söndag 1 november 2009

a long days journey...

...into night...

ord som är mkt passande. en mkt lång dag med många tankar, funderingar men även roligheter. planer och scheman som klaffat i köket.. (bitvis då). och sen bara människor man älskar så mkt. som är totalt vanvettigt galna fantastiska underbara härliga levande närvarande och speciella. såna människor är bra att ha i sitt liv. tack för att ni finns.

nu strax dags för vila. horisontellt läga är helt incredible ibland. det gillas det med. speciellt när fötter, knän, rygg känns som dom sitter ihop i samma klump av bara "stått-för-länge-vid-spisen"-känsla. tänk vad skönt, somna in i sängen så fiiiin. *sjunger*

nej som sagt, dags att krypa ihop i sängen som en kissekatt. tryggt tillsammans med den man älskar. känna mattes kissemiss curla ihop sig vid mina fötter. tända lite rökelse. höra mannens andetag. känna att det är en gåva att få känna livet.


Inga kommentarer:

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.