tisdag 8 september 2009

someone told me long ago....

.....efter besök på Norrlands Universitets Sjukhus är jag lika nära svaret som förra veckan. kul, nice och allt det där. befinner mig i limboland utan kunskap, vet varken vad som är upp lr ned längre. och det enda jag vill ha reda på är vad som invaderat min kropp. känner mig nästan som ellen ripley i ngn av alla alien-filmerna. fan vad less jag blir. nåväl.. även om inte iron maiden kan räta ut alla frågetecken så kan de helt klart lindra idag.


så här kommer mitt absolutafavoritbandalltime.. iron maidon revelation ullevi 2008.. i was there.. (och ja finns bättre klipp men what the heck I WAS THERE)

en enormt varm och het sommardag. i gassande sol och ingen rörelse i luften. massvis med människor och så.. THE BAND.... enligt min son var de dom absolut bästa timmarna i hans liv.. (dessa timmar innefattade busstur från boende, promenad till ullevi, vänta ute innan insläpp, vänta inne på utsläpp, lyssna på si och så band och så.. iron maiden). som sagt de bästa timmarna i hans liv.. och bland de bästa i mitt. se dotterns ibland smått hysteriska glädjefnattiga blick och ansikte när hon sjöng, hoppade, dansade. härligt att faktiskt få dela det med ngr av de man älskar bäst och som liksom jag inte kan leva utan musik. se blickarna i barnens ögon och höra deras röst, se deras ansiktsuttryck under konsertet.. yup.. definitivt en av de bästa ögonblicken den sommaren..

iron maiden revelation

Inga kommentarer:

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.