söndag 21 februari 2010

du gamla du fria du fjällhöga nord...

...du tysta du glädjerika sköna....

ni kan det va? sveriges nationalsång. ni vet den som man fick lära sig i skolan och som man fick höra varje gång sverige tog medalj i ngn internationell tävling. i min del av tankevärlden tycker jag det är en självklarhet att man ska kunna nationalsången. inte för att jag är nationalsocialistisk. utan för att jag faktiskt tycker man ska kunna sjunga sin egen landshymn.

så här i OS-tider så är ju nationalhymner ngt som är stadigt återkommande kan man väl säga. många är återkommande som tex den kanadensiska, den amerikanska, den sovjetiska.. nej.. flåt.. numera är det ju den ryska. rent personligen, bortsett från den svenska, så är nog den sovjetiska den ståtligaste. om man kan använda det ordet för en hymn. men den sovjetiska var alltid min favorit. jag kan inte sjunga den då.. märk väl...

OS-tider innefattar en hel del tittande på sporter man aldrig annars är intresserad av. längdskidor, skidskytte, skridskor, shorttrack. curling och hockey är ju alltid intressant. men det finns nog inget som OS som kan få även den mest ointresserade-av-sport-mannen att spendera timmar med att kolla matcher, race och resultat. det är ganska charmigt på sitt vis..

nej.. dax att återgå till matchen mellan sverige-norge i curling.. jeeeej.. lr håller tummarna

ni får lyssna på.. ja gissa.. !

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.