...why so sad.
när energi har bestämt sig för att bege sig.. så är det lätt att ge upp.. att inte orka längre.. ingen glad upbeat låt fyll med energi kan såna dagar ge en liten spark för att tända gnistan igen. att orka fortsätta. ingen livgivande hockey/footballsmatch kan införliva en tillbaka till resten av världen. man vill bara smälta ner till en liten vattenpöl och inte vara med längre. vet att det är övergående och vet att dagen på nus bidrog till att jag tappat tempot. men just nu.. så less.. så frustrerad.. så arg.. ledsen.. besviken och otroligt uppgiven. nej idag blir ingen låt med energi.. utan en fylld med viss sadness. den får mig att tänka på värme, hetta, sol, ett solbränt landskap, sorg som finns hos all, längtan och saknad. why so serious?
concierto de aranjuez av joaquin rodrigo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar