.... finns det ngt jag inte tycker om är det att sova. ja egentligen uppskattar jag sömnen och känslan av att få krypa ner mellan svala lakan. men inte numera. de sista månaderna, typ 18, så har sömnen förändrats och blivit mindre.. nöjsam, om man kan säga så. det är inte någon fara med tröttheten. den finns, i mängder, hela dagar. och nog kan jag somna om jag slappnar av. men det är det där att sova som är bekymret. sömnen är så ytlig så skuttar en katt nerför trappan för toalettbesök så vaknar husets fru, dvs jag. eller så är det maran som rider mig och väcker mig med otäck känsla i kroppen. eller dricker för att jag är torr i munnen och vaknar för att jag behöver på toaletten för att jag druckit, för att jag är torr i munnen. är det de dom kallar för "what goes around comes around"? eller, den här varianten är också bra, så sover jag. nästan hela natten. men vaknar med enorm kramp i vadmusklerna, så till den milda grad att jag är öm hela dagen därefter.
nej sömnen och jag är inte bästa kompisar. fastän jag vet att den är en hyvens "thing" så har jag lite svårt att riktigt tycka grajt om den för tillfället. för att citera bon jovi "i sleep when i'm dead". nåväl, dags att "sova" och i morron ska jag ta sovmorron. ska försöka att inte stiga upp före 8 i varje fall.
goodnight sleep tight
dont let the bedbug bite you
