r u working ur way...

....back to me boy?....

jag är inte intresserad av smygande attacker from the back.. minnen har den förmågan och jag gillar det inte. minnen, flashbacks, beteenden, låtar, platser... alla är tidsmaskiner. plötsligen står minnet där ute på ytterbron och påkallar min uppmärksamhet och framkallar ångest.. welcome back in my life i say... dont turn ur fucking face away..


bloodhound gang.. bad touch.. what else..

i cant believe its true..

.....but my heart still hurts thinking of u....

time set in spinn.. and looking back is the only thing i can do.. to think that a simple song can act as a time machine and leave me at the point of goodbye

i was so in love with u.....Purge the soul....Make love your goal

looking through the looking glass.

....and i believe i lost my soul tonight..


jag har alltid sån jvla ångest efter en session.. människor, prat, möten, förväntningar, roller, diskussioner, roligheter, skratt, stoj.

glider så lätt in i rollen som den jag var.. och den lämnar mig lika ångestfylld varje gång. jag vill inte vara den personen som det känns som att jag spelar. men samtidigt vet jag inte om jag spelar den, om jag kanske är så. bara så fruktansvärt medveten om att jag känner mig mal place. annorlunda, uttittad, granskad och så svårt att passa in. känner mig så konstlad och fejkad. och jag får sån ångest. jag vill krossa spegeln så kanske allt blir bättre. lr kanske inte. om det inte är fejkad så är det ju så här det är..

take the bow...

...and curtain down..

ibland jag bara fy fan..

Milk and toast and honey make it sunny......

.......on a rainy sunday.

söndag.. veckans slut. älskar söndagar, söndagar är långsamma. som hetta sommardagar då man egentligen inte vill röra lr göra allt för mkt. sena frukostar med nybakade scones och tea. doften av nykokt kaffe och nyhetsläsning. katter och hundar är t.o.m medvetna om den slöa inrikting som söndagar har. oavsett väder.

idag är det födelsedagskalas för sessan. den stora 1-åsdagen var i fredags. ett helt år sen hon kom, a bundle of joy men samtidigt en knyte av oro, längtan, kärlek, förhoppningar, drömmar, omsorg. precis som alla barn är och ngt vi inte vill vara utan.


i övrigt så fortsätter min eminenta vecka med värk med tillbehör.. jeeej. inser som sagt att jag måste kontakta reuma men kan lätt säga att kontakter med läkare inte är min starkaste sida. well whatever.. skit i värken.. nu musik.. morgonpasset..

det här är den jag tänkte först..





men det bidde den här ;-)

if it hurts and u can feel pain...

...u know for sure u'r still alive.. even though u wish u're dead..

fyyy faan.. jvla skitdag. inser nu hur ruskigt lätt man vänjer av sig med dumheter som ont, feber och trötthet av grov kaliber. tänk att den rackarns lilla tabletten har varit så go mot mig under många månader. och tänk att nu verkar det som kroppen jvlas med tabletten.. en kamp om vem som bestämmer över min sketna kropp. and the winner is.. ja idag definitivt sjukdomen mystique. i morron jag.

värker i fingrar, händer upp till armbågsled, tår och vrister, svullen i händer och fötter, stickningar på utsidan av händerna.. dvs de två yttersta fingrarna. feber som rusar genom kroppen och bränner, pulserar, hettar i varje fiber. "förkylning" i luftrören som gör det jobbigt att andas, ja jag har slarvat med flutide. jag är ett vrak.. ingen hot tamale.. het men av fel orsak. om jag är lycklig idag? ja trots allt.. för jag lever.

nu.. sova.. now to sleep.. dream no more.. missing still

jag är nog lycklig trots allt lr..

something is seriously wrong in this situation..

andra gången skov på kort tid får mig att fundera. den här gången värre än på länge, inte sen jag började med plaquenil. alvedon hjälper inte vilket det gjorde i höstas. iom mer värk mer svullen vilket i sin tur ger mig domningar på utsidan av handen.. (två yttersta fingrarna på vardera). högre feber samt "förkylning" i bröstet. utmattningen mkt mer påtaglig. vill gärna slippa kontakta reuma, väntar hellre till planerat möte.

såg ett program i går om lycka.. mkt intressant. gjorde därefter ett test online bara för att. det var också mkt intressant. tydligen uppfattar jag mig och mitt liv som lyckligt. det var ju en bonus. så fast jag lever med melankoli sen tidiga tonårsår, alla sjukdomar som stör ut, så ser jag mig själv som lyckligt lottad och mkt lyckligare än de flesta. vad är lärdomen där .. om det ens finns ngn. en kvinna i programmet ansåg att vi skulle släppa tanken på lycka och bara vara. att fixering vid tanken på vad lyckan är och om man var det kunde störa ut själva det lyckliga i livet. det köper jag..

so kids im happy peppy people.. gotta love it..

så min favorit bland många .. p!nk...

setbacks...

...bakslag...missräkningar.. besvikelser....frustrationer...

"jag förstår".. så in i helvete du gör.. du förstår ingenting oavsett hur jvla mkt jag förklarar och försöker beskriva. men du förstår inget.. du har ingen aning om hur det är att LEVA med det här 24/7.. du står bara på utsidan och tittar in och det du ser är en bråkdel av det som jag fightas med varje dag. så säg för helvete inte att du förstår. försök inte lösa det här.. för när du säger det du kommit fram till har jag redan analyserat det och förkastat för att det inte är ett alternativ. dom lösningar som hittas kommer jag att genomföra. hela mitt jvla liv är kompromisser och halvmesyrer för att få skiten att gå runt. säg inte att jag är pessimistisk.. för helvete.. jag är fortfarande här. jag är fortfarande kvar fastän bara en 10del av dagen är värt ngt att ha i princip. jag gräver efter livskvalite och så undrar du varför jag blir lessen, besviken när saker jag har planerat och längtat efter faller igenom pga av värk, illamående, extrem trötthet. när alla andra stiger upp utan att tänka måste jag bestämma mig för att stiga upp. när alla andra tar det som naturligt att fara på stan så måste jag väga av och kalkylera om jag orkar ända fram.

så säg inte att du förstår... för det kommer du aldrig att göra.





Take me down this road
I've been done here once before
Take me down this road
Once again, never again, forevermore
Take me down this road once more

Take this love
Take this life
Take this blood
It'll never die
Take this love
Take this life
Take this blood
It'll never die
This ain't the last goodbye

this is it...

