...ja kanske inte riktigt då men fan så nästan. john mayer snurrar runt på tallriken.. samt annat smått och gått i halvdeppar bluesliknande musik.
vet visst varför jag är halvlåg och skiter fullständigt i att köra pepmusik. frysgrader, sol på vita vidder, vänta på det som man önskar ska ske och besvikelse över att det sällan blir som man hoppas. skitdag, skitväder, skithumör och skit"liv". ledsen är inte det bästa stället att vara på. speciellt inte när man är där ensam och man inte kan berätta varför man är där.....
im just free falling.. but im not pretending...
what else today then foo fighters.. the one and only.
vardag med värk, vanvett och musik. att få lov att ta saker i morgon trots protest. en krympande kropp om gör revolt i klädkammaren och ställer till det bland hyllorna.
tisdag 23 februari 2010
me and bobby mcgee...
Etiketter:
foo fighters,
janis joplin,
john mayer,
ledsen,
låg,
me and bobby mcgee,
the pretender
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
you hear what i say?
the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar