söndag 26 juli 2009

i cant stand the rain.. (igen) (spypåse)

.... fast i dagsläget skulle nog textraden vara följande: i cant stand the pain.

en trist och bedrövlig ond jävla cirkel ritas runt mig med

värk som i sin tur ger
dålig nattsömn som i sin tur ger
mer värk som i sin tur tar
alla nattsömn som in sin tur
maler ner humöret

värk, brist på sömn och "gott" humör (nej jag har aldrig kallats klämkäck och skulle se det som en förolämpning) gör mig till en fantastisk person att dela liv med. gör min familj och mina vänner till helgon. vid lämpligt tillfälle ska de alla bli kanoniserade...sanne mina ord.

dåligt väder (ja lr som ngn skulle säga svensk sommar) gör mig ju också till en sån där genomgemytlig person. oavsett vad så föredrar jag faktiskt torr värm än kladdig fuktig... vad? kyla? värme? vad ska man kallade det.. ?? temperatur? det sägs att det är typ 20 grader och det enda jag känner är klister. tung luft utan syre. det BRISAR. brisar gör det sällan här ute, det BLÅSER som det heter. men inte nu.. nu brisar det. till ingen nytta. luften står ändå stilla.

och ja, tomas ledin har visst rätt. sommaren ÄR kort. alldeles för kort och den regnar verkligen bort. fan, killen är ett geni. fördel är......gröna gräsmattor.. fördelen med det är för mig dold i slöjor som turkiska magdansöser. vad roligt är det att se gröna gräsmattor genom ett dis av......regn. oavsett hur romantiskt det kan verka i olika engelska serier så är gröna gräsmattor med regndis inte mer än just det.. skitväder.

för att vara rättvis, så kanske min trötta hjärna och värkiga kropp inte gör de sista dagarna av sommarn full rättvisa. så kan vara fallen. men ärligt, i dont give a damn. skitväder.

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.