fredag 10 september 2010

thank you for the music....

..... i dont think i could live without it..


så efter en jvlig vecka (well life) och ett härligt värkskov som styr till ganska mkt i kroppen så är musiken min allra bästa vän, det mest lindrande valiumen.. musiken har en förmåga att stoppa dom mörkaste demonerna långt ner i magen. distrahera min kropp från värk och min själ från ångest.

av alla konstarter jag älskar och njuter av är ändå musiken den som fyller mig mest.. vaken, halvt medvetslös, på g, softande, läsande, letande, lagande, mixande. en fråga ibland som dyker upp på nätet är vem som skulle spela en själv i filmen om ens liv. ärligt.. jag skiter fullständigt i vem som spelar mig när det sker.. så mkt viktigare är vilket soundtrack det är som gäller. börjar inse att min ligger på ett 6-sidigt album. minst. vilken jävla film det måste vara..


original soundtrack from the soundtrack of my life

#1 ljuva sextiotal, britta borg.

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.