walking on sunshine.....

......and sounding like shit...


hjälp säger jag bara.. i'm sending a s.o.s... idol igår och körslaget idag. svensk musik när det är som ALLRA sämst. allt bara sväljs med hull och hår utan att tuggas.. snacka om en bitter eftersmak i min kräsna mun.


team cans o fortuna....(vissa vet hur en slipsten skall dras)

It's not right but it's okay........

........I'm gonna make it anyway


grått, trist, tråkigt med andra ord kan man knappast kalla det för en vacker höstdag i new england. jag tänker varken på maplesyrap lr panncakes men desto mer på en värmande brasa. tur att nästa helg finns att se fram emot. allhelgona med familj, släkt och vänner samt en himmelsk stor mängd med höstmat. en litet delmål mot julen.

idag känns som en dag med alanis morisette.. ivf nu.. ngt argt och med energi..a pick me up out of that black hole.

alanis m you oughta know från jagged little pill

musik ska byggas utav glädje..

av glädje bygger man musik

på pinn kiv genomlevde jag svenska idol. genomlevde är det korrekta orden för det var rent plågsamt att höra ngt som i mina öron inte kan kallas för skönsång. ok..killarna och tjejerna är duktiga men inget som send the chill down my spine till den milda grad att jag nästan gråter med styva vårtor och gåshud på kroppen.

årets american idol bjöd på desto mer skön sjungande härliga röster som än idag får mig att rysa av välbehag och ljuvlig lättja. namn som kris allen, adam lambert och allison iraheta för mig att sjunka ner i ljuv förväntan för här kan jag vänta mig ljuva toner för mitt öra... inte ont sagt ändå om dessa svenska gossar och flickor.. but damn something they do it better in the usa.

bjuder på ngr toner av frk allison iraheta.. googla henne gärna.. yuotuba henne.. men gör inte dont just pass her utan att testa henne..

frk allison iraheta




Theres a saying old says that love is blind
Still were often told, seek and ye shall find
So Im going to seek a certain lad Ive had in mind
Looking everywhere, havent found him yet

a few words too many...

...In my head
A few words too many
In this bed
A few words too many
Left unsaid
Oh I wish that we were strangers
We could start again
Start again
All over

mungojerrie and rumpelteaser....

....they are a couple of notorious cats...


jag har ett par katter i fönstret. två stycken med andra ord. inte mungojerrie och rumpelteaser då men pondus (den svarta) och skorpan (ginger vore väl hennes rätta namn eg.) dom tittar på löven som faller till marken. en del mkt snabbt, andra långsammare. de följer bussar och bilar med blicken som passerar utanför vårt hus. swooooosh....swiiiiish. det blåser ute också.. och himlen är verklingen inte så vackert blå som den var häromdagen. snarare.. trist grå. börkarnas gula löv är inte vackra men på ngt sätt så blir inte björken vacker när de faller av. för kvar blir grenar och kvistar som påminner om häxfingrar. med tanke på att halloween och allhelgonahelgen snart står för dörren så.. är det LITE creepy.

vi har ett antal djur i vårt hus. två hundar och NGR katter (antal lämnas inte ut men mkt katter). hundarna är trivsamma varelser. trofasta, älskar soffor, mat, husse, matte, varma sköna hus, hundgodis och mariekex. inte nödvändigt i den ordningen då. busar väldigt sällan då dom är sååå gamla, i deras ögon. goona vid mattes fötter är nice och tillräckligt för det mesta.

katter.. ja dom är som annorlunda dom. kan väl enklast kanske jämföras med en dragster. står mest hela tiden. det pillas och duttas lite med den. poleras och mekas. och sen. 0-100 på ngr sekunder och man blir lika fascinerad varje gång. var kom den energin ifrån. vår äldsta katt som börjar drar sig mot sex år (dvs lika gammal så yngsta hunden) hon kan få upp ett il som får möbler ljusstakar och blommor att flyga. med öppen planlösning finns det många sätt att flänga runt på möbler. hon utövar parkour per excellent kan sägas. nästa gång man ser henne är hon djupt nersjunken i tankar. med frånvarande ögon blickar hon ut över rummet, genom fönstret lr in i väggen. och man funderar vad som sker där bakom hennes väl tillslutna sinne. katter är som sagt fascinerade i sin helhet. mystiska, magiska, tjuriga, charmiga, älskvärda, ettriga, kelsjuka, rivjärn. med andra ord som fruntimmer enligt vissa män. when i come to think of it..

sweet dreams are made of these....

.....vilka är vi att säga emot om det..

jag har haft några besynnerliga drömmar på slutet. funderar vilken mörk glömd vrå av minnenas kammare dom har hämtats fram ur. drömmarna i sig själv är inte obehagliga på något sätt, bara annorlunda. en påminnelse om saker som hänt tidigare eller ivf personer som deltagit tidigare. när jag vakande kändes saknaden, fast inte som att det var bättre förr. mer som att man önskar vissa människor fanns kvar kring en. men livets vindar, som man säger, har ju en förmåga att förändra rutter och destinationer. det komiska i det hela med den här sista drömmen var att personen var väldigt lik kapten jack sparrow. ok...förstår vissa saker kring det. johnny depp pysslar även med musik, så också "huvudrollensinnehavaren" i min dröm. båda har jag haft/har crush on. så med det i tanke.. klart han liknar jack sparrow.

avslutar jag med en låt som delvis är förknippad med denna hära pöjken från drömmen..
kiss detroit rock city... och nej.. tänker inte förklara den kopplingen. för mig var det en revelation.

how stella got her groove back....

...or plain and simple.. sexual healing..

ibland glömmer man bort hur en del saker är en stor del av sitt liv. inte ens när det är borta utan mer när det återkommer. eller man saknar inte kon förrän hon är tillbaka i båset, kan man ju också säga..

oh my little pretty one, pretty one

.. you make my motor run, motor run....

denna låt är till gubben som är allt jag inte är. som tydligen står ut med mig oavsett vad, värk, surhet, egenyttig, ettrig och arg. dissa grabbsen på videon och bara lyssna på orden.



When you think I've loved you all I can
I'm gonna love you a little bit more.......

regardless....

...its still lefter of the left..

jaha.. så har man njutit live av en av de få män som får mig hysteriskt skrattande. så nice det var då. pablo fransisco och sitt sällskap kan verkligen få smilband att lyfta ett antal cm. och i vissa fall öppna upp hela jäkla reglaget på kärringen så hon vrålar spontant. inte alla män som klarar de.. även om många äro kallade så är det mkt få utvalda.

sen får det väl vara exakt hur galet som helst att slänga sig i bilen köra typ 27 mil norrut till "grannsstaden" luleå, för att sitta bänkad ngr timmar i kulturens hus. ja vad gör man inte för de sköna konsterna, kanske inte skurit av mig ngt öra än men fasiken vet.

pablo fransisco introducerades av min son för ett antal år sedan, tillsammans med freddy soto och carlo mencia. showen three amigos gick på tv:n och jag såg den ett antal ggr hysteriskt skrattande åt än det ena och än det andra. med tanke på min haltande humor så uppskattar jag verkligen när jag träffar på såna grabbs som får smilfabriken att jobba.

det naturliga valet av låt/klipp idag vore ju kanske ngt av carlo, flip, sean lr ashley. men jag tänker lägga upp ett av freddy soto. en kille som tyvärr inte längre drar skämt i denna värld utan lämnade in för ett antal år sedan.. nåväl.. se gärna den här.. its a nice one..





regardless....

have yourself a merry...

...little christmas lr kan man säga ngt för tidigt?

det är ngt som gör att i vår familj älskar vi jul. inte så mkt julklappar även om det är nice. och visst uppskattas julpynt men lagomt är bäst, det kommer ju en tid då allt ska ner. klart julmaten uppskattas det med men man kan bara äta så mkt skinka för att inte dö på kuppen av tarmvred och illamående. jag tror faktiskt att det har ngt med själva julen att göra. känslan av magi, löften om nya möjligheter, att allt kan ordna sig och bli till det bättre. tror att det gör att jul är ngt vi längtar efter. det finns ceremonier i det man gör. det första adventsljuset, dörrkransen, pepparkaksbaket och julkrubban. den röda varma färgen som i så många tavlor symboliserar kärlek. stjärnor och glitter, och dessa fladdrande lågor från stearinljus och värmeljus, sprakande vedklabbar och doften av varmglögg.

ihopkrupen i soffa med kuddar och julfiltar. med värmande juleljus och värmande glögg, söt russin och mandel. tillsammans med dom som räknas i världen, dom viktigaste, då är det ganska lätt att förstå julens budskap. och varför den firas så långt in i mörkret när nästan allt hopp känns som det övergivit en.

följande är från how the grinch stole christmas.

old habits die hard...

....so they say... misstänker att det gäller även för annat än gamla ovaner. fullt överförbart även på kärlek och hat. viss besatthet, längtan, sorg och önskan. en liten nostalgisk känsla har smugit sig på mig, med början redan igår kväll. bakgrund? ni vet gammal kärlek lr ungdomsminnen. endera. som förstått finns jag på communities för surr med folk och fä. igår kväll så stötte jag ihop med ett ungdomsminne på just ett sånt ställe. det ledde till en hel del minnesbilder.. naturligtvis så innefattar de flesta musik. otroligt eller hur? eller egentligen inte för personen i fråga var intresserad av musik redan när vi var unga och fräscha. tydligen så är han fortfarande involverad i musikvärlden.. huruvida han fortfarande är "ung och fräsch" låter jag vara osagt.

tonåring på 70talet kan det finnas ngt mer passande än clash med i fought the law.




men kan man låta bli green days version....njaaaaaaaaa...kanske men varför...

you aint got that rock'n roll feeling..

.....när du sjunger gumman fick jag höra vid tillfälle. ok..så.. jag ser inte ut som en rocker, sjunger inte som en rock star, kanske inte håller mig med rockers kind of moral.. men jag vet med all säkerhet att deep down i min mörka själ finns en rocker som skriker för full hals och önskar att jag både hade röst och moves som en rocker.. ;-)

pink .. kan man säga mer.. i got my rock moves and i dont need you.. nanananana.. yup.. works everytime för mig..

(sorry för så kasst ljud)

days of sorrow....

....and some sadness......så börjar dagarna med "bryta-ihop". den nya medicinens ändamål känns bättre lämpad för sjukdomar som man kan få dras med söderöver... mal aria..(dålig luft). men vi prövar, inte mkt kan gå fel.

den dag kändes euskefeurat lämplig och naturligtvis är det pessimistkonsulten som faller först i tanken.




Det är lika bra att sluta drömma. Det går åt helvete i alla fall. För om man drömmer om Paris hamnar man på något vis likförbannat i Hudiksvall.

lullaby...anyone???...

......vi är alla olika så nu blir det ballad på mitt vis..

Ich werde in die Tannen gehen
Dahin wo ich sie zuletzt gesehen
Doch der Abend wirft ein Tuch aufs Land
und auf die Wege hinterm Waldesrand
Und der Wald er steht so schwarz und leer
Weh mir, oh weh
Und die Vögel singen nicht mehr

Ohne dich kann ich nicht sein
Ohne dich
Mit dir bin ich auch allein
Ohne dich
Ohne dich zähl ich die Stunden ohne dich
Mit dir stehen die Sekunden
Lohnen nicht

its a long way to the top...

....if you wanna rock'n roll.

ja det ska gudarna veta. den här resan tar aldrig slut och vet faktiskt inte om det är negativt lr positivt än.

nya besked
ny medicin
nya remisser
nya strategiplaner.

så avslutas en dag på nus. jeej... nästan.. men.. oj vad jag är nästan slut. på energi, på lust, på ork, på hopp. bestämmer mig för att bryta ihop, bryta ihop i veckan. sen.. nästa vecka.. då är det en annan dag. just nu i skrivandes stund inser jag att jag måste skaffa mig en perk av ngt slag. vad det ska bli lr vara har jag ingen aning om. men behöver en rejäl pick-me-up.

nu... låt.. blir det faktiskt ac/dc och its a long way to the top if you wanna rock'n roll.. (lång titel men fan så sant sagt) here goes ..lite växelström/likström på tallriken.. håll i hatten grabbar.. nu åker vi




I tell you folks
It's harder than it looks

ju fler vi är tillsammans...

...tillsammans.. / ju gladare vi blir.

den där helgen med bara få hemma den blev ju som många saker man planerar. förändrad.

lördagen blev tur in till stan med lite handling, lite solsken, lite vatten. btw...nu har dom stängt av vattnet till vattentrappan(vattenspelet) uppe vid strömpilsplatsen. sen blev det att kramas och pratas en stund med ngr släktingar ute i röbäck. efter det försökte vi passa in att träffa mannens syster, vilket INTE är det lättaste att få till. den kvinnan far och flyger över hela stan och i söndags far och flög hon (och flyger fortfarande) till sydney för att hälsa på son. lördagskvällen avnjöts med mat och sällskap av goaste vännen.

så kom vi till söndagen, den där dagen man ska tänka att vila sig på. vi skulle äta rester, vi tre... mannen, dottern och jag då. detta skedde inte. det var precis som vanligt hemma. den där lugna sköna söndagen blev mest bara som en vanlig söndag. så kan det vara.

och idag... ja då är det nästan som d-day. det är bara att vänta och se.

känner för boomtown rats och i dont like mondays, gissa om det stämmer i dag.





