...on a bed of roses... hur oskönt det än må vara så låter det otroligt poetiskt.
värkig dag idag.. på riktigt. inte den där stå-vid-spisen-laga-mat-stanna-uppe-hela-natten-värk inte. nej utan molande seg värk som får kroppen att slå ner på allt. det regnar idag vilket jag anser är passande, trist, men passande. alla tycker det är trist men tristast av alla tycker nog tiken leia att det är. hon, som jag, föredrar värmen från kaminen istället för snålblåsten utanför.
idag, inte ett liv, har det mest varit sova som gällt. förunderligt vad värkande musklar kan ha för inverkan på det området. jag är fruktansvärt trött men som sover som skit. det låter lite ambivalent tycker jag, som så mycket. asch fan jag orkar inte gnälla mer och inte kommer jag ngt roligt att skriva heller. det blir att fundera på ngn bra låt att spela istället. vilket, även det, känns som en ren och skär utmaning. varför är det på det viset för?
men klart och givet eurythics med here comes the rain again.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar