onsdag 6 oktober 2010

when everything is done...

....every lesson learned and taught.. when i finally is gone... i wish i would be rememberd for my thoughts..

med allt beskymmer och bedrövelse som sjukdomar har fört med sig.. så önskar jag att mina barn kommer att komma ihåg mig mer än bara det. att när dom berättar för sina barn och människor dom möter så är det inte bara det negativa som förs vidare utan kanske även det positiva..

att dom säger... min mamma:

trodde på rättvisa och rättigheter
men även innebörden av våra skyldigheter till andra.
tyckte att sunt förnuft och uppriktighet är bra färdkamrater genom livet
trodde på att sätta barnen först och värna om dom..
föredrog enkla saker istället för dyra påkostade.... en vacker ros framför dyra smycken.
var ständigt sökande.... av information, nyheter, kunskap. andlig, själslig, mental.
stöttade alltid mig, försökte att lyssna på mig och ansträngde sig för att förstå mig.
gav mig alltid känslan att hon fanns i min ringhörna.
lät mig ta ansvar och lära mig förvalta den.
min mamma ansträngde sig skapa utrymme för mitt privatliv även när jag växte ifrån henne och blev mig själv.
min mamma hade inga problem med att vara pinsamt uppriktig.
min mamma var galen på ett bohemiskt och "konstärligt" sätt.
min mamma hade strikta regler vad gällde uppförande, seder och bruk. aldrig keps,vid bord, ingen lämnar bordet förrän alla är klara, alltid duk på matbord, vardag lr fest.
min mamma trodde på gud lr ngt.. hon forskar fortfarande där.
min mamma lät alla tro på vad dom vill.. bara det inte skadar ngn annan.
min mamma var frisinnad, öppensinnad, ngn gång välsinnand...
min mamma var obstinat, tvärsöver, frågvis och bipolär.
min mamma lyssnade alltid på andra människors sorger men grät hellre i ensamhet än att hon själv berättade för ngn annan.
min mamma var provocerande i ord, tanke och ibland även klädsel. svart är visst en bra sommarfärg.
min mamma tyckte om det skrivna ordet, det sjungna ordet, det tänkande ordet och de ord som aldrig föds.
min mamma älskade musik... the soundtrack of my life som hon sa.. var all musik hon hade lyssnat på. därmed älskade hon även film.
min mamma avskydde att städa.. även innan hon blev sjuk.
min mamma avskydde att vara som alla andra och hade alltid känt sig annorlunda.
min mamma avskydde att vara sjuk, vara begränsad, känna sig lat, onyttig. märka hur hennes funktioner förändrades. hur hon till slut även kände sig utarmad intellektuellt.
min mamma avskydde även kokt kål, kroppkakor och idioter.. med lika brinnande inlevelse som som hon avskydde skellefteå aik.

mycket kan sägas om min mamma. för många är hon bara en fotnot i kanten på ngns livsantecknigar. för andra kanske ett stycke lr två. för de viktigaste personerna.. en livssaga.. vad jag med all säkerhet vet är att min mamma älskade sin familj oändligt mycket. hur jag vet det är känslan som fanns i hennes kram, värmen i hennes röst och blicken hon gav oss när hon såg oss. som ngn sa mkt länge sen.. she had an angels heart and a demons mind.



era... mother..

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.