...känner mig kluven..kluven om så mkt.. det är många funderingar som huserar i huvudet.

hur ska bloggen göras?
ska den vara kvar?
hur ska den se ut och vad ska jag skriva?

vilken väg ska jag ta?
ska jag forsätta på gamla säkra?
lr ska nya väger leda mig bort till andra ställen?
det nya som jag tror på, det nya som jag ser ska jag berätta det?

om jag berättar för tidigt så kanske känslan, tanken försvinner.. idén dör. så inte berätta så mkt för känslan finns fortfarande kvar. den där som dök upp i somras i ett perfekt rum, i en perfekt stund, som en ljusstav som knäcks och lyser upp tomrummet. och natten blev dag.

känns som min blogg har haft en negativt trend.. mörk och arg. vilket inte kanske är så konstigt när man tänker efter. svårt att skriva glatt när tanken är mörk och sinnet likaså. nu kanske finns utrymme för det ljusa som oxå finns emellanåt. nåväl.. we'll see..

ladies and gents... what now.. i'm incomplete




Empty spaces fill me up with holes
Distant faces with no place left to go
Without you, within me I can find no rest
Where I'm going is anybody's guess

Chorus:
I tried to go on like I never knew you
I'm awake but my world is half asleep
I've prayed for this heart to be unbroken
But without you all I'm going to be , incomplete

wish someone....

....would say


you belong to me....






Fly the ocean in a silver plane
See the jungle when it's wet with rain
Just remember 'til you're home again
You belong to me

it's over now....

jag är slut. på alla plan och nivåer. slut. fini. alla känslor är ihoppackade, undanställda, magasinerade.

så mkt oro och stress ovanpå allt det andra de sista åren are taking their toll.. finally. jag är steget efter, aldrig jämsides utan långt efter. ser ryggtavlor och skosulor men inget annat. ingen som väntar på mig att hinna ikapp, ingen som hör mig lr ser mig när jag talar och textar. på ett mardrömslikt sätt verkar jag bo i en bubbla. bilder och ljud kommer snedvridet till mig men det måste vara så jag skulle uppfattas om dom såg mig i bubblan.

tillit, förtroende, närhet, trygget det packades oxå ner. men jag tror inte dom är magasinerade. de gick nog iväg med alla andra sopor som livet ger en..

aint no sunshine when she's gone.. true so true..

im sending an

s.o.s to the world..

så trött.. alla marginaler är passerade och jag är så trött.. föregående år känns som en räcka av shit och otyg. jag har ingen möjlighet att se var ett slutade och ett annat började. alla oro, ångest, rädsla, sorg osv är ihopvävda till en lång väv av mörker i olika nyanser. det är tom svårt att se guldkanterna. var tog föregående år vägen, var tog det året vägen i mitt liv? all ork, lust, energi tog helt slut dagen efter juldagen.. sen har det varit en nedtrappningsfas till below zero.. and now.. im just flatlining..

i all denna turbulens av prat, aktiviteter, ljud och människor känns det som jag är alldeles ensam, avskärmad, isolerad i en värld på en ö där ingen hör mig, förstår mig lr ser mig. det enda jag har som sällskap är en stor kappsäck fylld med all min oro...alla mina barn.

jag är sick and tired off

skolor som inte funkar
människor som ljuger
skyddsnät som är så glesa att människor faller igenom
föräldrar som sårar sina barn, medvetet lr omedvetet.
vuxna som inte visar barn respekt och ändå begär att barn ska visa vuxna det. vem ska lära vem?
värk som ställer till det i sällskap med utmattning
depressioner som tär det sista ur mig när det inte är lämpligt
att mina barn ska användas om ngt jvla visa-upp-objekt när det är ngt kalas. och däremellan behandlas som om de inte ens var blodförvanter.


faith hill.. let me let go.. i guess somethings never change..like bittersweet memories...

every little lie
every unsaid truth
kills it just as efficient as a bullet.. but much slower..

... thinking i might ....

..just close down this shop....

sometime i feel like a motherless child...

.......a long way from home..

sometimes i feel like i am here for every one else but me...

have i told myself lately that i love me?


van morrison of course.. days like this.

..all nigth long.. all night.. all night..

.... ngnstans mellan 1 och 2 förändras natten. den blir softare och faller tillbaka till ett lugn man aldrig ngnsin upplever dagtid. allt är tyst, djur och människor.. lite som den grå tomten som står ensam mot den vita drivan känner jag mig när jag väntar ut natten. timmen går från att vara sen till att bli morgontidig. färgerna utanför fönstret förändras från den kalla blå till den som svagt bryter mot rosa..

det låter vansinnigt att vara nere på 2-3 timmars sömn per natt. att känna ett behov att vara uppe, att inte stänga butiken. madness... och ändå så kan jag inte gå i säng. min hjärna är ställd på overdrive och säger i dont wanna go.. dont wanna sleep. klart jag vet att jag kommer att återgå till normala 5 timmars, med all säkerhet mer än 5 timmar oxå. men inte ikväll.. inte riktigt än. kanske i morron lr ngn dag snart.

snart är dags för alla att vakna. sitter och funderar om jag ska vänta in dom, pillra frukost och te för att sen tryna ngr timmar.. vet det ogenomtänkta i det....ivf med ena delen av min intelligens. den delen anser som de flesta att sova nu fram till klockorna ringer faktiskt är det bästa både för min kropp och den s.k tänkande delen. men svagt inom mig protesterar den del som får en kick av att inte sova, att inte stänga igen dom blå, att inte lägga sig ner och vila mellan svala lakan. utan trippar på känslan att sträva genom timme efter timme.. sova.. sleep.., be no more.. ska fundera på det.. ta det till röstning och återkomma.

nu blir det ivf musik.. vad annars än the pogues four o'clock in the morning


P.S... jag kom aldrig isäng förrän alla började röra på sig för morgontoalett. jag får hiva mig i säng när dom begett sig till skola och arbete....tror jag.. D.S





kände för petter.. och plura.. så det får bli.. fulla för kärlekens skull.

would you know my name....

....if you saw me in heaven.. i must be strong and carry on.... for i know for sure.. there will be no tears in heaven.

jag önskar att jag kunde ge upp.. en dag som idag. samtidigt som jag vet att det är inget jag kommer att göra lr inte ngt alternativ. men ibland... skulle vilja slippa allt dåligt för ett tag. all värk, illamående, utmattning, feber, mina bp-skov, min melankoli, all min oro, smärta och sorg. bara släppa.. sväva iväg. till en annan del av köping. det skulle vara bestämt att man efter 7 sorger åtminstone får ha en respit. jag behöver de, ett litet andningshål before the walls comes crushing down.

värst idag:

illamåendet
xtrem trötthet
och en jvla frustration och ångest.

var tar man vägen ngnstans som idag? show me the way to go home.. i'm tired and i wanna go to bed... so tired..


more time.. please dont worry now.. it will turn around..

she got a secret garde...

...where everything you want.. where everything you need...will always stay..


när jag var kanske 8-9 år så hittade jag en bok på skolbiblioteket. en ganska gammal sliten bok som i sig inte var speciellt inbjudande. men titeln däremot var det, den hemlighetsfulla trädgården. för ett barn som levde fullt ut i fantasins värld så var titeln mkt lockande. boken handlar om en lite flicka som anländer från indien där hon bott med sina föräldrar. dom omkommer i en brand/uppror (inte säker) och därför skickas flickan med båt tillbaka till england för att bo med sin morbror. morbrodern lever ett undandraget liv och försummar sin son. flickans inträde i hushållet och ställer allt på huvud lr till rätta. hon hittar en hemlig trädgård som hon tillsammans med en pojke samt sin kusin rustar upp. naturligtvis så slutar berättelsen lyckligt. huset blir ljust, barnen lyckliga,morbrodern börjar leva och trädgården slutar vara hemlig. mkt enkelt men när man är 8 år så var den spännande och hjärtevärmande. och än idag kan jag lätt säga att när jag ser boken och märker att en filmatiserad version av den går på tv så känner jag samma pirr. där med sagt så vill jag meddela att jag just ser slutet på den hemliga trädgården.

jag lättar jag flyger fram....

......just nu ivf.. få sömntimmar.... ändå inte riktigt trött.. forcerat prat... ormgrops-tankar. tror att mkt av det som har hänt på slutet har triggat igång ett bp-skov tidigare. gud jag känner mig som en kung och naturligtvis smartast av alla. är det ingen som förstår mitt geni? som inte inser att det är knäböjning och böjda nackar vi pratar om? i bakhuvudet ekar orden.. crash and burn.. crash and burn. vilket jag verkligen INTE har tid med. jag har inte utrymme att vara djupt nere i mörkret i min bp-brunn. det finns annat som måste gå före.. andra som måste gå före.. och ändå.. så härligt befriande sjukligt hypo jag är.. vill stanna här.. vill känna hur jag kan sträcka timma efter timma i det oändliga. vet av erfarenhet att jag utan problem kunnat vara igång i flera dygn utan sömn. och sen bara slumra ngra timmar för att åter vara på bana. känna hur varje fiber i min kropp skriker SÖMN och hur jag så enkelt kan dissa känslan och bara fortsätta. hur den värkande känslan av vakenhet bakom mina ögon, ögonlock verkligen kan få mig att känna mäktig... att jag trotsar naturlagarna.. a freak of nature. och samtidigt långt inom mig så vet jag att det är sjukt, osunt. det som oinvigda tolkar som en positiv energi ser de kunnig som vad det verkligen är. sjukt och direkt farligt för mig och min sjukdom. i min divinitet finns en oändlig känsla av osårbarhet..men jag lurar mig själv.. det är bara kaos..


..just killing time..

..words with no meaning...

..faces with no expression.. feelings just leaving me blank.. önskar jag hade hört vad du sa, att jag inte missade det som fanns att se och att jag hade förstått vad jag såg, hörde, kände. önskar att jag varit där för dig tydligare, starkare och tryggare. prata med mig .. låt mig se in i dina ögon utan att du döljer att du känner. låt mig oroas, våndas, änglas, låt mig få finnas där så jag kan hjälpa dig. parla con me bambino.

hurting and pain ...

...that someone let in.... just missing my baby.. när otillräcklighetens gråa skuggar lägger sig över ens själ, kropp och tanke så känner man sig frusen, stel, ensam.


You are my dearest one, I have not another
Sleep warm and soft in the arms of your mother,
Sleep soft, my darling, my trouble and treasure
Dream of pretty things, dream of your pleasure.....

miss you everyday




i just dont want to miss you tonight....

..paint it black...

...not because i feeling blue.. just because its one of the greatest songs ever written.. vem kan motstå introt. aha those london years when magic was made..

...lång dags färd...

...mot natt..

godnatt värld.. see you in another place...

the long way around.. dixie chicks...

...such a normal day...

...for me .. and just madness in your eyes..

oavsett vad jag presenterar så är sanningen en helt annan. varje dag är en vilja att vara. en struggle att orka. och jag vet ärligt talat inte om ngt annat. för det här är fullständigt normalt för mig och så totalt vrickat för dig. i min trip ser jag din värld som grå och tråkig och safe. i min värld ser du lynne, oresonlighet, utagerande och genialisk madness, sjuklig energi. den är exploderande och farlig för dig. .. can i play with madness? or can you?

adam lambert. mad world.. what else..

..i found it kind funny.. kind of sad..

I find it hard to tell you
'Cos I find it hard to take
When people run in circles
It's a very, very
Mad World

.....this is a jaguar...

...an e-type.. the best...

en melodifestival för miljoner år sen så var e-type med i tävlingen.. framför tv:n fanns vi ngr stycken plus ett fan för att kolla in partypojken... jag kunde inte låta bli att låta bli att fälla orden.. "men tänk om han kommer in med en akustisk och sätter sig ner och river av en ballad?".. jag möttes av orden.. "det kommer inte att hända".. ja vi alla som såg melodifestivalen det åren visste vad som hände.. häpnaden som slog ner i rummet var mkt komisk. se vad som kan hända ibland.. men nog om detta.. e-type i alla ära men det är faktiskt för billy idol nämnda dams hjärta klappar för hårt och längst..

white wedding..





osså e-type då..

.............................

............................... hear yee hear yee... i just dont wanna stop..



Too many religions but only one god
I don't need another saviour
Don't try to change my mind
You know I'm one of a kind
Ain't gonna change my bad behaviour







"I Don't Wanna Stop"

I don't know what they're talking about
I'm making my own decisions
This thing that I found ain't gonna bring me down
I'm like a junkie without an addiction

Mama don't cry I just wanna stay high
I like playing with danger and fear
Everybody's walkin' but nobody's talkin'
It looks a lot better from here

All my life I've been over the top
I don't know what I'm doing all I know is I don't wanna stop
All fired up, I'm gonna go 'til I drop
You're either in or in the way, don't make me I don't wanna stop

Why don't they ever listen to me
It's just a one way conversation
Nothing they say is gonna set me free
Don't need no mental masturbation

Too many religions but only one god
I don't need another saviour
Don't try to change my mind
You know I'm one of a kind
Ain't gonna change my bad behaviour

All my life I've been over the top
I don't know what I'm doing all I know is I don't wanna stop
All fired up, I'm gonna go 'til I drop
You're either in or in the way, don't make me I don't wanna stop
All my life I've been over the top
I don't know what I'm doing all I know is I don't wanna stop
All fired up, I'm gonna go 'til I drop
You're either in or in the way, don't make me I don't wanna stop

I don't wanna stop
I don't wanna stop
I don't wanna stop
I don't wanna stop
I don't wanna stop
I don't wanna stop
I don't wanna stop

[SOLO]

All my life I've been over the top
I don't know what I'm doing all I know is I don't wanna stop
All fired up, I'm gonna go 'til I drop
You're either in or in the way, don't make me I don't wanna stop
All my life I've been over the top
I don't know what I'm doing all I know is I don't wanna stop
All fired up, I'm gonna go 'til I drop
You're either in or in the way, don't make me I don't wanna stop

...feeling dead ...

...like yesterday..

sover få timmar och dom timmar jag sover sover jag dåligt. så jkla less att alltid frysa. today.. not a greeejt day.. inte ens nice.

just wanna lay me down on a bed of roses.

mannen med rösten som bara ger uttryck för all pain man känner ibland. zakk wylde





and one more for the road..

im running and im running and im running away...

...but i cant run away from myself.. she even runs faster then me sometimes..


stillestånd råder.. utegångsförbud.. tankar som bara irrar. stilla.. utegång.. utgångsbara tankar och stilla funderingar. things about to change..again.

ready to run....

...since you been gone...

....insikter.

så mkt skit på tv och utspridda på miljarder kanaler. det var bättre förr.. fanns skit men komprimerat så det skulle få plats på bara TVÅ.

föredrog när björnes magasin var lika med bombilompa och draken. när jörgen lanz var björne och robert gustavsson hälsade på. när barntv var klockan efter maten lr tidig lördagsmorgonen och inte 24/7.

lagomt är inte ett skällsord utan ett hälsosamt ord likaväl som morötter, äpplen, potatis, fläskkotletter, fisk och vatten.

sist men inte minst...

jag kommer att sakna sonens toffler/sandaler som brukar användas när jag hämtar posten på morgonen. hans stora "97" passar utmärkt till mina stickade-tofflor-påklädda-fötter ala stl36. snart är dom ett minne blott. ngr pråmar mindre i hallen när sonen flyttar ut.

i like to move it move it.. (not so sure about that but...)






...still like to move it....

...And all I can taste is this moment..

...And all I can breathe is your life
Cuz sooner or later it's over
I just don't want to miss you tonight

en tunn linje mellan vitt och svart, mellan dag och natt, mellan liv och död. inte mer än så. en överskridlig gräns så lätt att passare och så svår att vända om, att passera bakåt. skört, föränderligt, förgängligt, för evigt.


black hole sun.. sungarden.

...i got a feeling...

....tonights gonna be a good night.. a good good night, day, week, time.. finally.

äntligen så har det släppt lite.. känns bra i tanken, själen. det gillas.. ljusare tider.. härliga tider.. ivf för en stund. för längst bak i huvudet, i mitt medvetna som vet jag att det kommer att dyka upp elaka demoner som klär sig som gamla minnen. men idag, ikväll i just know its gonna be a good time.. for sure..

nästa steg.. fight the värk-feeling.. snart måste medden kicka in och göra mig nästan som vanligt. för stunden trött, värkig och med flunsa-känsla. ser nästan fram emot att få ligga rakt upp och ner i en säng på lasarettet..

well.. i got a feeling..

i created the sound...

...of madness..

jag är galen, vet det. vet även att jag är den smartaste som finns, att alla andra är myror som irrar runt mina fötter utan vägledning... jag vet att jag är ett litet barn i botten på en mörk brunn utan möjlighet att se ljuset lr känna värmen av solen. jag vet att jag är galen men ändå inte. jag har en hud som skimrar av silver som bara syns ibland.. och bara ngr få som ser. min madness är det hurtiga, extremt överenergiska och snabbpratade supermänniskan.. min madness är sorgen som finns i mina ögon, min själ. som ingen botten har bara mörker.

music maestro...

shinedown.. the sound of madness.. (what else)






sen.. en gammal sugande hjärteknipare av ngn orsak





ibland så bara saknar jag..

...they are coming ...

....to take me away hahahoho.. or not?

inferno.. that's the word. hur härligt är det inte när man hör ett språk man förstår, känslor man självt upplevt och situationer man (nästan) varit i lr liknande. kommer underfund med en sak. jag har i alla år översatt mina känslor så att mina närmast sörjande ska kunna nästan förstå. jag har ägnat så mkt tid åt att hitta rätt metaforer/liknelser så att dom ska förstå mina känslor. istället för att bara kunna berätta dom och få omedelbar bekräftelse. det är svårt för utomstående att relatera till känslor som dom själv aldrig haft. ibland är berättande om känslor utan liknelser pretty nice..

...thanksgiving....tacksägelse....

alla bekymmer, oro, sjukdomar lägger en förtrollad dimma över allt man har och får. ibland är det svårt att inse hur tacksamma man är över allt det. ibland så lyfter slöjorna och man är fullt medveten om de man har runt omkring sig, allt dom ger en, allt stöd man får, och att dom trots alla dålig dagar, stunder, FORTFARANDE finns kvar där hos mig.

thanksgiving coming up, allhelganhelgen likaså.. jag är så enormt tacksam över de som finns i mitt liv. likaså för de som funnits i mitt liv men genom ålder och sjukdom samt olycka avlidit och lämnat oss.

i morron är pre-op.. provtagning, fastande, illamående, roadtrip till lsele. i morron börjar uppvärmingen till resan och jag är orolig med fladdrande fjäril. förväntansfull och otålig. jag har ingen aning hur saker kommer att bli och det gör mig lite rädd. there's no reverse to this.

thank you for loving me..

when everything is done...

....every lesson learned and taught.. when i finally is gone... i wish i would be rememberd for my thoughts..

med allt beskymmer och bedrövelse som sjukdomar har fört med sig.. så önskar jag att mina barn kommer att komma ihåg mig mer än bara det. att när dom berättar för sina barn och människor dom möter så är det inte bara det negativa som förs vidare utan kanske även det positiva..

att dom säger... min mamma:

trodde på rättvisa och rättigheter
men även innebörden av våra skyldigheter till andra.
tyckte att sunt förnuft och uppriktighet är bra färdkamrater genom livet
trodde på att sätta barnen först och värna om dom..
föredrog enkla saker istället för dyra påkostade.... en vacker ros framför dyra smycken.
var ständigt sökande.... av information, nyheter, kunskap. andlig, själslig, mental.
stöttade alltid mig, försökte att lyssna på mig och ansträngde sig för att förstå mig.
gav mig alltid känslan att hon fanns i min ringhörna.
lät mig ta ansvar och lära mig förvalta den.
min mamma ansträngde sig skapa utrymme för mitt privatliv även när jag växte ifrån henne och blev mig själv.
min mamma hade inga problem med att vara pinsamt uppriktig.
min mamma var galen på ett bohemiskt och "konstärligt" sätt.
min mamma hade strikta regler vad gällde uppförande, seder och bruk. aldrig keps,vid bord, ingen lämnar bordet förrän alla är klara, alltid duk på matbord, vardag lr fest.
min mamma trodde på gud lr ngt.. hon forskar fortfarande där.
min mamma lät alla tro på vad dom vill.. bara det inte skadar ngn annan.
min mamma var frisinnad, öppensinnad, ngn gång välsinnand...
min mamma var obstinat, tvärsöver, frågvis och bipolär.
min mamma lyssnade alltid på andra människors sorger men grät hellre i ensamhet än att hon själv berättade för ngn annan.
min mamma var provocerande i ord, tanke och ibland även klädsel. svart är visst en bra sommarfärg.
min mamma tyckte om det skrivna ordet, det sjungna ordet, det tänkande ordet och de ord som aldrig föds.
min mamma älskade musik... the soundtrack of my life som hon sa.. var all musik hon hade lyssnat på. därmed älskade hon även film.
min mamma avskydde att städa.. även innan hon blev sjuk.
min mamma avskydde att vara som alla andra och hade alltid känt sig annorlunda.
min mamma avskydde att vara sjuk, vara begränsad, känna sig lat, onyttig. märka hur hennes funktioner förändrades. hur hon till slut även kände sig utarmad intellektuellt.
min mamma avskydde även kokt kål, kroppkakor och idioter.. med lika brinnande inlevelse som som hon avskydde skellefteå aik.

mycket kan sägas om min mamma. för många är hon bara en fotnot i kanten på ngns livsantecknigar. för andra kanske ett stycke lr två. för de viktigaste personerna.. en livssaga.. vad jag med all säkerhet vet är att min mamma älskade sin familj oändligt mycket. hur jag vet det är känslan som fanns i hennes kram, värmen i hennes röst och blicken hon gav oss när hon såg oss. som ngn sa mkt länge sen.. she had an angels heart and a demons mind.



era... mother..

am i your beauty....

.....you're special miss divine..???

spegeln skvallrar om saker som man ibland inte vill veta.... somethings takes a hard toll on me... gud.. ngr veckor i värme och sol..lugn och ro.. stillhet och bara vara.. migth work miracles..

my man always says.. no matter what..

........................you look wonderful tonight....

Milk and toast, some coffee take the stuffiness ........

....... out of days you hate, you really hate

provtagning med illamående och seghet i kroppen.. det absolut bästa sättet att börja veckan och starta upp dagen på. fördel: jag behöver inte ta med ÄN, nackdel: kroppen hade önskat längre sängläge för illamående är ingen rolig lekkamrat. vädret utanför mitt fönster ackompanjerar så väl min dagsform. bästa med sånt här väder är att alla mina varma kläder är godtagbara, nackdel... det behövs ännu mer varma kläder. kollar väder phoenix (34 gr) och miami (29).. härligt synd om dom. balanserar upp det med anchorage (8)...

dream theater... another day

demons come from every side....

....in the darkness is the ligth

I live my life in one straight line
The future ahead and the past behind
Don’t wanna go back to yesterday
But I don’t know how long I can run this way
In the darkness is the light
Surrender will win the fight
This girl’s walked throw fire and ice
But I come out on the other side of Paradise ......


albinoni..adiago in g minor..

you say it best....

....when you say nothing at all..
........................................the one who should read doesnt.... sad..


If I go crazy then will you still ....Call me Superman .....If I'm alive and well, will you be ....There holding my hand ...I'll keep you by my side with .....My superhuman might ....Kryptonite .


3 dörrar längre ner.....

till en ängel..

... min lilla maskros.... min engel......min spegelbild...... från jorden till månen och tillbaks.. i oändlighet.. kärlek ..

tim mcgraw... my little girl....

whats meant to be..

...willl be...

är det så att oavsett hur mkt man kämpar mot sitt öde. så faller ändå alla kort ner på bortet, alla runor, sticks and stones.. och det blir ändå som det var tänkt. alla u-turns var bortkastade för man står ändå vid samma punkt där det är tänkt det ska hända.

det som är tänkt ska hända, vad som är menat att ske.. det kommer att ske, det händer. torde även motsatsen vara lika.. det som inte är tänkt att inträffa lr bära frukt.. kommer inte att inträffa lr om det gör det... inte vara av godo. det är dödfött oavsett hur gärna man vill ha det.

miss lauryn hill..

the miseducation of lauryn hill... everything is everything

...still remember you...

....when i was breaking up us.... never easy to do....

jag klippte en gång. bara så där. bortsåg från vad jag kände. bestämde att det var fini och allt för krångligt. oavsett vad som kändes vid varje smekning, blick, ord och luft som tätnade varje gång vi möttes. långt senare möttes vi, och lång tid blev kort. så likt men ändå så...olikt. vid såna tillfällen lär jag mig återigen vad uttrycket bittersweet memories innebär. och åter stuvar jag undan sorgen och saknaden i mitt hjärta djupt ner i magen. bara lämnar den där för att glömma till nästa gång.

where's my angel..

....diva.....

...that's me.. or bitch.. beror på när det inträffar och vem som gör betraktelsen....

hatar verkligen reklam.. så trista och tråkiga.. men vem kan egentligen motstå den här.. jag bara undrar..

just something i can relate to..

....dont open up...

..that can of worms.. !

har en obehaglig känsla i magen.. en orm som behagligt rör sig i botten på magen.. jag kanske läser in för mkt av den GRÅ SÖNDAGEN. likt aska som spritt sig över bygden kring vulkanen har den här känslan spritt sig i min mage.. underskatta aldrig din fiende. tro aldrig för en sekund att du talar för sunda och vettiga öron. missnöje gror och kackerlackor livnär sig på smulorna som lämnas efter.. dom lever i mörkret och förökar sig. vi har ingen aning om hur många dom är och var dom finns. den GRÅ SÖNDAGEN har vält undan alla döljande skynken och avslöjat deras etablering. tom på ställen där man minst anar. och vi frågar oss... kan folk verkligen vara sååå dumma. så okunniga och naiva? svar är: ja tydligen. tydligen var det ngra som inte ryckte upp sig och tog det här på allvar. tydligen så sopades skanderingarna under mattan och likt tonåringars protester så nonchalerades dessa skadedjur.

det rör sig en orm i min mage.... och jag underar.. vad har släpps ut från pandoras ask och finns verkligen hoppet kvar?


i natt jag drömde ngt som jag aldrig drömt förut......




det finns alltid hopp...

...or not...

...as it seems..

looking forward.. to favorite...

this is..

...just bring some..

...special magic in my life....

det börjar likna ljusning banne mig.. och det är på tiden.. även om dagen har varit soso med sol och inte regn så har det känts ...bra. man får tacka för det lilla.

just free....




...styler..

...just shut...

....the fuck up!

...i believe there is life...

...on mars...

regnar... och på ngn punkt i min obstinata själ så stämmer det helt rätt.. lr många punkter ska väl sägas.


for all that has been.. and all that there is.. and all that's to be..

dark is your soul..

..and the name that i call you...

idag.. nothing new.. ivf inget som jag ser, känner, hör lr märker....all things remain the same.. and the same.. .

i want to lay me down...

....on a bed of roses.. for right now i sleep on bed of nails..

så less..
så arg
så irriterad
....illamående
......värkig
.......domning
.........utmattad
...........smaklös..
.............huvudlös snurrig

hade glömt hur fantastiskt roligt det är att ha en starttid på typ 3hrs. vakna, märka att kropphelvetet inte alls lyssnar, leder som är svullna och varma, illamående som bara finns utan orsak, med. klocka som ringer (var 10nde minut) som en påminnelse att nu får du fan stiga upp. NU alltså.

sitter online, sitter i tv-rummet, gett pepe med och leia köttbulle, svt håller mig sällskap och RADIO GULD. ( jag är kär i mattias), står som upptagen på msn men har bästa "brian johnson" som sällskap.

planer för dagen:
ta medication
duscha
dressa upp mig
äta frukost
försöka läsa lite
musik
lr ngt sånt..

är det det ena så nog fan är det det andra.. after all.. tomorrow is a nother day. thank god for RADIO GULD.


bad medicin... gents and ladies..

putting...

...holes in happiness...

most

liked word: sweet
hated word: explosion
laughed at word: promises
cryid at word: broken
longing for word: over, end
missed word: hello
safe word: normal
your word: help
their word: ignorance
my word: stop

things isnt always what we thing they are, want them to be and what they look like.

keep putting holes....

thank you for the music....

..... i dont think i could live without it..


så efter en jvlig vecka (well life) och ett härligt värkskov som styr till ganska mkt i kroppen så är musiken min allra bästa vän, det mest lindrande valiumen.. musiken har en förmåga att stoppa dom mörkaste demonerna långt ner i magen. distrahera min kropp från värk och min själ från ångest.

av alla konstarter jag älskar och njuter av är ändå musiken den som fyller mig mest.. vaken, halvt medvetslös, på g, softande, läsande, letande, lagande, mixande. en fråga ibland som dyker upp på nätet är vem som skulle spela en själv i filmen om ens liv. ärligt.. jag skiter fullständigt i vem som spelar mig när det sker.. så mkt viktigare är vilket soundtrack det är som gäller. börjar inse att min ligger på ett 6-sidigt album. minst. vilken jävla film det måste vara..


original soundtrack from the soundtrack of my life

#1 ljuva sextiotal, britta borg.

scream like you want it.....





...let me be mrs crowley





...why not.. zakke/ozzy





needs no comments..





me wanna go budokan..





sure would like to change some things





one way....




no shit sherlock





not just another one of his...





...hade varit en perfekt kväll.





..det HÄR är en riktig ballad. underbar röst, fantastisk gitarrist.....waiting for my last day to arrive....

under ytan..skäms jag för mig själv..

....under ytan bränner bilden mig...


Just like the waves down by the shore
We're gonna keep on coming back for more
'Cause we don't ever wanna stop
Out in this brave new world you seek
O'er the valleys and the peaks
And I can see you on the top


please remember...

please forgive me....

...i dont know what i do.


så fxcking less folk som säger flåt på rutin, som inte fattar vad dom säger och gör kan få för effekt, så jvla less att måsta förklara VARJE FXCKING gång, SÅ JÄVLA LESS....så jävla less..

i wanna stand with you on a mountain..

...wanna lay like this for ever until the sky fall down over me..

några låtar/sånger/album gör fortfarande ont trots att så många år passerat. första tonen.. som klingar i min kropp river i mitt hjärta och grusar botten av min mage.. får min själ att långsamt gråta. det stöd, glädje, tanke och jag tröst jag tidigare fick uteblir och istället infinner sig gråa gestalter, spöken från en tid som var igår, en annan livstid. som jag tänker på, saknar ibland och funderar..if things folded another why.. how different would it be today?

I'll be your dream
I'll be your wish
I'll be your fantasy.
I'll be your hope
I'll be your love
Be everything that you need.
I love you more with every breath
Truly madly deeply do..
I will be strong I will be faithful
'Cos I'm counting on a new beginning.
A reason for living.
A deeper meaning.
Chorus

I want to stand with you on a mountain.
I want to bathe with you in the sea.
I want to lay like this forever.
Until the sky falls down on me...
Verse 2

And when the stars are shining brightly
In the velvet sky,
I'll make a wish
Send it to heaven
Then make you want to cry..
The tears of joy
For all the pleasure and the certainty.
That we're surrounded
By the comfort and protection of..
The highest power.
In lonely hours.
The tears devour you..
I want to stand with you on a mountain,
I want to bathe with you in the sea.
I want to lay like this forever,
Until the sky falls down on me...
Bridge

Oh can't you see it baby?
You don't have to close your eyes
'Cos it's standing right before you.
All that you need will surely come...

I'll be your dream
I'll be your wish
I'll be your fantasy.
I'll be your hope
I'll be your love
Be everything that you need.
I'll love you more with every breath
Truly madly deeply do...

have you ever......brandy

It's hard to be humble, when you're as great as I am.

...mohammed ali.

som bipolär är man van att vara bäst, störst, vackrast och vice gud.
som bipolär är man van att vara annorlunda, inte som alla andra, utanför, rädd för andras omdömen. omdömen baserade på en sjukdom väldigt få vet ngt om men väldigt många är drabbade av.
som bipolär måste man många ggr kämpa för sin egen persona, så inte den försvinner i sjukdomen och kvar finns bara bipolära mia.
för bipolära finns ingen talesperson lr språkrör. ingen folkkär person som ställer sig upp och säger "hej jag heter xx och är bipolär".
bipolär är ingen populär sjukdom att väcka uppmärksamhet kring. för det ligger fördomar där. fördomar att jag som bipolär drivs av demoner och är allmänt sinnesvag och knäpp i huvudet.
som bipolär måste jag lära mig MIN sjukdom själv. för bipolär syndrom skiftar i egenheter lika mkt som det finns bipolära människor. i princip en unik "sjukdom" för varje bipolär.

jag ser på mig själv, jag svaga sinnesjuka människa, driven av demoner, galen och opålitlig. och den bilden stämmer inte. ja jag är driven av demoner och totalt galen. IBLAND. driven av demoner när dagarna av mental och själslig smärta blir för stor och önskan kan finnas av normalitet. och ja.. jag är galen, galet förbannad på fördömar hos människor oavsett orsak. jag brinner hett för rättvisa mot alla utsatta grupper.

men jag är även lojal, pålitlig, tolerant, hörsam lyssnande, stödjande, empatisk. och det i all min galenskap. skillnaden mellan geni och galenskap är nu vetenskapligt bevisad att den är tunn, de är besläktade. i samma "rum" i hjärnan som geni huserar finns även vissa sjukdomar som tex bipolära och schizofrena. det finns ett annat djupseende hos "oss", världen och människor uppfattas annorlunda, signaler läses och tolkas snabbare och annorlunda. en ökad kreativitet finns hos "oss". så mao galenskap är kusin till geni lr så är det kanske tvärt om. så mao så är annorlunda en bra sak. trots demoner och galenskap. eller?

jag önskar ivf ibland att jag var känd och folkkär på ngt sätt. för då skulle jag ställa mig upp och säga.

jag heter marie och jag är bipolär.







jag är bipolär:

Ned Beatty
Jim Carey
Lindsay Crosby
Eric Douglas
Robert Downey Jr.
Patty Duke
Carrie Fisher
Connie Francis, singer and actress
Linda Hamilton
Margot Kidder
Vivien Leigh
Kristy McNichols
Burgess Meredith, actor, director
Ben Stiller, actor, director, writer
David Strickland
Lili Taylor
Tracy Ullman
Jean-Claude Van Damme
Robin Williams
Ludwig van Beethoven, composer
Ray Davies
Peter Gabriel
Jimi Hendrix
Alys Robi, vocalist in Canada
Axl Rose
Nick Traina
Del Shannon
Phil Spector, musician and producer
Sting, Gordon Sumner, musician, composer
Tom Waits, musician, composer
Brian Wilson, musician, composer, arranger
Townes Van Zandt, musician, composer
Sylvia Plath
Robert Schumann
Winston Churchill
Kitty Dukasis, former First Lady of Massachusetts
Theodore Roosevelt, President of the United States
Ilie Nastase, tennis
Dick Cavett
Honors de Balzac
Patricia Cornwell
Johann Goethe
Graham Greene
Edgar Allen Poe
Theodore Roethke
August Strindberg
Mark Twain
Mark Vonnegut, doctor, writer
Virginia Woolf

Have I gone mad? I'm afraid so. You're entirely bonkers. But I'll tell you a secret. All the best people are.

out of reach, so far...

....i never had your....

..did my time...

....feels like eternity.. hell is getting hotter and i just scream... get the fuck outta my face..

visited by the ghost of sorrow past...

.....again..

never stop to haunt me.. no rest for the weary

freedom is just another word...

...for nothing else to loose...


reading every written word
remembering every pain and emotion
wishing things were different
but realizing time can never be turned around
what once was will still be, always and forever
all the thoughts and heartaches will be
just me
always
still
neverending
til end of time
and back again
forever
and ever


just nu bara passar ave maria...

Ave, Maria, grátia plena,
Dóminus tecum.
Benedícta tu in muliéribus,
et benedíctus fructus ventris tui,
Iesus.
Sancta María, Mater Dei,
ora pro nobis peccatóribus,
nunc et in hora mortis nostræ.
Amen.

Hell dig, Maria, full av nåd,
Herren är med dig.
Välsignad är du bland kvinnor
och välsignad är din livsfrukt JESUS.
Heliga Maria, Guds Moder
bed för oss syndare
nu och i vår dödsstund.
Amen.


Hail Mary, full of grace,
the Lord is with thee,
blessed art thou among women,
and blessed is the fruit of thy womb, Jesus.
Holy Mary, mother of God,
pray for us sinners, now, and at
the hour of our death.
Amen.

see you in september...

......och så var september nästan här. sommaren hade sin vana trogen fasligt brått genom mitt liv och var lika generös med varma sköna dagar. och här gick jag utan plaquenil för att kunna vara ute i solen/värmen. oh well.. never trust a cheater som man säger.

plaquenil är ju toppen att vara utan om man får solen och värmen. mindre kul när man får dras med värk utan ngn belöning, så lite depp är det från min sida. och alla säger.. tänk inte så. det blir sommar nästa år med. sant.. men för mig blir det kallt i 9 månader utan att fått ha det riktigt skönt i värmen. en positiv sak med hösten är att jag numera är on plaquenil igen, sen början på augusti. tyvärr tar det en redig tid innan det kickar in, vilket min värk berättar hela dagar lång. men men.. sooon.. snart.. så känns det. jeeej

idag känns som en so so dag. en helt ok dag mao.

Foo Fighters - Times Like These

bästa sättet att avsluta kvällen på.. bästa musiken.. foo fighters.. times like these my friends.. u learn to live again.. love again.. feel again..

..it brings on many changes....

..i can take or leave it if i please...

ibland så känner man att nu är det enough.. men så händer det.. och man känner just bring it on..

to my darling girl, the best baby ever.. sunshine in my life, angel in my heart, the light in the darkness.. im holding you close.. trying to keep you safe.. hold on..

it never rains in california....

....but girl dont they warn ya.. it pours, man, it pours....

väder är lika vanligt som finnar vid de mest kritiska tillfällena. vi är aldrig utan vädret, vi har alltid väder. kanske inte det vi önskar vi hade oavsett då om det är otroligt varmt och hett som solbadare önskare, lr om det är regn för grödor. vi önskar oss ett sorts väder och det vädret duger mkt sällan

ngt jag väldigt sällan är nöjd över är rapporteringen av väder. det är aldrig så där detaljerat som man önskar att det var. det blir mer som en sketch av gösta ekman.. "å sverige får väder". det känns som vädermannen/kvinnans beskrivning av vädret är hugget och malet vad gäller stora delar av sverige (läs 98%) medan 08-området är detaljerat så in i norden så det nästan hänger på gatunummer. ( precis som papphammar)

jag tror få alldagliga saker berör människor lika mkt som vädret. på 80talet var visserligen dallas ett stort hot på morgonfikats pratstund. men dallas las ner dock inte vädret och därmed hänger det fortfarande med som samtalsämne nummer ett. oavsett VAR man befinner sig. i köer till toaletter, bussköer, väntrum av olika slag. vädret är en isbrytare och ett perfekt vapen att ta till när tystnaden blir pinsam. som om en svensk egentligen skulle bry sig så stort över det då.

man säger att vädersamtal är så typiskt svenskt, men det tror jag inte är sant. jag har förstått att både norrmän, finnar, tyskar, engelsmän osv anser att vädret är ett lika viktigt samtalsämne som vilken annan svenne som helst. av olika orsaker kanske men dock. musik sägs ju vara världsomspännande men på ngt sätt tror jag faktiskt att vädret är nummer ett även på den listan.

låt.. ja gissa.. men självklart.. herr papphammar själv..




ccr.. who'll stop the rain





have you ever seen the rain..

silence is golden golden...

....as if.. my fxxking ass..

tystnaden är inte gyllene, den är mördande, dövande, skadar mer än ngt annat. så otroligt less att inte höra när det lyssnas. inte märka när det förstås. ingen bekräftelse på känslor eller person. silence is lonely.. den begränsar, avskär, avskärmar och isolerar. mig, dig, vi, oss och alla andra.

in my head i am crying..

this is the end...

...ce fini..

fan vad less jag är på att vara ensam. kunde lika bra vara ensam på alla nivåer.

this is goodbye.. sum 41

i hurt myself today...

...to see if i still feel....i focus on the pain.. the only thing that's realt....the neadle tears a hole....the old familier sting...try to kill it all away...but i remember everything....


hur kan det vara möjligt att vissa människor inte förstår?
hur kan det vara tänkbart att ngn kan smärta så ofantligt men ingen ser ngt? inte ens de som delar personens omedelbara närhet?
hur kan människor vara så ytliga och grunda att dom inte kan ta till sig andras smärta och ångest?
hur kan en förälder välja att inte vara där, att påstå att dom gjort sitt och tvår sina händer och bara går..iväg...igen.. för en tredje gång.. för ett tredje barn? hur kan det vara så?

har vi kommit in i värld, en värld full med kunskap, där vi inte bryr oss om varandra för att det är såååå jobbigt.. för oss själva? vi stänger av andra människor och fokuserar oss på det som är enkelt och som kräver minimalt av insats. se till att det vuxna barnen som flyttat hemifrån äter middag och inte är ute och partajar. ytligt. kväker och bräker om sina egna insatser på vald arena, oftast inom ett område som inte innehåller svåra känslor. en värld där valet av kläder lr tapet är av mer betydelse än valet av ord och tröst när en människa har det tufft.

jag är så fascinerad av detta.. att det faktiskt finns vuxna människor som inte bryr sig. att samma vuxna människor aldrig ngnsin har känt lr kan förstå ngt liknande. utan djupet åt ena hållet kan man verkligen känna höjden åt andra. plastmänniskor, ytliga, grunda, utbytbara människor som inte fyller mer plats i världen än deras bilar på parkeringsplatserna. det är bara att beklaga dom.

alla våra fantastiska unga människor som finns, som mår dåligt, som skrattar, gråter, lever, dör, som kommer till oss en kort stund som barn för att vandra ifrån oss som vuxna, men som återkommer, med trasiga själar, hjärtan, som kryper in till oss med längtan om helhet, tvåsamhet, önskan om kärlek och längtan om att vara behövd och viktig. alla dessa barn som vi hållet tätt intill oss och önskat kungariken och världsrymder, alla dessa barn som saknar en famn och ett varmt hjärta att luta sig emot och famnas av. alla våra barn.. stora, små, gamla, unga. alla våra. vår framtid.



vad annars än r.h.c.p

feels like i'm waiting for..

...a message in a bottle...

känns som ett meddelande är på väg i ngn form, av betydelse. för mig, för ngn i min familj. lång är den väntan som träds av en otålig person. alltså moi.

mitt sinne är i övrigt övermättad av inredningsprogram och almedalen. almedalen är alltså ett soutläger för politiker vad det känns. och speciellt nu fram till valet så flyger det floskler och valfläsk runt väggarna så det mer påminner om food fight i en skola ngnstans i västvärlden. ungefär lika intressant. mona sahlin sa ngt smart, for once, att det inte är ett personval i år utan ett val baserat på ideologi. no shit, för mig har det väl alltid varit det. kan inte påstå att jag gillat ngn av mitt partis partiledare. det har heller inte varit ett problem för mig. för det har alltid varit de fundamentala tankarna i partiprgrm som jag har valt att rösta på.

solen saknas lite idag men hoppas på lite chanser till att bryna mitt eget valfläsk. eller ivf förhoppning att bättre på fräknarna. nåväl.. låt idag hade ju varit passande.. "never rains in southern california" .. men så trista videos till den. får bli ngt annat.. som.. .

iron maiden revelations. (ingen sommarlåt för er men så för mig.. maiden ÄR sommar för mig)