Och det hände sig vid den tiden......

........att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien. Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.

för mig är det fortfarande de ord som är julen.. av många olika orsaker.. och inte alltid det som är självklart för de flesta.

julen kom ändå.. som det känns.. oavsett om jag såg monster coming over the hill.. som kom den. precis som alla andra år.. med sista-minuten-saker som ska göras. ändå fanns det tid för en stund i tv-soffan men ngn julfilm. denna gången blev det "national lampoons christmas vacation". en rulle man sett oändligt många ggr och likväl så är det lika rolig....ännu. antar att det är tradition det. på tur står grinchen, scrooge, it's a wonderful world och många många fler..

avslutning.. avrundning.. dags att natta.. den här historien gillar jag mest av alla julberättelser tror jag.. den sura elaka tvära mannen som stängt ute livet från sitt eget. men med välsignelsen från sin fd arbetspartner jacob marley så träffar han på de tre olika christmas spirits. en resa inleds genom det som varit.. det som är.. och vad som kan bli.. ..som alla berättelser av dickens så sluter även den här lyckligt. för även för en samhällskritiker som dickens ville han ha ett lyckligt slut.. och vem vill inte det. jag vill det ivf.. och kanske därför jag inte kan låta bli att tycka om och synd om mr scrooge.. klippet som läggs ut är från filmen scrooge 1970 med albert finney. en av mina absoluta versioner av den här historien....

så.. från i hate christmas till thank you very much.. så önskar jag en riktigt varm och skön fridefull jul. med allt vad det kan innebära för envar. för egen del är det att vakna upp med dom jag älskar. äta grötfrukost och starta dagen med vetskapen att jul.. det kommer ändå.. oavsett om alla rätter finns på bordet lr dyra klappar ligger under granen....

säger thank you very much

a long days journey...

...into night...

ord som är mkt passande. en mkt lång dag med många tankar, funderingar men även roligheter. planer och scheman som klaffat i köket.. (bitvis då). och sen bara människor man älskar så mkt. som är totalt vanvettigt galna fantastiska underbara härliga levande närvarande och speciella. såna människor är bra att ha i sitt liv. tack för att ni finns.

nu strax dags för vila. horisontellt läga är helt incredible ibland. det gillas det med. speciellt när fötter, knän, rygg känns som dom sitter ihop i samma klump av bara "stått-för-länge-vid-spisen"-känsla. tänk vad skönt, somna in i sängen så fiiiin. *sjunger*

nej som sagt, dags att krypa ihop i sängen som en kissekatt. tryggt tillsammans med den man älskar. känna mattes kissemiss curla ihop sig vid mina fötter. tända lite rökelse. höra mannens andetag. känna att det är en gåva att få känna livet.

this messages will selfdestruct in 30 sec....

....mission completed..

helgen blev som JAG hade bestämt även om både illamående, värk och en enorm trötthet krigade hårt. beslutet att göra den här helgen som JAG ville och inte som sjukdomen kände för gick vägen om än inte utan vissa offer.

helgen inleddes med ett 3-årskalas. det var ett tag sen och kändes nästan ovant men ändå inte. goa barn gör tårtkalas så mkt mer underhållande. små trötta barn blir alla väl till mods av bad. konstigt detta med bad och barn. hur många ggr har man själv inte satt barnen i badet för att pigga upp, lugna ner, svalka, värma, leka, förströ.

därefter ett dop, lördag.... där dottern var fadder.. och den nyligt döpte bara samma dopklänning som många andra före honom burit. däribland mina barn. blå underkjol och band när barnet varit pojke, och rosa underkjol och band när barnet varit flicka. framme vid dopfundet lät prästen de andra barnen delta. huvudpersonen skötte sig mycket väl och såg mest förundrad ut över att så många hade kommit för hans skull. när och fjärran. misstänker ivf att jag är gammal.. lr att sjukdomen gör mig mkt nostalgisk. för jag sjöng psalmer och sånger med tårar i ögonen och minnen i hjärtat. tiden går alldeles för fort och man glömmer så mkt..

idag.. idag avslutades helgen med att fira att jag gjort det jag sagt jag skulle göra.. det JAG bestämde. idag kom min allra käraste vän och hennes goa man. även dom bär på en hemlighet som många vet. ytterligare en liten bebis kommer att ta plats i vår extended family. ytterligare någon att skämma bort och älska till vanvett. i allt vanvett, värk, illamående och feber så finns det otroligt många saker att glädjas över. familj, barn och älskade vänner är de allra främsta sakerna att livet är värt att leva, med dom blir himlen oskyldigt blå....

have i told you lately...

...that i love you.

hur lätt är det inte att glömma bort vem man älskar. hur mkt man älskar den personen och vad den personen betyder. vardagen har en förmåga att som slipa ner känslor. inte att dom försvinner men att dom blir som gråa bland allt annat och dom är svåra att känna igen. för min egen del ställer naturligtvis sjukdom till väldigt mkt. suddar ut saker för att många dagar så är det bara smärtan som tar upp hela känsloregistret. oavsett om man gråter, är arg, frustrerad, så gråter man smärta, skriker smärta och låter smärtan driva frustrationen. många gånger då glömmer jag bort hur jag älskar, vilka jag älskar och varför.

för mig är musiken en stor hjälp, lindring och stöd i mitt liv. det lindar in stor del av smärtan, ilskan och min frustration kring sjukdomen så det blir lättare att leva med, stå ut med. musik påminner mig också i mina värsta stunder av skov om kärleken. en musikslinga som påminner mig om saker lr text som beskriver känslan i kärleken.

so loverboy this is for you.... mr van morrison.






Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.

For the morning sun in all it's glory,
Meets the day with hope and comfort too,
You fill my life with laughter, somehow you make it better,
Ease my troubles, that's what you do.

There's a love less defined,
And it's yours and it's mine,
Like the sun.
And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.

Have I Told You Lately that I love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.

There's a love less defined,
And its yours and its mine,
Like the sun. And at the end of the day,
We should give thanks and pray,
To The One, to The One.

Have I Told You Lately That I Love you?
Have I told you there's no one else above you?
Fill my heart with gladness, take away all my sadness,
Ease my troubles, that's what you do.

Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.

Take away all my sadness, fill my life with gladness,
Ease my troubles, that's what you do.