...where there is no such thing as time..
så jkla opraktiskt att sitta och fördjupa sig i låtar som transporterar mig bort till en tid som är passerad och avklarad. ngt som jag sagt nej till ...something that is no more...
i just.. no more.. frustrerad till gränsen till galenskap och endera stunden så kommer det att hända det som jag avstyrt så länge. men det kommer att hända.. för i cant handle anymore..
if i had a world of my own.. i could do things without feeling ashame..
vardag med värk, vanvett och musik. att få lov att ta saker i morgon trots protest. en krympande kropp om gör revolt i klädkammaren och ställer till det bland hyllorna.
onsdag 25 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
you hear what i say?
the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar