...like bullit through the brain...
haft ngt vanvettigt ont i huvudet idag. det både moler, värker, spänner, sticker och känns som om atombomb ska brisera innanför skallbenet. antar att jag är spänd. spänd i nacke, axlar, rygg, mao spänningsvärk. skulle nog egentligen behöva lätta på trycket. det där som byggts upp där under ytan. inte pysa lite och verkligen bara let everything go. men det går inte, går inte att gråta, lr att prata, skriva konkret, lr skrika. bara stoppa det djupt ner et voila.. huvudvärk. supernajs.. life is great..
all we ever say is goodbye..
vardag med värk, vanvett och musik. att få lov att ta saker i morgon trots protest. en krympande kropp om gör revolt i klädkammaren och ställer till det bland hyllorna.
torsdag 4 mars 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
you hear what i say?
the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.