måndag 13 september 2010

i want to lay me down...

....on a bed of roses.. for right now i sleep on bed of nails..

så less..
så arg
så irriterad
....illamående
......värkig
.......domning
.........utmattad
...........smaklös..
.............huvudlös snurrig

hade glömt hur fantastiskt roligt det är att ha en starttid på typ 3hrs. vakna, märka att kropphelvetet inte alls lyssnar, leder som är svullna och varma, illamående som bara finns utan orsak, med. klocka som ringer (var 10nde minut) som en påminnelse att nu får du fan stiga upp. NU alltså.

sitter online, sitter i tv-rummet, gett pepe med och leia köttbulle, svt håller mig sällskap och RADIO GULD. ( jag är kär i mattias), står som upptagen på msn men har bästa "brian johnson" som sällskap.

planer för dagen:
ta medication
duscha
dressa upp mig
äta frukost
försöka läsa lite
musik
lr ngt sånt..

är det det ena så nog fan är det det andra.. after all.. tomorrow is a nother day. thank god for RADIO GULD.


bad medicin... gents and ladies..


lördag 11 september 2010

putting...

...holes in happiness...

most

liked word: sweet
hated word: explosion
laughed at word: promises
cryid at word: broken
longing for word: over, end
missed word: hello
safe word: normal
your word: help
their word: ignorance
my word: stop

things isnt always what we thing they are, want them to be and what they look like.

keep putting holes....

fredag 10 september 2010

thank you for the music....

..... i dont think i could live without it..


så efter en jvlig vecka (well life) och ett härligt värkskov som styr till ganska mkt i kroppen så är musiken min allra bästa vän, det mest lindrande valiumen.. musiken har en förmåga att stoppa dom mörkaste demonerna långt ner i magen. distrahera min kropp från värk och min själ från ångest.

av alla konstarter jag älskar och njuter av är ändå musiken den som fyller mig mest.. vaken, halvt medvetslös, på g, softande, läsande, letande, lagande, mixande. en fråga ibland som dyker upp på nätet är vem som skulle spela en själv i filmen om ens liv. ärligt.. jag skiter fullständigt i vem som spelar mig när det sker.. så mkt viktigare är vilket soundtrack det är som gäller. börjar inse att min ligger på ett 6-sidigt album. minst. vilken jävla film det måste vara..


original soundtrack from the soundtrack of my life

#1 ljuva sextiotal, britta borg.

onsdag 8 september 2010

scream like you want it.....





...let me be mrs crowley





...why not.. zakke/ozzy





needs no comments..





me wanna go budokan..





sure would like to change some things





one way....




no shit sherlock





not just another one of his...





...hade varit en perfekt kväll.





..det HÄR är en riktig ballad. underbar röst, fantastisk gitarrist.....waiting for my last day to arrive....


måndag 6 september 2010

under ytan..skäms jag för mig själv..

....under ytan bränner bilden mig...


Just like the waves down by the shore
We're gonna keep on coming back for more
'Cause we don't ever wanna stop
Out in this brave new world you seek
O'er the valleys and the peaks
And I can see you on the top


please remember...


please forgive me....

...i dont know what i do.


så fxcking less folk som säger flåt på rutin, som inte fattar vad dom säger och gör kan få för effekt, så jvla less att måsta förklara VARJE FXCKING gång, SÅ JÄVLA LESS....så jävla less..



i wanna stand with you on a mountain..

...wanna lay like this for ever until the sky fall down over me..

några låtar/sånger/album gör fortfarande ont trots att så många år passerat. första tonen.. som klingar i min kropp river i mitt hjärta och grusar botten av min mage.. får min själ att långsamt gråta. det stöd, glädje, tanke och jag tröst jag tidigare fick uteblir och istället infinner sig gråa gestalter, spöken från en tid som var igår, en annan livstid. som jag tänker på, saknar ibland och funderar..if things folded another why.. how different would it be today?



I'll be your dream
I'll be your wish
I'll be your fantasy.
I'll be your hope
I'll be your love
Be everything that you need.
I love you more with every breath
Truly madly deeply do..
I will be strong I will be faithful
'Cos I'm counting on a new beginning.
A reason for living.
A deeper meaning.
Chorus

I want to stand with you on a mountain.
I want to bathe with you in the sea.
I want to lay like this forever.
Until the sky falls down on me...
Verse 2

And when the stars are shining brightly
In the velvet sky,
I'll make a wish
Send it to heaven
Then make you want to cry..
The tears of joy
For all the pleasure and the certainty.
That we're surrounded
By the comfort and protection of..
The highest power.
In lonely hours.
The tears devour you..
I want to stand with you on a mountain,
I want to bathe with you in the sea.
I want to lay like this forever,
Until the sky falls down on me...
Bridge

Oh can't you see it baby?
You don't have to close your eyes
'Cos it's standing right before you.
All that you need will surely come...

I'll be your dream
I'll be your wish
I'll be your fantasy.
I'll be your hope
I'll be your love
Be everything that you need.
I'll love you more with every breath
Truly madly deeply do...





have you ever......brandy

måndag 30 augusti 2010

It's hard to be humble, when you're as great as I am.

...mohammed ali.

som bipolär är man van att vara bäst, störst, vackrast och vice gud.
som bipolär är man van att vara annorlunda, inte som alla andra, utanför, rädd för andras omdömen. omdömen baserade på en sjukdom väldigt få vet ngt om men väldigt många är drabbade av.
som bipolär måste man många ggr kämpa för sin egen persona, så inte den försvinner i sjukdomen och kvar finns bara bipolära mia.
för bipolära finns ingen talesperson lr språkrör. ingen folkkär person som ställer sig upp och säger "hej jag heter xx och är bipolär".
bipolär är ingen populär sjukdom att väcka uppmärksamhet kring. för det ligger fördomar där. fördomar att jag som bipolär drivs av demoner och är allmänt sinnesvag och knäpp i huvudet.
som bipolär måste jag lära mig MIN sjukdom själv. för bipolär syndrom skiftar i egenheter lika mkt som det finns bipolära människor. i princip en unik "sjukdom" för varje bipolär.

jag ser på mig själv, jag svaga sinnesjuka människa, driven av demoner, galen och opålitlig. och den bilden stämmer inte. ja jag är driven av demoner och totalt galen. IBLAND. driven av demoner när dagarna av mental och själslig smärta blir för stor och önskan kan finnas av normalitet. och ja.. jag är galen, galet förbannad på fördömar hos människor oavsett orsak. jag brinner hett för rättvisa mot alla utsatta grupper.

men jag är även lojal, pålitlig, tolerant, hörsam lyssnande, stödjande, empatisk. och det i all min galenskap. skillnaden mellan geni och galenskap är nu vetenskapligt bevisad att den är tunn, de är besläktade. i samma "rum" i hjärnan som geni huserar finns även vissa sjukdomar som tex bipolära och schizofrena. det finns ett annat djupseende hos "oss", världen och människor uppfattas annorlunda, signaler läses och tolkas snabbare och annorlunda. en ökad kreativitet finns hos "oss". så mao galenskap är kusin till geni lr så är det kanske tvärt om. så mao så är annorlunda en bra sak. trots demoner och galenskap. eller?

jag önskar ivf ibland att jag var känd och folkkär på ngt sätt. för då skulle jag ställa mig upp och säga.

jag heter marie och jag är bipolär.







jag är bipolär:

Ned Beatty
Jim Carey
Lindsay Crosby
Eric Douglas
Robert Downey Jr.
Patty Duke
Carrie Fisher
Connie Francis, singer and actress
Linda Hamilton
Margot Kidder
Vivien Leigh
Kristy McNichols
Burgess Meredith, actor, director
Ben Stiller, actor, director, writer
David Strickland
Lili Taylor
Tracy Ullman
Jean-Claude Van Damme
Robin Williams
Ludwig van Beethoven, composer
Ray Davies
Peter Gabriel
Jimi Hendrix
Alys Robi, vocalist in Canada
Axl Rose
Nick Traina
Del Shannon
Phil Spector, musician and producer
Sting, Gordon Sumner, musician, composer
Tom Waits, musician, composer
Brian Wilson, musician, composer, arranger
Townes Van Zandt, musician, composer
Sylvia Plath
Robert Schumann
Winston Churchill
Kitty Dukasis, former First Lady of Massachusetts
Theodore Roosevelt, President of the United States
Ilie Nastase, tennis
Dick Cavett
Honors de Balzac
Patricia Cornwell
Johann Goethe
Graham Greene
Edgar Allen Poe
Theodore Roethke
August Strindberg
Mark Twain
Mark Vonnegut, doctor, writer
Virginia Woolf





Have I gone mad? I'm afraid so. You're entirely bonkers. But I'll tell you a secret. All the best people are.

måndag 23 augusti 2010

..did my time...

....feels like eternity.. hell is getting hotter and i just scream... get the fuck outta my face..

torsdag 19 augusti 2010

freedom is just another word...

...for nothing else to loose...


reading every written word
remembering every pain and emotion
wishing things were different
but realizing time can never be turned around
what once was will still be, always and forever
all the thoughts and heartaches will be
just me
always
still
neverending
til end of time
and back again
forever
and ever


just nu bara passar ave maria...

Ave, Maria, grátia plena,
Dóminus tecum.
Benedícta tu in muliéribus,
et benedíctus fructus ventris tui,
Iesus.
Sancta María, Mater Dei,
ora pro nobis peccatóribus,
nunc et in hora mortis nostræ.
Amen.

Hell dig, Maria, full av nåd,
Herren är med dig.
Välsignad är du bland kvinnor
och välsignad är din livsfrukt JESUS.
Heliga Maria, Guds Moder
bed för oss syndare
nu och i vår dödsstund.
Amen.


Hail Mary, full of grace,
the Lord is with thee,
blessed art thou among women,
and blessed is the fruit of thy womb, Jesus.
Holy Mary, mother of God,
pray for us sinners, now, and at
the hour of our death.
Amen.


see you in september...

......och så var september nästan här. sommaren hade sin vana trogen fasligt brått genom mitt liv och var lika generös med varma sköna dagar. och här gick jag utan plaquenil för att kunna vara ute i solen/värmen. oh well.. never trust a cheater som man säger.

plaquenil är ju toppen att vara utan om man får solen och värmen. mindre kul när man får dras med värk utan ngn belöning, så lite depp är det från min sida. och alla säger.. tänk inte så. det blir sommar nästa år med. sant.. men för mig blir det kallt i 9 månader utan att fått ha det riktigt skönt i värmen. en positiv sak med hösten är att jag numera är on plaquenil igen, sen början på augusti. tyvärr tar det en redig tid innan det kickar in, vilket min värk berättar hela dagar lång. men men.. sooon.. snart.. så känns det. jeeej

idag känns som en so so dag. en helt ok dag mao.


onsdag 11 augusti 2010

Foo Fighters - Times Like These

bästa sättet att avsluta kvällen på.. bästa musiken.. foo fighters.. times like these my friends.. u learn to live again.. love again.. feel again..


tisdag 10 augusti 2010

..it brings on many changes....

..i can take or leave it if i please...

ibland så känner man att nu är det enough.. men så händer det.. och man känner just bring it on..

to my darling girl, the best baby ever.. sunshine in my life, angel in my heart, the light in the darkness.. im holding you close.. trying to keep you safe.. hold on..

fredag 23 juli 2010

it never rains in california....

....but girl dont they warn ya.. it pours, man, it pours....

väder är lika vanligt som finnar vid de mest kritiska tillfällena. vi är aldrig utan vädret, vi har alltid väder. kanske inte det vi önskar vi hade oavsett då om det är otroligt varmt och hett som solbadare önskare, lr om det är regn för grödor. vi önskar oss ett sorts väder och det vädret duger mkt sällan

ngt jag väldigt sällan är nöjd över är rapporteringen av väder. det är aldrig så där detaljerat som man önskar att det var. det blir mer som en sketch av gösta ekman.. "å sverige får väder". det känns som vädermannen/kvinnans beskrivning av vädret är hugget och malet vad gäller stora delar av sverige (läs 98%) medan 08-området är detaljerat så in i norden så det nästan hänger på gatunummer. ( precis som papphammar)

jag tror få alldagliga saker berör människor lika mkt som vädret. på 80talet var visserligen dallas ett stort hot på morgonfikats pratstund. men dallas las ner dock inte vädret och därmed hänger det fortfarande med som samtalsämne nummer ett. oavsett VAR man befinner sig. i köer till toaletter, bussköer, väntrum av olika slag. vädret är en isbrytare och ett perfekt vapen att ta till när tystnaden blir pinsam. som om en svensk egentligen skulle bry sig så stort över det då.

man säger att vädersamtal är så typiskt svenskt, men det tror jag inte är sant. jag har förstått att både norrmän, finnar, tyskar, engelsmän osv anser att vädret är ett lika viktigt samtalsämne som vilken annan svenne som helst. av olika orsaker kanske men dock. musik sägs ju vara världsomspännande men på ngt sätt tror jag faktiskt att vädret är nummer ett även på den listan.

låt.. ja gissa.. men självklart.. herr papphammar själv..




ccr.. who'll stop the rain





have you ever seen the rain..


tisdag 20 juli 2010

silence is golden golden...

....as if.. my fxxking ass..

tystnaden är inte gyllene, den är mördande, dövande, skadar mer än ngt annat. så otroligt less att inte höra när det lyssnas. inte märka när det förstås. ingen bekräftelse på känslor eller person. silence is lonely.. den begränsar, avskär, avskärmar och isolerar. mig, dig, vi, oss och alla andra.

in my head i am crying..


måndag 19 juli 2010

this is the end...

...ce fini..

fan vad less jag är på att vara ensam. kunde lika bra vara ensam på alla nivåer.

this is goodbye.. sum 41

i hurt myself today...

...to see if i still feel....i focus on the pain.. the only thing that's realt....the neadle tears a hole....the old familier sting...try to kill it all away...but i remember everything....


hur kan det vara möjligt att vissa människor inte förstår?
hur kan det vara tänkbart att ngn kan smärta så ofantligt men ingen ser ngt? inte ens de som delar personens omedelbara närhet?
hur kan människor vara så ytliga och grunda att dom inte kan ta till sig andras smärta och ångest?
hur kan en förälder välja att inte vara där, att påstå att dom gjort sitt och tvår sina händer och bara går..iväg...igen.. för en tredje gång.. för ett tredje barn? hur kan det vara så?

har vi kommit in i värld, en värld full med kunskap, där vi inte bryr oss om varandra för att det är såååå jobbigt.. för oss själva? vi stänger av andra människor och fokuserar oss på det som är enkelt och som kräver minimalt av insats. se till att det vuxna barnen som flyttat hemifrån äter middag och inte är ute och partajar. ytligt. kväker och bräker om sina egna insatser på vald arena, oftast inom ett område som inte innehåller svåra känslor. en värld där valet av kläder lr tapet är av mer betydelse än valet av ord och tröst när en människa har det tufft.

jag är så fascinerad av detta.. att det faktiskt finns vuxna människor som inte bryr sig. att samma vuxna människor aldrig ngnsin har känt lr kan förstå ngt liknande. utan djupet åt ena hållet kan man verkligen känna höjden åt andra. plastmänniskor, ytliga, grunda, utbytbara människor som inte fyller mer plats i världen än deras bilar på parkeringsplatserna. det är bara att beklaga dom.

alla våra fantastiska unga människor som finns, som mår dåligt, som skrattar, gråter, lever, dör, som kommer till oss en kort stund som barn för att vandra ifrån oss som vuxna, men som återkommer, med trasiga själar, hjärtan, som kryper in till oss med längtan om helhet, tvåsamhet, önskan om kärlek och längtan om att vara behövd och viktig. alla dessa barn som vi hållet tätt intill oss och önskat kungariken och världsrymder, alla dessa barn som saknar en famn och ett varmt hjärta att luta sig emot och famnas av. alla våra barn.. stora, små, gamla, unga. alla våra. vår framtid.



vad annars än r.h.c.p

fredag 9 juli 2010

feels like i'm waiting for..

...a message in a bottle...

känns som ett meddelande är på väg i ngn form, av betydelse. för mig, för ngn i min familj. lång är den väntan som träds av en otålig person. alltså moi.

mitt sinne är i övrigt övermättad av inredningsprogram och almedalen. almedalen är alltså ett soutläger för politiker vad det känns. och speciellt nu fram till valet så flyger det floskler och valfläsk runt väggarna så det mer påminner om food fight i en skola ngnstans i västvärlden. ungefär lika intressant. mona sahlin sa ngt smart, for once, att det inte är ett personval i år utan ett val baserat på ideologi. no shit, för mig har det väl alltid varit det. kan inte påstå att jag gillat ngn av mitt partis partiledare. det har heller inte varit ett problem för mig. för det har alltid varit de fundamentala tankarna i partiprgrm som jag har valt att rösta på.

solen saknas lite idag men hoppas på lite chanser till att bryna mitt eget valfläsk. eller ivf förhoppning att bättre på fräknarna. nåväl.. låt idag hade ju varit passande.. "never rains in southern california" .. men så trista videos till den. får bli ngt annat.. som.. .

iron maiden revelations. (ingen sommarlåt för er men så för mig.. maiden ÄR sommar för mig)


onsdag 7 juli 2010

i have forgotten...

....everything i need to remember..

i forgott all about nauseous
i forgott all about dizziness
i choose to forget all about it and it came right back and slapped my face


ngt så ovanligt som bryan adams. do i have to say the words



we gotta get out of this place....

....if it is the last thing we do....

var tog sommaren vägen? precis när jag började känna mig fit for it.. det bara sa pooph and it was gone... jag antar att den kommer att återvända ngn annan gång. nej we gotta get out of this place.. för det här giver icke bröd. nej, det får bli att måla panel och lite musik. har upptäckt att mkt bra målerimusik är rammstein men inte så förvånande egentligen.. rammsteins musik funkar till så mkt.

ich will.. (naturligtvis) rammstein.





och naturligtvis sonne


måndag 5 juli 2010

like a rolling stone...

.... jag bara säger.. bob dylan.. den rösten, den blicken och den frillan..

bobby d:s video för subterranean homesick blues men r.h.c.p on to "song"




jakten efter musikvideo med bob dylan är jklar i mig svår att hitta så det blir att nöja sig med ovan utlagda. men bobs version är fortfarande bäst..

making a list..

...checking it twist... have you been.. naughty or have you been nice...

här är min list:

kids,
children,
youth,
ungdomar,
ungar,
barn,
rackarungar,
dina,
mina,
våra,
grannens,
den som gråter,
skrattar,
mår dåligt,
har svårt,
trivs,
mobbas,
drömmer,
hoppas,
längtar,
tvivlar,
ensam,
otrygg,
trygg,
strävar,
gett upp,
älskad,
den som känner sig älskad,
oälskad,
den som inte har ngn som älskar den,
den som aldrig ger upp,
stödlös,
starka,
svaga,
hårda,
mjuka
tomma
övergivna,
ensamma
VIKTIG
FRAMTID
LJUSPUNKT
UNNEGOTIABLE,

dom är.. osäljbara och ej förhandlingsbara.. våra kids...våra vuxna..


olle adolphson.. det gåtfulla folket.. (vad annars idag)

söndag 4 juli 2010

papa dont preach...

....i been losing sleep.... and my heart don't belong to daddy anymore.


återigen slås jag av det faktum vad vissa föräldrar låter sina barn genomlida, genomgå eller bara lida. hur vissa föräldrar stänger ute och slänger bort sina barn som om de inget var värt. som ngt mindre värdigt att kalla familj bara för att de låter mer, kräver mer, bråkar mer, gråter mer, stänger av mer, stänger ute mer, presterar annorlunda. hur kan man låta ett barn glida ifrån en så att inget finns kvar bara kylan av isen som ligger emellan.

hur kan så många glömma bort sin egen ungdomstid. hur det var, hur man kände, vad man ville, vilka drömmar som fanns, vad man längtade efter och vad nytt man upptäckte varje dag? alla äventyr och härliga saker som fanns? likväl som alla jobbiga, sorliga och plågsamma timmar, dagar, och för några, år? hur kan man bli så gammal så det glöms bort, det man kan använda som verktyg för att stödja sina egna ungdomar och andras? hur?? varför?? och när börjar man göra det??

ingen är perfekt, föräldraskap jobbar man med på heltid. viktigt att aldrig ge upp, stänga av eller avvika. viktigt att erkänna och förstå att man inte kan vara duktig på allt. utan viktigt att vara nära, lyssna, höra och försöka. varje timme, varje dag, vecka och år.. till dagarnas slut..

man blir gravid, man blir förälder. livets första verkliga oro infinner sig, en oro som som aldrig ger med sig. förälder är man för alltid från den dagen till dagen aldrig finns mer och långt bortom det. det viktigaste, jobbigaste, träligaste, krävande, mest belönande, härligaste, hjärtevarmaste uppgiften man kan få. vara förälder, vägvisare, följeslagare, rådgivare, spottkopp, kräkpåse, bollplank, lärare, kramare, tröstare, plåstrare.

jag är mamma och jag gör en skillnad varje dag. och även om jag låter som ett amerikanskt reklaminslag så är jag fan stolt över mina barn och jkligt tacksam över att få vara en del av deras resa. stolt över vår familj och vad vi trots allt lyckas åstadkomma.

we make every moments count. och det är den stora skillanden.. alltid..



bara för att titeln är så bra.. mr o.. .. mama i'm coming home..

lördag 3 juli 2010

i say shake rattle and roll..

...i say shake rattle and roll.

kort notis. började med plaquenil september 09. fram till dess hade jag värk i fingrar och händer dagligen med skov som var outhärdliga. det tog ungefär 3 månader på dagen så kände jag hur värken i princip var helt bort, nu dyker den bara upp vid skov. tröttheten sitter fortfarande i, den besynnerliga smakbortfallet och smaklökar som spelar mig spratt hela tiden finns kvar. men.. ingen värk.. jeeej. så ska det vara. problemet med plaquenil är att jag inte kan äta den samt vara ute i sol/värme. så den gick bort vid senaste besöket på NUS. nu är jag plaquenil-fri. njuter av den lilla sol/värme vi har med en smygande värk. men vet ni vad.. i dont give a shit. come on säger jag bara.. för jag har varit värkfri i 6 MÅNADER och samlat på mig mängder med tålamod lämpade för en semi-värkig sommar. bring on the pain as well as the heat....


Aruba, Jamaica ooh I wanna take ya
To Bermuda, Bahama come on pretty mama
Key Largo, Montego baby why don't we go
Jamaica
off the Florida Keys
There's a place called Kokomo
That's where you wanna go to get away from it all

just wanna be free.... ;-)

gents and ladies... beach boys.. kokomo

fredag 2 juli 2010

till rytmen av en regnig natt...

....rev vi alla murar kring falska myter..

i dag är en vakdag. en dag som oro får lämna plats för känslan att allt kommer att ordna sig vad det lider. oron som jag bär med mig för min familj, mina underbara vänner. ibland glider det upp en vak precis som isen brukar släppa till när våren kommer.. det gäller att dubbelandas.. njuta av dagen och bara vara. i dag är en vakdag, en dag med mjukglass och musik. could you be loved.. .and be loved baby...

vad passar bättre än bobban själv, för mig liktydigt med svensk solig sommar. antagligen pga av alla lata soldagar med bästa vännen annelie. bobban ljöd ur hennes gamla välanvända kassettbandspelare, ljudet från stranden fanns i bakgrunden och fnittret över boys ackompanjerade bobs musik. livet var pretty easy way back then.. det handlade om att njuta och spana.. njuta av span...boys, boys, boys

så get ready for mr bob marley

onsdag 30 juni 2010

we are family...

.....i got my best sister with me.

jag har en person i mitt liv som betyder oerhört mycket. en person som inte är syskon, inte partner , inte förälder men som älskar mig villkorslöst. en person som jag blev djupt förälskad i vid vårt första möte och kärleken till henne har bara djupnat med åren . hon förstår vad jag säger, hon vet vad jag menar och lyssnar på de ord som inte uttalas. och hon är alltid i min ring-corner oavsett vad. mina beslut och handlingar kan vara tvivelaktiga och under all kritik. men trots det håller hon av och älskar mig likfullt. hon vet saker om mig som min mamma inte har en aning om, och som andra i min omgivning aldrig skulle kunna misstänka. trots det så finns hon där. hon vet alla elaka tankar och ord jag tänkt och sagt, alla missunsamma utlägg jag gjort. trots det så finns hon där och älskar mig. i djupet av min själ har hon tittat ner tillsammans med mig. och hon har känt igen sig själv och förstått. tillsammans har vi fattat varandras händer när stigen varit jobbig att beträda, antingen hennes eller min. vi har lånat av varandra styrkan, erfarenhet och vilja att leva för att komma vidare, genom och förbi. natten har varit så mörk många gånger och hon har då lyst upp himlen som alla stjärnorna.. hon finns alltid där. i stillhet, i glädje, i sorg, i hat och besvikelse. hon finns alltid där. min tvillingsjäl.. hon som jag saknade långt innan hon kom in i mitt liv. min sister by another mister you complete me.. min karin.



utan dig vännen.. ohne dich


måndag 28 juni 2010

let me hear your body talk...

...in broken english...

det finns som vi vet en himla massa språk. ngr av oss talar bara vårt modersmål, andra talar spridda delar av flera språk. de allra flesta talar två språk och så finns dom som kan många många fler än oss vanliga dödliga.

sen finns det där språket som ett begränsat antal personer kan. familjespråket. det som är unikt just för min familj och din familj. den som man inte riktigt visste att den fanns förrän man försöker använda och prata det med utomstående. de blir i de flesta fall brydda och i ett fåtal fall perplexa. väldigt sällan förstår dom vad man försöker förmedla utan man måste alltid förklara... "hemma i min familj så brukar vi.." ja ni vet.

min familj har oxå ett eget språk. med hänvisningar och interna skämt, hämtade från filmer, serier, musiktexter, sit.coms osv. det funkar väldigt bra hemma hos oss eller mellan oss när vi befinner oss på annat ställe. enstaka fraser och citat säger mer än vad tusen ord kan säga, och så sparar man långa utlägg då familjen förstår vad det handlar. det är nästan som rövarspråket men ändå inte.

förutom språket med ord har även min familj ngt som påminner om valar och delfiners sätt att kommunicera. vi mmm:ar varandra. låter kontigt och är nog ovanligt men funkar som ett sätt att signalera gemenskap utan ord. om vi tex sitter i tv-rummet/köket tillsammans och vissa ser tv, andra läser, ngn sitter online och ngn pysslar. alla upptagna med sitt men ändå tillsammans. då börjar ngn med "mmm" och alla, en efter en, mmm:ar tillbaka. en bekräftelse att det första "mmm" är mottaget. knepigt vet, men mysigt ändå. problem kan ev uppstå om man glömmer bort vem som startade kedjen och det går runt runt runt. då brukar det oftas brytas med orden . "kaffe ngn?". vet att vår familj oftast framställs som stökiga, pratsamma, obstinata och lätt galna. numera är vi väl rätt unika med vårt val-ljud som ljuder genom de andras ordfria rummen. vi är inte som andra familjer, vi är speciella.



queen body language

söndag 27 juni 2010

love love me do...

...i know i love you.. i always be true so pleeeeeeeeeeeeeeeeeeeeease whoe love me doo.

hur är det där med kärleken? finns det en av alla lr många av olika? är en kärlek bättre än den andra lr tredje kärleken, lr dom kanske har samma gradering fast olika? finns den stora kärleken? och om den stora kärleken kommer den bara en gång? om så är fallet, de övriga kärlekarna man snubblar över då.. är inte dom lika fina? lr älskar man aldrig igen om man förlorar sin stora kärlek? nöjer man sig bara med second best och låter livet vara?

jag funderar, människor har ju oftast mer än ett barn. kan dom bara älska ett av dom barnen. för det måste ju isf bara finnas en stora BARNkärlek lr delar man upp den där stora BARNkärleken på alla barn man har? lr nöjer man sig med att man kanske inte älskar sina barn alls men ngn gång kommer nog den stora BARNkärleken alldeles runt hörnet och det är troligen grannens snoriga osnytna skitunge. hur gör man då?

jag tänker. numera så har ju folk mer än en FAVORITmaträtt, FAVORITlåt, FAVORITresemål, osv. mångfald känns som vara the keyword här. kan det vara överförbart på den stora kärleken också. istället för att folk stirrar sig blind på jakten på den rätte/rätta så kan man ju faktiskt tillåta sig att älska ngn "annan" och därmed låta den ha en chans att bli den där stora legendariska kärleken. för i min värld känns det att en sån höglyftat titel kräver mer än ett par snygga titts och vackert leende för att erhålla diplomet. men vad vet jag, jag är ju som annars har jag hört och framsprungen ur 1960talet.. fullt med hippies och free love, vietnamkring ja ni vet.

i min enorma enfald och ja kanske LITE av min erfarenhet, så tror jag faktiskt att den stora kärleken finns det många av. för en och samma person tom. flera för mig, flera för dig, flera för grannen längre ned på gatan. det är nog mer vad vi tillåter oss att tro. våga tänka utanför boxen, att kasta ut alla jkla typer.. (nej du är inte min typ-grejen) och bara go with the flow. man kan bli överraskad. jag vet, jag blev det två gånger. även om mina kärlekar i första början har varit annorlunda val i min familj och vänners ögon. så har dom bevisat både för släkt/vänner och för mig att de var/är mina stora kärlekar. en inte längre och den andra nystartad men ändå så har dom tillfört mitt liv där jag var/är och gjort det rikare, starkare.

jag tycker om mångfald oavsett om det gäller.


här skulle tomas ledins låt det finns inget finare än kärleken.. tyvärr hittar jag inte bra klipp på den. så det blir lyrics. håll till godo..

det finns inget finare än kärleken
ingen vind är starkare än
kärleken, kärleken
det finns inget skönare än kärleken
inget vin smakar bättre än
kärleken, kärleken

när det händer, när det tänder till
då blir luften klarare
träden grönare
tiden går alldeles för fort
men om du tror att
du har fattat allt
då kommer kärlek visa dig
den gör som den vill
det är bara för dig att sakta följa med

det finns inget finare än kärleken
ingen vind är starkare än
kärleken, kärleken
det finns inget skönare än kärleken
inget vin smakar bättre än
kärleken, kärleken

när du känner, när det bränner hett
då blir regnet skönare
natten ljusare
det mesta känns så lekande lätt
men om du söker och försöker få
någon förklaring på vad som skett
det blir inte lätt
för kärleken har så många svar

det finns inget finare än kärleken
ingen vind är starkare än
kärleken, kärleken

bli inte förvånad utan njut av varje sekund

det finns inget skönare än kärleken
inget vin smakar bättre än
kärleken, kärleken
kärleken, kärleken




"fel" klipp men rätt låt


get your motor running...

...heading on to the highway...... i'm true nature child.. born to be wild..


japp.. förra veckans extremt få sovtimmar kickade igång ett skov av den bps-arten. förutsägbart med facit i hand men vad ska man göra. shit happens.. sitter nu med nada timmars sömn. har varit på benen snart i 24 hrs. närmare bestämt om 1 timme och 40 minuter. neat huh?.. lr inte.


metallica enter sandman....






åsså mina snuttefiltar

iron maiden can i play with madness. (sure can)


lördag 26 juni 2010

du lindar av olvon..

....en midsommarkrans.

det blev ingen krans för mig.. ingen dans heller för månens skära.


däremot var det varmt och gott uppe på gammlia. med en picknickkorg i ena handen och mig vid sin andra hand stävade mannen samt dotter in på gammlia-området. filtar, fikakorgar, hundar och ungar, tanter och farbröder, barn och fiskmåsar, förlovade och nygifta, gravida och barnvagnar, gammal och ung, motsträviga tonåringar och vilt springande upptäckarbarn, gammelsvenskar och nysvenskar. midsommarstång, dragspelsmusik, svenska sommarvisor och tal.

bakstugebak och våffelgräddning, varmkorvskokning och kaffeförsäljning, sockerdricka med sugrör och stråvisslor. och allt detta i vår ljuva sommartid. ibland är fantastiskt att vara svensk, att vara levande, att ha sommar, att känna att även om vi alla är olika, från olika ställen, olika barndomar, så är det ändå fantastiskt att alla vi där uppe på ängarna, knallarna, vid dammen, ute vid hagarna och logen samt inne på gården, alla vi utan stugor, firade in midsommar tillsammans.

det är dans i folkets park.. sommar sommar sommar.

onsdag 23 juni 2010

summertime....

...and the livin' is easy....

gjorde ett litet ansiktslyft.. nothing more nothing less. den vita rosen kändes inte riktigt sommarlik. så det fick bli lite åska istället, för det händer ju aldrig på sommaren.

over and out från nästdukarnas/hostans land.


oldie goldie.. caramba hubba hubba zoot zoot. sommar.. sure is.. plåga.. of course.. fun.. att sjunga.. gissa.. (låten är faktiskt förknippad med en gammal klasskompis vid namn per r)

tisdag 22 juni 2010

with a spoonful of suger...

...helps the medicine go down.. helps the medicine go down....

tänk om det vore så enkelt. man läser morgontidningar på nät och papper. upptäcker hur många idioter som bloggar fortsätter att bete sig som idioter när dom blir ertappade med händer i honungsburkar, blir fällda och ska betala böter. deras argument är lika befästa i trovärdigheten som en ertappad 5-åring. med den skillnaden att 5-åringen fortfarande är på väg att lära sig hur saker och ting ska vara. och idioten snart över 50 bast och som man tycker ska lärt sig läxan om handling och konsekvent, samt ha MODET att våga stå för vad man sagt, gjort och skrivit. det är patetiskt. det är fan inte de unga människorna som får en att ibland förlora hoppet över framtiden, utan det är dom som är äldre än en själv som konstant oroar en över mänsligheten. var fan kommer dom ifrån och vilka var deras föräldrar ? föga lönt att mana till vishet.. såna som denna där har inte den fysiska, mentala, själsliga förmågan att förändras i ngt avseende. bort med såna.

själv i skrivandes stund så säger jag bara.. bring on the suger.. i need some medicine.. för min hosta dödar både mig och min nattsömn långsamt..så.. just pure som suger on me

precis.. exakt.. pure some suger on me.. def leppard.


söndag 20 juni 2010

music fills my heart...

...and my heart belongs to you...


i allt prat, surr, skriveri om bröllop och kärlek fick jag lust att lägga ut ngr av mina absoluta kärleksmusik.



louis armstrong...(en av mina allra första stora kärlekar. den rösten): we have all the time in the world.





nat KING cole.. (mannen jag trodde var vit som snö pga av sin röst när jag var barn): when i fall in love




eva dahlgren (still the queen): ängeln i rummet.




willie nelson (mannen som får mig att gråta varje gång jag hör honom sjung): always on my mind




the temptations (whats not to like with these guys): my girl (lanserad 1965 my year)





k-ci and jojo (inte riktigt min typ av music men..): all my life


mitt hjärta är ditt... ditt hjärta är mitt...

....och aldrig jag lämnar det åter... din lycka är min min lycka är din och gråter är min när du gråter....

bröllopstider får hög och låg.. klockor som ringer och klänningar som ger wow-effekt. planering och önskemål. vilka som ska komma och vilka som bör bjudas. mat som ska komponeras och smakas. tårta som ska dekoreras. presenter och lysning, val av kyrka och festsal. blommer och dekorationer. val av musik och sång. en hel "värld" surrar kring den härliga glädjefyllda dag. från minsta släkting/nära vän/föräldrar till brudparet själv. det datumet ska symbolisera så mkt. ett slut på en avklarad period/fas, en start på ngt nytt. en hållplats att invänta fortsättning av livet tillsammans med alla man håller av och älskar. dagen D..lr rättare sagt.. W-day. vad klokt det då är att komma ihåg att inte lägga allt krut på bröllopsdagen utan spara till resten av livet. bröllopsdagen är blott en dag.. äktenskapet är för resten av livet.

trots hostattacker och feber samt andra tecken på förkylning så var både min man och jag i storkyrkan, på lodgårdstrappan, lejonbacken, regeringssalen, vita havet. oavsett vad man har för åsikt om monarkins vara lr icke vara så kan väl ändå ingen tvivla på att kärlek mellan två människor är ngt alldeles speciellt för det mänskliga släktet. och nu blev man lite stolt för att VÅR kronprinsessa är den absolut mest speciella. ivf tycker jag det.. trots mina i övriga politiska åsikter.

störst av allt är kärleken... lr hur...

ted gärdestad för kärlekens skull

onsdag 16 juni 2010

do you love me....

....i do i do i do i do... i doooo....

varje tidning, nyhetssändning, tablåer är fullproppade med giftemål. kronprinsessans, alla andra kungligheters, allas giftermål och äktenskap. det stöts och blöts och surras och hurras i det oändliga om giftemål. jag missunnar ingen att gifta sig så länge man fokuserar sig på äktenskapet och inte bara bröllopsdagen. även om den naturligtvis är viktig. men bröllopet är en dag. äktenskapet är tänkt vara så mycket längre.

jag minns och kommer ihåg när jag fick mitt första frieri. jag fick nog lite ångest och ville inte så gärna gifta mig. jag blev helt enkelt tagen på den kända sängen så att säga. undrar om jag var/är för mkt barn av 70-talet för att riktigt uppskatta bröllop men ser fördelar med äktenskapet. relationen med partner förändras nog inte så mkt, även om det ligger en viss känsla i att presentera sin partner som man än som fästman lr sambo. jo det finns nog en liten ådra av romantik ändå djupt rotad i min själ.

naturligtvis så blir det ju i dessa dagar att tankar går fram och tillbaka. funderationer om man själv skulle gifta om sig. hur det skulle vara då. vad jag vet vill jag inte ha ett kyrkbröllop, jag vill nog inte ha en klänning med spets och rysch, jag vill inte ha det ståtligt/pampigt. jag vill ha det enkelt, okomplicerat, med en enkel klänning/byxdress som passar mig bättre. (jag är ingen marängbrud). jag vill inte vigas på en strand i thailand men tänker snarare new york än paris. min bröllopsresa vill jag hellre ha i new york/niagaria falls än ngn varm ställe med miljoner av andra brudpar. jag vill gå retro.. jag vill gå retro till 50-60talet. och sen en riktigt härligt trevlig, matig, bullrig, festlig, partylik fest med alla vi älskar, tycker om och räknar som familj. jag är inte en prinsessa.. jag är en en retrofilmis.. for sure.. ala katherine hepburn och lauren bacall.

min låt på min mans och mitt första tid..









min "mans" titellåt på mig..




torsdag 10 juni 2010

summertime..

..and the livin' is easy.. fish are jumping.. and the cotton is high..

just så ska en sommar vara och jag vet att jag tjatar om det but just endulge me for awhile! en härligt stor veranda med lagomt mkt skugga och lagomt mkt sol. med ett knarrigt verandagolv vars trä har slipats mjukt av alla som gått fram över plankorna. en härligt skön gungstol som gungar alldeles lagomt mkt en solig eftermiddag.. en praktiskt bord tillräckligt stort för att allt man behöver ska få plats på det. från glasögonen, boken till faten med frukt och glaset med istea. det ska finnas lagomt mkt att se på. bilar som syns på vägen men inte hörs. människor som pysslar och donar men inte stör. och det ska finnas träd som sjunger sakta medan vinden glider mellan deras grenar och löv. lagomt mkt så att man känner att man dåsar bort lite och ljudet från huset just lagomt förnims.

känslan i det är väl ungefär som de sommardagar jag själv kommer ihåg från min barndom. vid middagar och släktträffar som skedde i vår släkt. pratet och surret från det inre då gammelmostrar och mammor spolade, diskade, skrapade mot porslin och kokade kaffe och förberedde fikabrödet. skratten och svaga sorlet av hemligheter som bytte plats. det svaga hummandet av alla männen som dragit sig undan ngnstans för att röka en cigarett lr pipa. man nästan kunde höra deras huvudrörelser och blickar av medhåll mellan varandra mer än man såg det. och allt det där skedde medan man själv låg i solstolen, lr på vedlårn i salen, lr hammocken sakta gungade. medans träden sjung lågmäld för alla som ville lyssna.

det är nu många år sen. många liv sen också känns det som. många som har försvunnit ur jordalivet och bara lämnat minnen efter sig. mina somrar var bra somrar.. alldeles lagoma somrar för ett annorlunda barn. sakta, långsamt och lagomt. nu på lördag har vi en släktträff och helt plötsligen så kommer jag ihåg alla dessa somrar än mer. minnet är förunderligt. det är som en kista på vinden, man blir lika förvånad varje gång man öppnar på locket. man hittar oftast ngt nytt dammigt minne. tänka sig.

här är ett annat nytt dammigt gammalt minne. .. night med låten hot summernights. tror det var 1979.. yes.. a long time ago..


hot town ..summer in the city..

...doesnt seem to be a shadow in the town.. ser ut att bli en härlig dag idag. jeeej trevligt för alla nybakade studenter. det ska vara soligt när man gjort sina 3 år i gymnasiet. det kanske oxå betyder att det blir en varm sommar. tummar kan ju ivf hållas .. så gott det går.

annars raskt medveten om hur fantastiskt plaquenil verkligen är. see u in september.. xoxo

låt.. jadu.. ngt om sommar kanske..

bananarama cruel summer in the summer -83...


tisdag 8 juni 2010

everybody .. got the fever..

.....that is one thing we all know..

men grattis mia.. nu har du lyckats slarva med medden igen så det känns som luftrören är redo för lunginflammation mitt i "härliga" sommaren. men ibland blir jag så less att inhalera, knapra piller, smussla in kroppen, droppa droppar, suga på pastiller så jag bara "glömmer" vissa mediciner/hjälpmedel. just nu känns det inte ens som det finns en låt för hur jag känner mig.. shit... däremot hittade jag en film som passade ganska så. enkel, lättsam och gammal.. me like old ones.. niagaria..1953 med marily m.. pretty good..

låt.. ja.. det får väl bli denna här.. anastacia.. sick and tired.. ivf titel funkar

måndag 7 juni 2010

sometimes i really hate time and pressure...

....to little of the first and to heavy of the other.. shit happens and when it does... ride it..

kanondag nooot.. less på stress i magen som börjat bråka fastän med. ska fixa den biten. tredje läkarbesöket på mindre än en vecka samt en provtagning. redigt less och spyfärdig. tack gode gud för musik. vad fan skulle jag göra utan den. som är arg med mig, ledsen och gråter med mig, hoppar och skriker med mig, sjunger och skrattar med mig, fyller mig med styrka, energi, glädje, jävlar-anamma, en tillflykt från allt annat som flaxar omkring som olyckskorpar. stora, svarta, dystra. musik som en kanal att visa hur glad jag är, lycklig, tillfreds, nöjd och belåten. jag är kluven i livet, i musiken. men musiken gör mig mer hel än ngt annat in the real world. i musiken finns ingen oro, ingen press, ingen stress. bara frigörelse, lättnad och källan till energi.

i walk a lonely road... the only one i ever known.. yup.. green day.. time for.. boulevard of broken dreams..

söndag 6 juni 2010

doctor doctor.. tell me the news..

... i got a bad history of facing you all...

var på läkarebesök torsdag. reumatologen för de senaste tester och inget hittas.. bara små små indikationer på en inflammation som inte ger sig. står kvar på plaquenil för att det verkar funka med den dagliga värken. den som kommer i skoven "fixar" alvedon.. ja ivf så att det man inte dör av det. men under sommaren ska det tas ett uppehåll med denna mirakelmedicin. man får nämligen inte vara i värmen/solen när man äter den och så tänker jag inte leva. bring on the pain AND the sun. one i can handle and the other i cant live without..

efter mötet blev den en rask prommis ner till stan. titta på folk och filura lite. möta upp med den bästa dottern i hela univärlden. slänga lite käft och bara vara. såna stunder är bland det bästa som finns och en utmärkt ursäkt att fortfarande hänga kvar in the business så att säga. fredagen nya prover.. denna gång litium.. fastande naturligtvis. härligt. finns det ngt som får mig på riktigt dåligt humör så är det för lite sömn och ingen mat.. grrrr.

min dator har dessutom dött så jag har en lånedator som jag verkligen hatar. fy fan för pc... dom kan fan landa en månlandare, docka en rymdfärja, skicka iväg hubble.. men kan dom få en dator att åtminstone vara alert en stund.. njet.. för det är tydligen för krångligt och krävande.. just hate it..

bara för det så känner jag för korn.. so weird.. so nice.. me like.. me love..

fredag 4 juni 2010

no time for worries.. the pain just cut right through...

....and i cant stop wondering when it ever will stop..

sista tiden har varit en riktig uppförsbacke med både needles and pins.. lusten, orken, fantasin, orken att skriva lr lägga ut ngt på bloggen har varit mkt liten. nu börjar det mesta komma på bana igen. inte fullständigt men det känns som man ivf har tagit sig ut till depån lr avbytarbänken. med i spelat med andra ord. förändringarnas vindar brukar svepa genom livet ibland. i mitt liv så har de varit stadigt återkommande och ngt gång skulle det vara skönt med vindstilla.. fullständigt stillhet. om så bara för att hämta sig från allt. men så är inte fallet. man håller i, vägrar ge upp, biter ihop och vips är man en klicheeartad typ som i princip vilken låt som helst passar ihop med. idag passar den här låten ihop med mig.. finns ngt skönare än ngn som provocerar.. me like.. nu är det väldigt lite klichee över den här mannen

söndag 16 maj 2010

Ya running and ya running And ya running away.

Ya running and ya running
And ya running away.
Ya running and ya running
And ya running away.
Ya running and ya running,
But ya can't run away from yourself
Can't run away from yourself -
Can't run away from yourself -
Can't run away from yourself -
Can't run away from yourself -
Can't run away from yourself.

no matter how fast i run....


torsdag 13 maj 2010

i have a world of my own..

..and everything there is nonsense... nothing is what it is because everything is what it isnt.. you see...


tisdag 11 maj 2010

i'm not in love...

..so dont you forgett it.. i've waited such a long time for you...



hate is such a strong word..

...but i really hate the way you make me feel and turn me in to a person i dont even like....

Well, I'm here to remind you
Of the mess you gave me when played your game
It's not fair to deny me
Of the cross I bear that you gave to me
You, you, you oughta know

its not fair.. to make choices and let me deal with them without asking


lördag 8 maj 2010

dont stand there and watch me fall

...cause i still dont mind at all..

det är som att hugga sig själv med kniv och samtidigt stå med första hjälpen. förvirrad läge råder och jag blir bara så jvla fcking LESS. vad är det här? jag ska jvlar i mig ha DIPLOM i detta ämne att skada och cutta mig själv till strimler.. grow up girl and THINK.

idag är så p!nk mood så därför blir det också p!nk. jag tror faktiskt det blir TVÅ p!nk. hit me..!




fredag 7 maj 2010

old habits die real hard...

...kan man ju lugnt säga.. saker triggar gamla känslor och erfarenheter och förvandlar mig från en rationell streetsmart person till en paranoid tvivlande med en stark självbevarelsedrift. det viktigaste är att överleva.. bestå..besegra..övervinna. oavsett vad som sägs så lurar det under huden.. a few words to many.


david bowie life on mars.. en stadigt återkommande snuttefilt. "..the girl with the mousy hair"

sing to my davy.. !

torsdag 29 april 2010

onsdag 28 april 2010

shit came my way...

....and now it tainted my life..

i mitt enkla tankesätt så kan jag inte förstå det svåra att vara uppriktig och ärlig. med tanke om hur mkt smärta och besvikelse det finns i att ljuga och smyga. hur kan valet vara så svårt?

rammstein ohne dich...utan dig

onsdag 21 april 2010

you took my heart away...

...... again..


I'm on the floor
counting one minute more
Noone to break the silence
Staring into the night
all alone but that's alright
It's the feeling deep inside I don't like
Chorus:
There is no excuse my friend
for breaking my heart
breaking my heart again
This is where our journey ends
Your breaking my heart again
Here in my bed
counting the words you've said
They linger in the shadows
Coming home late at night
drunk again but that's alright
It's the look in your eyes I don't like
Chorus:
There is no excuse my friend
for breaking my heart
breaking my heart again...


aint no sunshine baby...

...light's gone.. happiness is hiding.. sun's never gonna shine..


så ruskigt slut... feberkänslan bränner genom kroppen tillsammans med den envisa känslan av förkylning/influensa/lunginflammation. preppar kroppen med de vanliga och får bitter ångra att jag slarvat med kortisonet. jag och förebyggande medicin har det mkt svårt att komma överens... det är bara så. glömmer och förtränger för jag är ju FRISK mellan varven, varför då ta? ja varför ta förebyggande medicin om det inte vore så att det är FÖREBYGGANDE. bättring mia för att du ska kunna vara bättre när du är dålig. shit vad jag hatar mediciner, tabletter, inhalatorer, förkylningskänslor, subfebril. samt den xtrema mattheten som gör en tur till duschen som ett uppdrag i bergsbestigning utan syrgas. förlorar tålamodet med mig själv när jag gnäller och pratar om det, rundgång i systemet. avskyr den begränsning jag känner och som jag vägrar att komma ihåg från gång till annat skov. den förvånade känslan jag får varje gång.. att är det redan skov. pratar om acceptans... ja den finns.. när jag INTE har ett skov.. då är det så jävla enkelt att vara klok. så mkt svårare när man vill så mkt och man just precis orkar umgås.

nåväl.. shit happens all the time.. nu över till ngt helt annat. musik.. luv u skin

skunk anansie : twisted (every day hurts)


onsdag 14 april 2010

war is declare..

jeeej.. (små bokstäver mkt tyst).. varit upprätt dvs upprätt sittande i soffan ner i tv-rummet. ett litet steg för mig men mkt positivt för skovet. as i see it. tom fixat min egen lunch (väntar på micron) mkt bra tecken. frågan är väl nu om jag orkar äta om eländet. nåväl.. vi spelar ngt bra istället. men vad? *funderar*...jo..london calling... clash

solen skiner även på liten stuga...

.....och den fortsätter på dag fyra.. my my..

status quo annars och lär väl inte bli ngn annan förändring än på ett tag. men.. inte sämre. alltid ngt. har varken ngt vettig lr smart att säga, om jag ngnsin har det. insikter idag. det finns radiokanaler på tv. ett besynnerligt faktum. när börjar dom med tv på radio då?? funderar över sexövergreppen inom den katolska kyrkan. är det bara där det händer, där det mörkas, där det sipprar ut det som eventuellt händer lr är det så att katolska präster har lättare att ge efter för köttets begär? lr vad? finns det inget liknande inom den grekisk ortodoxa lr lutherska kyrkan? blir så funderas. hade kanske martin luther rätt? den katolska kyrkan är liderlig, men det var ju för ca 500 år sen. har inget förändrats trots att avlatsbrevet försvunnit? blir fundersam. och så har dom radio på tv. ngt att kontemplera över. over and out.. this is miss d live from confused couch in the corner of my world...


not ready to make nice, dixie chicks

you hear what i say?

the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.

hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.