The silicon chip inside her head
Gets switched to overload

walk this....

....talk this way....

tomorrow's the day.. då är det besök på reuma. ngt jag både ser fram emot men även ngt jag önskar jag slapp. shit happens.. nåväl.. kvällens toplåt är en goding av some sort.

puff daddy feat jimmy page. come with me från.. godzilla.. naturligtvis.





I'm here to stay
Forever ever
And ever and day that's never

this little piggy went to market...

...This little piggy stayed at home. This little piggy has roast beef, This little piggy had none. And this little piggy cried "Wee! Wee! Wee!" all the way home.

ok.. .vi kanske inte är fem små grisar som nackas en efter en. men helt klart så blev det väldans tomt här hemma i helgen. äldsta sonen begav sig med vänner på en stugvistelse i vindeln. yngsta packade väska och begav sig till stan till fader. kvar blev vi, mannen, dottern och moi. det är otroligt mkt utrymme här hemma. strange.. inga som pratar, springer, tar utrymme och låter. träning inför det faktum som komma skall att det kommer att bli få hemma lr?..

jo känns som en träningsvecka. en träningsvecka som kommer att vara ända till nästa helg. för veckan som kommer så far dotter iväg på praktikvecka i lövånger. där har dom som projekt att bygge, snickra, spackla, putsa osv. i två veckor ska dom hålla på med det, från måndag till torsdag. så hon blir borta. även den yngsta sonen ska på pratik i umeå. därmed blir han kvar hos sin pappa i stan fram till nästa lördag. kvar blir mannen, äldsta sonen samt.. återigen.. moi. träningsvecka.

fem små grisar fick mig att tänka på softikerade mord.. och därmed blir det ngt så enkelt som hercule poirot tema till serien.. *ler*.. et voila..





btw.. needless to say så var agatha min favorit när jag var åtta och plöjde igenom alla böcker om miss marple och hercule.. och fortsatt att göra det. om och om och om igen..

here's johnny.......

......and the boogeyman.

jag har alltid gillat skräckisar, rysare, thrillers och allt annat som spookas och skräms. vem kan motstå att känna rygghår, armhår, huvudhår resa sig på kroppen i ren och skär skräck. mkt få.... och definitivt inte vår familj. or so it should be. för med åldern har jag utvecklad en enorm avoghet till obehagliga spänningar.

ikväll blev det uppenbart. vi bänkade oss för att se the shining, en av de allra bästa av nyklassiska skräckfilmer. det är så härlig, så otäck, så creepy och så filt-över-huvud-scary. alla har sett den, alla vet vad den handlar om och alla kan citera filmen. det tog inte långt tid förrän jag insåg att gamla tider med frossa i ond bråd död, var över och förbi. ångesten inträdde redan när jag såg nicholson sitta i intervju för anställning som "övervakare" av hotellet under vintern. kunde inte filmen vara slut? snälla nån, typ nu. nej filmen var inte slut. den fortsatte scen efter scen efter scen. bilder passerade som jag mindes och vidare till nästa scen som i sin tur skulle föra mig till ngt otroligt otäckt. jag visste ju det. har ju sett den förr. första gången med en pojkvän som sett den kvällen före. han ledsagade mig genom hela filmen genom att berätta allt som skedde. trivsam grabbhalva. det sägs att film är bäst på bio. film är bäst när folk håller kunskap till sig själv.. moviewreckers..

nåväl...långt blir kort. jag stod ut i 67 minuter sen var jag tvungen att avvika. jag är gammal, jag har värk, min fantasi är på overdrive så den behöver inte matas med mer info. det blev att avvika.. pyssla med annat. och inte låtsas om att jag skulle missa en av filmvärldens bästa repliker.. : here's johnnyyyy. vi kan väl säga att yxa och labyrint har en ny innebörd för mig sen tidigt 80-tal.




heeeeeeeeeeeeeeeeeere's jooooooooooooooooooooooooohnnyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy


scary??? sure as hxll...

little tortilla boy...

.... me lika..

min son fyller år snart. han har av en kompis fått biljett till pablo fransiscos show här i umeå, ngn av dagarna. kul för han och han förtjänar det, allt enligt min man. men inte jag då, det gröna sällsynta monstret har visat sig för mig och jag vill ha biljett dit. JAG vill se pablo. JAG och INGEN annan. fxn jag har så taskig humor så det finns så lite jag roas av, han är en av dom få som får mig hysteriskt road. jag vill också fylla år snart.. *grrr*





i'm just saying..