a long days journey...

...into night...

ord som är mkt passande. en mkt lång dag med många tankar, funderingar men även roligheter. planer och scheman som klaffat i köket.. (bitvis då). och sen bara människor man älskar så mkt. som är totalt vanvettigt galna fantastiska underbara härliga levande närvarande och speciella. såna människor är bra att ha i sitt liv. tack för att ni finns.

nu strax dags för vila. horisontellt läga är helt incredible ibland. det gillas det med. speciellt när fötter, knän, rygg känns som dom sitter ihop i samma klump av bara "stått-för-länge-vid-spisen"-känsla. tänk vad skönt, somna in i sängen så fiiiin. *sjunger*

nej som sagt, dags att krypa ihop i sängen som en kissekatt. tryggt tillsammans med den man älskar. känna mattes kissemiss curla ihop sig vid mina fötter. tända lite rökelse. höra mannens andetag. känna att det är en gåva att få känna livet.

i drag myself ....

....kicking and screaming och funderar hur jag ngnsin kan tvivla på att jag är sjuk på riktigt. att inte allt det här är ett hjärnspöke.

idag SKA jag gå på 3-årskalas, och i morron SKA jag på dop. på söndag SKA jag ha gäster. det är inget måste utan det är vad jag vill. för i helgen SKA det bli som JAG vill och inte som ngt immunförsvar tänker sig.


vad passar bättre på kalas än stevie wonders happy birthday..

happy b-day little guy..