....so they say... misstänker att det gäller även för annat än gamla ovaner. fullt överförbart även på kärlek och hat. viss besatthet, längtan, sorg och önskan. en liten nostalgisk känsla har smugit sig på mig, med början redan igår kväll. bakgrund? ni vet gammal kärlek lr ungdomsminnen. endera. som förstått finns jag på communities för surr med folk och fä. igår kväll så stötte jag ihop med ett ungdomsminne på just ett sånt ställe. det ledde till en hel del minnesbilder.. naturligtvis så innefattar de flesta musik. otroligt eller hur? eller egentligen inte för personen i fråga var intresserad av musik redan när vi var unga och fräscha. tydligen så är han fortfarande involverad i musikvärlden.. huruvida han fortfarande är "ung och fräsch" låter jag vara osagt.
tonåring på 70talet kan det finnas ngt mer passande än clash med i fought the law.
men kan man låta bli green days version....njaaaaaaaaa...kanske men varför...
vardag med värk, vanvett och musik. att få lov att ta saker i morgon trots protest. en krympande kropp om gör revolt i klädkammaren och ställer till det bland hyllorna.
fredag 16 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
you hear what i say?
the best part of us slowly dies if no one really believes they exist. what remains is just shadows of memories and the cold ashes of trust and beliefs.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
hell isnt a pit full of demons
poking your flesh with a stick
its an endless dinnerparty with
all the people you just cant stand
and really hate.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar