like a surgeon....

.... but not for the very first time.. får jag hoppas.

har ett antal remisser ute på vift till, vad som känns, alla kliniker på nus. nu är väl inte riktigt det sant då men inte långt ifrån. vissa skickades iväg redan i våras och andra för ngn månad sen. man vet ju hur det är med sjukhus, remisser och sjukvård. det tar låååååååååååååååååååååååååååång tid och krävs enormt tålamod. ngt som jag inte har speciellt mkt av alls. nada skulle jag vilja påstå. nåväl, jag har varit duktig (semi då) och väntat vid min mila. döm om min förvåning när helt plötsligen börjar det trilla in besökstider från alla håll och kanter, högt som lågt. min kalender är mer fulltecknad än det varit på länge. skit samma om det är bara läkarbesök men man kan ju inte få allt, gudars skymning. jag pussar mitt högkostnadskort och säger.. hello you fool i love you.. come and join the joyride.. *sjunger*

ärligt så är jag så paff nu att jag inte kan hitta lr tänka ut en passande låt som jag kan lägga ut.


men det får bli en som jag har dansat så mkt till och fortfarande för mig så himla sugen.. enjoy.. brother johnson stomp

det är måndag morgon..

...fast tisdag då..

nu är det så nära officiellt man kan tänka sig komma. ngt småtrevligt skov är på väg. tecknen finns där.

*sår i mun, mungipa,
*svårigheter att tex klia mig (örat är fan så svårt när man har värk) lederna "glider" isär.
*ett smått otrevligt illamående börjar sakta göra sig märkbar
*"förkyld" i kroppen
*samt.. trött

det var inte riktigt tänkt så. på söndag bär det iväg ner till Stockholm med bästa vännen och dottern.. en roadtrip med två galningar kan bli kul. tur man har vett själv så det räcker åt di andra.. *hehe*.. the mission är att inta globen tillsammans med miss ann mae bulluck från nutbush tn. lr rättare sagt .. höra miss tina turner live from globen stockholm.

solen skiner idag och det ser lovande ut. för snön.. och alla små blomlökar som ligger i startgroparna. numera har jag ett ngt ambivalent förhållande till solen. från att tidigare varit soldyrkare och verkligen njutit av att vara ute i värmen. kan det egentligen bli FÖR varmt? till att numera nästan rygga tillbaka för solens inverkan på min kropp. den är nu mer av negativ art än positiv. det beror på sjukdomen som vi inte än listat ut vad det är (och med vi menas jag samt hela läkarekåren på nus, känns det som)

fick idag faktiskt hem ett meddelande från denna fantastiska plats, nus. Norrlands universitets sjukhus. ett litet meddelande från "dallashuset" att kliniken har mottagit den remiss som är skickad från reumat.kln. tänka sig.. jag behöver bara vänta i ca 3-6 månader för att bli kallad för prover. IGEN. var där för ett tag sedan.. ngn månads sen kanske.. varför kunde inte alla prover tagits DÅ. på en gång. sparat alla tid och resurser. räckan av läkarbesök och teorier känns oändlig och jag önskar VERKLIGEN att house fanns på riktigt.

nåväl.. solen skiner.. fåglar kvittrar.. katter sover i alla soffor, fåtöljer och fönsterbrädor. slö som attan är dom. själv ser jag fram emot att få ta en liten tur på balkongen och sitta där och dröna en pluttestund. dricka lite kaffe och bara vara. medan restan av familjen är aktiva och duktiga. trädgård som ska städas och förråd som ska rensas. medan jag sitter på balkongen och övervakar.. precis som det ska va.. *ler lite*

ok.. NU vill inte händerna längre och illamåendet vill inta sängläge. ibland kan det vara klokt att göra som andra säger lr signalerar åt en att man ska göra.

tjing tjing


ps.. ljuva toner från den ljuva mr lenny k.. najs