar lyssna på och se musikdvd. det känns bra. sundhetstecken. *ler*
nåväl. allt gott mao .. bra musik och god mat. yummie in my ears and tummy..
seya later aligator.
ja ungefär så känns det efter den här jul/nyårshelgen som varit. smashing.. or not.. vad som bevisar det var nog min inspiration vid spisen samt att musiken återigen flödade igenom huset.
tomten skänkte i musikrelaterade julklappar till vår spacade familj följande:
ac/dc musikdvd anno 2001 från deutchland ngnstans. stiffer upper lip tour
iron maidon musikdvd anno 1985 från usa. live after death tour
iron maidon musikdvd anno 2001. rock in rio.
highway to hell, ac/dc cd-skiva. sista men bon scott.
och slutligen pink fun house.
vi har så det räcker en liten stund.. känns skönt. och känns skönt att man äntligen har lust att lyssna på musik igen. lr orkar lyssna på och se musikdvd. det känns bra. sundhetstecken. *ler*
nåväl. allt gott mao .. bra musik och god mat. yummie in my ears and tummy..
seya later aligator.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
you hear what i say?
the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.